Enorm efterfrågan – behöver anställa 320 000 nya arbetare

2024 02 07

En växande bransch vädjar till regeringen om att möta stora behov av ny arbetskraft.

Sverige lider av en stor och konstant kompetensbrist.

Det visar återigen en ny rapport från arbetsgivarorganisationen TechSverige som syftar på situationen i just techbranschen, rapporterar Svenska Dagbladet.

Man konstaterar att det råder stor brist på personal med rätt kunskaper – och att behovet av ny personal fortsätter att öka.

Behöver 320 000 nya medarbetare

Enligt rapporten behövs 18 000 techspecialister per år fram till 2028.

Dessutom behövs 320 000 nya yrkesverksamma med “digital spetskompetens” senast år 2030, menar TechSverige.

– Digital spetskompetens är bredare än gruppen techarbetate, säger Ana Adric, författare till rapporten, och syftar bland annat på att det behövs projektledare, digitala kommunikatörer och verksamhetsutvecklare.

Beklagar minskad skärmtid

Nyligen gick regeringen ut med nya skolsatsningar där det exempelvis ingick tydliga direktiv om minskad skärmtid.

Det beklagar TechSverige, som vädjar till regeringen att istället anta strategier som lockar ungdomar till att utbilda sig och arbeta inom tech. Man vill se åtgärder redan i grundskolan.

– Vi har ett starkt behov av kunskap inom it och programmering. Men vi behöver också se till att barnen kan navigera den digitala världen med verktyg som källkritik och säkerhetstänk, säger Ana Adric.

"Behöver göra mer"

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör på TechSverige, instämmer i uppmaningen till regeringen.

Det behövs en kraftsamling.

– Många länder har satt höga mål och jobbar målinriktat med att få fler människor att intressera sig för och utbilda sig inom tech. Vi gör mycket även i Sverige, men mer behöver göras, säger Åsa Zetterberg i ett pressutskick.

Helt avgörande

Enligt branschorganisationen är god tillgång till techkompetens helt avgörande för Sveriges framtid.

– Det är en förutsättning för hela näringslivets konkurrenskraft och för att skapa tillväxt, klara välfärden och klimatomställningen, säger Åsa Zetterberg.

– Behovet av specialister inom tech växer, vilket skapar många möjligheter för alla dem som intresserar sig för tech.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen