Det visar en färsk rapport från Post- och telestyrelsens (PTS).

– Medianpriset på det vanligaste abonnemanget för fast bredband (100/100 megabit per sekund) var 399 kronor i månaden 2023. Detta abonnemang har ökat mer i pris än inflationen i Sverige under perioden 2021–2023, framhåller myndigheten i rapporten.

17 procent

Enligt PTS har medianpriset för fast bredband 100 Mbit/s ökat från 313 till 399 kronor under tidsperioden.

En stor analys från bredbandsval.se – Sveriges största jämförelsetjänst för bredband och tv-spel – har konstaterat samma sak.

Under 2023 ökade det genomsnittliga priset med hela 17 procent för bredband 100 Mbit/s, enligt analysen.

Det innebär att priset för bredband 100 Mbit/s har ökat från i genomsnitt 385 kronor per månad till 452 kronor per månad.

Mobilabonnemangen går mot strömmen

Allt blir dock inte dyrare i Sverige.

Medianpriset för mobilabonnemang har sjunkit från 282 till 259 kronor per månad mellan 2018 och 2023, enligt Post- och telestyrelsens rapport.

För fristående mobila bredbandsabonnemang har priserna generellt legat stabilt under de fem åren.

Medianpriset för abonnemang med obegränsad datamängd landade på 449 kronor per månad under fjolåret.

– Vi kan generellt se att prisutvecklingen skiljer sig mellan de fasta och mobila abonnemangen. Det kan bero på flera faktorer men kan ge en indikation på hur konkurrensen på marknaden utvecklas. Detta är något som vi följer inom ramen för vårt konkurrensfrämjande arbete, säger PST:s generaldirektör Dan Sjöblom.

Om rapporten

- Post- och telestyrelsens rapport beskriver prisutvecklingen inom fast och mobilt bredband samt mobila samtals- och datatjänster under perioden 2018–2023.

- Undersökningen omfattar abonnemangspriser från 72 tjänsteleverantörer inom fast bredband, 16 leverantörer inom mobilabonnemang och 12 leverantörer inom mobilt bredband.

Källa: Post- och telestyrelsen (PST)

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen

Under det senaste åren har många bolag i olika branscher fått det tufft.

På grund av de snabba räntehöjningarna från Riksbanken har företag i bland annat restaurangbranschen och fastighetssegmentet konkursat.

Även i livsmedelsbranschen har många fått det svårt - det senaste i raden är ostföretaget Ockelbo ost som nu går i konkurs.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Har försökt

Ockelbo ost har flera gånger försökt rädda verksamheten - men nu är det över.

Konkursförvaltaren Henric Schef förklarar:

– Man har haft en tung ekonomisk utveckling under flera års tid och tappat större kunder, säger han till SR.

12 anställda berörs

Totalt 12 anställda berörs av konkursen.

Enligt Arbetarbladet har de anställdas löner inte betalats ut för oktober månad.

Ockelbo ost har enligt Nu.se sålt ostar på Ica och Coop och länge varit ett uppskattat ostmärke.

Efter 24 år

Ockelbo Ost var beläget i Ockelbo 4,7 mil nordväst om Gävle och 3,3 mil norr om Sandviken. 

Företaget grundades år 2000 och sålde till en början ost under namnet Ostpacken. Företaget växte årligen och hade kapacitet att leverera ost i hela Sverige. 

De producerade flera populära ostar som har sålts i matbutiker runt om i landet - däribland Ockelbo röd, Ockelbo blå och Ockelbo svart.

Ljusare tider framöver

Det har som bekant varit ett par oerhört tuffa år för svensk ekonomi.

Mängder av företag har gått i konkurs och många har tvingats lämna sina jobb i flera olika branscher.

Räntehöjningarna har slagit hårt, men inflationstakten har till slut lugnat sig och Riksbanken är i full gång med räntesänkningar.

Ekonomiska bedömare pekar på att ännu fler räntesänkningar är att vänta, någonting som kommer att gynna såväl hushåll med bolån som företag som har haft det kämpigt.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare aviserat att Sverige nu lägger om finanspolitiken till att vara inriktad på tillväxt och utveckling snarare än inflationsbekämpning.

Foto: Ö. Örtel resp Ica resp Coop

Text: redaktionen

De nya reglerna gäller från och med idag, fredag.

Stoppet gäller det digitala id-kort som Bank-ID, Sveriges i särklass största e-legitimationssystem, lanserade förra året.

Tanken då var att svenska folket inte längre ska behöva gå runt med id-kort i plånboken.

Systembolaget nekade inledningsvis legitimationen i sina butiker, men har därefter svängt.

Nu backar man igen.

De digitala id-korten anses inte vara tillräckligt säkra och stoppas därför i butik och ombud.

– Vi förstår att det kan vara besvärligt för kunder som vill handla med digitalt id-kort från BankID hos oss och det beklagar vi men i nuläget ser vi att det är nödvändigt, säger Mattias Särmalm, försäljningschef på Systembolaget, i en kommentar.

Florerar förfalskningar

Enligt Systembolaget finns det flera exempel på där förfalskningar av den annars godkända legitimationen använts i deras butiker.

Det handlar om “ytterst välgjorda förfalskningar av digitala id-kort”. 

Bolaget framhäver att den visuella kontroll som tidigare gjorts av digitala id-kort inte är tillräckligt säker.

Nu har man alltså fått nog. Från och med idag gäller alltså enbart fysisk legitimation, som exempelvis körkort, pass eller id-kort utfärdat av Skatteverket.

– Vi kommer att återuppta digitalt id-kort från BankID som identifieringsmöjlighet så snart vi har möjlighet att göra kontrollen på ett tillräckligt säkert sätt, säger Mattias Särmalm.

Utvärderade nog

I september förra året sade Systembolaget, efter en grundlig utvärdering, till sist ja till Bank-ID:s nya legitimation.

Därefter har man systematiskt och kontinuerligt arbetat för att genomföra så säkra kontroller som möjligt.

Förra året uttryckte Malina Röstlund, presstalesperson för Bank-ID, en oförståelse för att vissa aktörer inte godkände det digitala id-kortet.

Hon framhöll att den nya handlingen höjer säkerheten vid id-identifiering.

– Du har din ålder, namn och personnummer på id-handlingen. Sedan har du flera säkerhetsdetaljer, som antingen kan kontrolleras visuellt eller med hjälp av en rörlig QR-kod, som man kan scanna och på så sätt verifiera id-handlingen.

– Det är väldigt enkelt att kontrollera när man kollar epiteten på ett digitalt id-kort, säger Malina Röstlund till SR Ekot.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen