Branschen larmar om årets julskinka – “kommer bli ramaskri”

2023 10 20

För många är julskinkan obligatorisk på julbordet och en central del av julfirandet.

Men i år kan många hushåll tvingas att hitta en ersättare till klassikern.

Det råder nämligen kraftig brist på julskinka – så pass att den är på väg att ta slut redan i år, rapporterar SVT.

"Det blir en utmaning"

Larmet kommer direkt från slakterierna och branschorganisationen Svenska köttföretagen.

Det finns inte tillräckligt med slaktgrisar och en direkt konsekvens är att produktionen av julskinka minskar betänkligt.

– Vi närmar oss jul nu och vi ser att det blir en utmaning, säger branschorganisationens vd Hans Agné till SVT Väst.

Lagret är tömt och allting har redan gått ut på marknaden. Inga volymer finns kvar i frysarna och det blir därför en mycket begränsad tillgång i år.

"Kommer bli ramaskri"

Antalet slaktade grisar har minskat rejält sedan 1995 då Sverige gick med i EU. När Ryssland invaderade Ukraina förra året var det dessutom spiken i kistan för många svenska grisproducenter som inte mäktade med de skenande driftkostnaderna.

Det går inte heller att importera grisar för att lösa problemet eftersom andra länder lider av samma brist.

Nu riskerar därmed många svenska julbord att bli utan julskinka.

– Jag tänker att det kommer bli ramaskri. Att det är väldigt viktigt för folk med julskinka, säger kunden Hilding Sandgren som SVT intervjuat.

Andra betonar att det kommer att gå att anpassa sig, och även om det är ett tråkigt besked finns det värre saker i världen.

Äter mindre kött

Det finns dock en chans att bristen dämpas av att svenska folket generellt äter mindre kött än förr.

En sådan rekommendation finns sedan tidigare i år formellt i de nya nordiska näringsrekommendationerna.

– Forskningen är tydlig med att det bästa för klimat och miljö är att minska köttkonsumtionen. Det skulle också vara bra för hälsan, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket, till myndighetens hemsida.

Även sillen i fara på sikt

Julskinkan är inte den enda julbordsklassikern som nyligen uppmärksammats med anledning av att den riskerar att försvinna.

För bara några dagar sedan rasade Sverige mot EU med anledning av det fiskeförbud som unionen vill införa i Östersjön och Bottniska viken.

– Här finns den lokalt inlagda sillen som alltid varit självklar på julbordet och midsommarfesten, framhöll landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) med representanter från övriga Tiödavtalspartier i Aftonbladet.

LÄS MER: Sverige och EU i storbråk – "självklar tradition på julbordet"

Foto: P. Kratochvil

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen