Efter 202 år gick det inte längre.

Anrika Motala Verkstad, grundat 1822 av Baltzar von Platen, kastar in handduken.

Det meddelas via Linköpings tingsrätt, rapporterar Motala Vadstena Tidning.

Konkursen berör såväl moderbolaget Motala Verkstad Group AB och AB Motala Verkstad.

– Bolaget har under den tiden utvecklats, men tyvärr har kassaflödena inte utvecklats tillräckligt väl för att bolaget skall orka med amorteringar på den skatteskuld som uppkom under pandemin, bekräftar vd:n Marcus Sandling för lokaltidningen.

Stor koncern: 150 anställda

Motala Verkstad Group (MVG) är en verkstadskoncern som sysslar med bland annat avancerad svetsning och kvalificerat montage av tunga produkter.

Koncernen finns i Motala, Kristinehamn, Jokkmokk, Västerås och Lidköping.

Samtliga bolag påverkas och drygt 150 anställda kan nu drabbas av beskedet.

– Det känns extra ansvarstyngt att få en sådan klenod och vi hoppas självklart att vi ska hitta möjligheter. Vi vet att det finns efterfrågan på deras produkter, säger Robert Asplund, konkursförvaltare från Advokatfirman Lindahl KB, till MVT.

Omsätter 400 miljoner

Anrika MVG beskriver sig själva som branschledande inom sitt fält.

Omsättningen ligger på 400 miljoner kronor årligen och enligt den egna hemsidan har man 240 medarbetare i koncernen.

För sex år sedan låg omsättningen på 275 miljoner kronor.

– Alla har ett långt förflutet inom svensk industri och är idag ledande marknadsaktörer inom sina respektive områden, framhåller MVG om sina fem verkstäder.

Succéartat första halvår

Konkursbeskedet framstår som en överraskning baserat på hur Motala Verkstad Group talade om sin verksamhet så sent som i somras.

– Första halvåret av 2024 har varit fantastiskt, fyllt av spännande projekt och samarbeten. Vi har tagit stora kliv framåt i att förankra MVG-andan genom hela koncernen, där varje anläggning och medarbetare varje dag spelar en avgörande roll i vår gemensamma vision; att driva innovation och tillväxt, uttryckte man på sociala medier i juni och tillade:

– Med denna starka start ser vi fram emot vad resten av året har att erbjuda.

Foto: D. Wialdo

Text: Redaktionen

Det står klart när butikskedjan nu redovisar sina resultat från årets första kvartal.

Under perioden har Rusta stärkt lönsamheten och ökat försäljningen inom samtliga segment och dessutom höjt sin nettoomsättning med 3,7 procent jämfört med förra året.

Totalt ligger nu nettoomsättningen på 3 069 miljoner kronor och rörelseresultatet har ökat från 298 miljoner till 351 miljoner kronor.

Detta trots att varuhuset själva menar att det knappt vore möjligt under de ekonomiska förutsättningar som finns.

– Rusta uppnådde under det första kvartalet fortsatt försäljningstillväxt och stärkt lönsamhet inom samtliga segment, trots en utmanande marknad med försiktiga konsumenter, säger Göran Westerberg, vd för Rusta, i en kommentar.

"Antalet nya medlemmar ökar kraftigt"

Han understryker att förklaringen tycks finnas i att Rusta har hittat ett metodiskt sätt att arbeta på som även av allt att döma får kunder att vallfärda till butikerna.

– Genom god kostnadskontroll och högre produktivitet genom hela värdekedjan har vi stärkt bruttomarginalen, vilket resulterat i ökad vinst under kvartalet. Samtidigt ökar antalet nya medlemmar i vår kundklubb kraftigt. säger Göran Westerberg.

– Det visar på styrkan i Rustas koncept, där vår tydliga lågprisposition fortsätter att attrahera nya kunder under lågkonjunkturen. En fantastisk kundbas att bygga vidare på när konjunkturen väl vänder.

LÄS MER: Lågpriskedja expanderar i Sverige – 12 nya butiker

"Vansinniga siffror"

Beskedet är ett stort sådant för Rusta som växer som aldrig förr.

Och det finns egentligen ingenting som kan hejda lågprismarknaden, förklarade Göran Westerberg i en intervju med Di tidigare i somras.

Av kundklubbens totalt 5,6 miljoner medlemmar i Norden hade 850 000 av dem strömmat in bara under det senaste året, deklarerades det i juli.

Enligt Rusta har 80 procent av alla svenskar mellan 16 och 80 år handlat i någon av deras butiker.

– Det är vansinniga siffror. Så av runt 7,6 miljoner individer i åldersspannet, rör sig cirka 6,2 miljoner hos oss, sade Göran Westerberg till tidningen vid tillfället.

Enligt vd:n “gled man in på börsen” på en tveksam marknad i uppstarten. Utmaningen har varit att slå hjål på myten om att lågrpriskonceptet bara fungerar under svåra ekonomiska tider.

– Jag är helt övertygad om att vi har en plats på den europeiska marknaden, att vi fyller en lucka, säger Göran Westerberg till Di.

LÄS MER: Anstormning till Rusta – “vansinniga siffror”

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Det skriver Handelsbanken i sin nya konjunkturprognos.

Storbankens ekonomer räknar med att Riksbanken sänker styrräntan tre gånger till i år.

Under första halvåret av 2025 bedömer Handelsbanken att styrräntan har sjunkit till 2,25 procent från dagens 3,50 procent. Banken konstaterar även att hushållens reallöner väntas stiga i en historiskt sett hög takt.

”3 700 kronor i månaden”

Sammantaget pekar samtliga faktorer på att hushållens köpkraft kommer öka rejält den kommande tiden.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman framhåller att många hushåll kommer få över flera tusenlappar i månaden.

Ett stort omslag i de ekonomiska förutsättningarna för hushållen väntar, enligt chefsekonomen.

– För en familj med genomsnittligt bolån betyder det ungefär 3 700 kronor i månaden i ökad köpkraft, dvs borträknat inflation, nästa år jämfört med i fjol, säger hon och tillägger:

– Om detta sammantaget skulle ge ökat inflationstryck är det nog snarare räntan som kommer anpassas än att finanspolitiken går i en stramare riktning.

Vidare bedömer Nyman att förbättrade ekonomiska utsikter för hushållen kommer leda till högre bostadspriser. Chefsekonomen konstaterar att bostadspriserna kan stiga med 3-4 procent per år. 

”Starkare än i euroområdet”

– Kampen mot den höga inflationen är vunnen och den ekonomiska politiken går in i en ny fas. Länge blev Sverige fattigare och farligare, nu är siktet inställt på att göra Sverige rikare och tryggare, framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) i slutet av augusti.

Handelsbankens ekonomer instämmer.

– Inflationskrisen är i huvudsak bakom oss, skriver man i konjunkturrapporten.

I början av 2025 bedöms tillväxten ta fart i Sverige och svensk ekonomi beräknas återhämta sig i en snabbare takt jämfört med andra EU-länder. 

–  Tillväxten tar fart nästa år då finanspolitiken blir expansiv, räntesänkningar slår igenom och arbetsmarknadsläget förbättras. Allt detta talar för att hushållens konsumtion kommer att växla upp och återhämtningen bedöms bli starkare i Sverige än i euroområdet.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen