Branschen larmar om årets julskinka – “kommer bli ramaskri”

2023 10 20

För många är julskinkan obligatorisk på julbordet och en central del av julfirandet.

Men i år kan många hushåll tvingas att hitta en ersättare till klassikern.

Det råder nämligen kraftig brist på julskinka – så pass att den är på väg att ta slut redan i år, rapporterar SVT.

"Det blir en utmaning"

Larmet kommer direkt från slakterierna och branschorganisationen Svenska köttföretagen.

Det finns inte tillräckligt med slaktgrisar och en direkt konsekvens är att produktionen av julskinka minskar betänkligt.

– Vi närmar oss jul nu och vi ser att det blir en utmaning, säger branschorganisationens vd Hans Agné till SVT Väst.

Lagret är tömt och allting har redan gått ut på marknaden. Inga volymer finns kvar i frysarna och det blir därför en mycket begränsad tillgång i år.

"Kommer bli ramaskri"

Antalet slaktade grisar har minskat rejält sedan 1995 då Sverige gick med i EU. När Ryssland invaderade Ukraina förra året var det dessutom spiken i kistan för många svenska grisproducenter som inte mäktade med de skenande driftkostnaderna.

Det går inte heller att importera grisar för att lösa problemet eftersom andra länder lider av samma brist.

Nu riskerar därmed många svenska julbord att bli utan julskinka.

– Jag tänker att det kommer bli ramaskri. Att det är väldigt viktigt för folk med julskinka, säger kunden Hilding Sandgren som SVT intervjuat.

Andra betonar att det kommer att gå att anpassa sig, och även om det är ett tråkigt besked finns det värre saker i världen.

Äter mindre kött

Det finns dock en chans att bristen dämpas av att svenska folket generellt äter mindre kött än förr.

En sådan rekommendation finns sedan tidigare i år formellt i de nya nordiska näringsrekommendationerna.

– Forskningen är tydlig med att det bästa för klimat och miljö är att minska köttkonsumtionen. Det skulle också vara bra för hälsan, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket, till myndighetens hemsida.

Även sillen i fara på sikt

Julskinkan är inte den enda julbordsklassikern som nyligen uppmärksammats med anledning av att den riskerar att försvinna.

För bara några dagar sedan rasade Sverige mot EU med anledning av det fiskeförbud som unionen vill införa i Östersjön och Bottniska viken.

– Här finns den lokalt inlagda sillen som alltid varit självklar på julbordet och midsommarfesten, framhöll landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) med representanter från övriga Tiödavtalspartier i Aftonbladet.

LÄS MER: Sverige och EU i storbråk – "självklar tradition på julbordet"

Foto: P. Kratochvil

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen