Bransch larmar – skriker efter arbetskraft

2023 10 08

Det råder oro kring ingenjörsyrket i Sverige.

Det handlar om en ordentlig minskning vad gäller antalet människor som väljer att utbilda sig till ingenjörer.

Statistik från Universitet-och högskolerådet pekar på att kurvan går tydligt nedåt de senaste tre åren.

Samtidigt skriker branschen efter arbetskraft, och nu oroar sig såväl arbetsgivare som universitet över situationen.
Det rapporterar TV4.

Tydligt i norr

I de norra delarna av landet finns ett stort behov av ingenjörer i samband med industrisatsningen.

Batterifabriker, stålverk och grafitfabriker behöver bland annat ingenjörer som arbetar inom energisektorn.

Vid Luleå tekniska universitet har antalet personer som antas till civilingenjörsutbildningar minskat med drygt 30 procent under de senaste tre åren.

“Vill se uppgång”

Studenter vittnar om att arbetsgivare tar sig till universiteten för att informera om de stora möjligheterna att få jobb.

– Det är självklart att vi vill se en uppgång igen. LTU är jätteviktiga för LKAB, de är vårt hemuniversitet på plats i Norrbotten och vi jobbar tätt ihop med dem för att påverka utbildningar för framtiden, säger Åse Juhlin som är HR-chef på LKAB till TV4.

Förhoppningen är nu att fler ska välja att studera ingenjörsprogram.

Vatten och el

Den fackliga organisationen Saco informerar om att inriktningarna inom ingenjörsyrket varierar.

– Det finns otroligt mycket omkring oss som ständigt påminner  om vad ingenjörer gör. Konkreta saker. Bra saker. Roliga saker. 

– Ingenjörer såg till att du fick vatten i kranen i morse, och elen till espressomaskinen som en annan ingenjör fick att fungera.

Varierande yrke

Saco fortsätter med att beskriva ingenjörsyrket som ett mångsidigt sådant.

– Ingenjörer utvecklade motorn till bussen du tog, designade kretsarna i telefonen du använde för att roa dig på vägen, byggde systemet som styrde signalerna under resan och konstruerade bron som du for över.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

29nov2025

Varning utfärdad till svenska hushåll – på trettondagsafton

2026 01 04

Femte januari anses vara den farligaste dagen för svenska hushåll.

I alla fall när det kommer till bränder i svenska hem.

Trots att julen är över inträffar flest bränder på trettondagsafton, enligt ny statistik från säkerhetsföretaget Verisure.

Januari – brandtopp

Varje dag sker i genomsnitt 16 bränder i svenska hem, enligt MSB.

Men när Verisure sammanställt statistik över husbränder under de senaste tio åren framgår att femte januari, trettondagsafton, sticker ut som den dag då flest bränder inträffar.

– Man kan säga att januari är något av en doldis. Många vet med sig att vara lite extra försiktiga i december, kring advent och julhelgen när det är extra mycket ljus, och tänker kanske att faran är över efter jul. Men med storhelgerna över och när vi återgår till vardagslunken kommer nya risker, säger Clas Starwing, trygghetsexpert på Verisure Sverige.

LÄS MER: Svagt år för marknaden – men en biltyp slår rekord

Röktimmarna – störst risk

De flesta bränder inträffar under så kallade röktimmar, sent på eftermiddagen och tidig kväll.

Då lagar människor mat, eldar i kaminer och tänder ljus. Därför är det viktigt att vara extra vaksam under dessa timmar.

Starwing rekommenderar också brandövningar i hemmet, för att alla ska veta hur de ska agera vid en brand:

– På arbetsplatser har vi gedigna utrymningsplaner, men hemma glömmer vi ofta det. Genomför en brandövning med familjen minst en gång om året, och bestäm en återsamlingsplats utanför hemmet, säger han.

Speciellt viktigt är det för familjer med små barn, som kan bli rädda och gömma sig när brandvarnaren piper.

Så minskar du riskerna

  • Se till att ha en uppkopplad brandvarnare.
  • Lämna aldrig spisen när den är på och håll saker som kan fatta eld på avstånd.
  • Placera levande ljus långt från gardiner eller annat brännbart och blås alltid ut ljusen när du lämnar rummet.
  • Samla aska från öppna spisen eller kaminen i ett metallkärl med lock.

LÄS MER: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Foto: J Wellington

Text: Redaktionen

Rekordmånga vill lämna västeuropas hjärta – ”Aldrig sett något liknande”

2026 01 02

I ett europeiskt land har flyttviljan nått nya höjder.

Fler än någonsin vill lämna Frankrike för gott.

En ny Gallup‑undersökning visar att viljan att lämna Frankrike permanent nått sitt högsta nivå någonsin under 2025.

Detta samtidigt som förtroendet för landets institutioner sjunker kraftigt, rapporterar Euronews.

Förtroendet rasar

Enligt Gallup har förtroendet för franska institutioner minskat markant under året, vilket följer en trend av politisk och ekonomisk osäkerhet.

I undersökningen uppger bara 29 % av de tillfrågade att de har förtroende för den nationella regeringen, medan förtroendet för rättsväsendet och finansinstitutioner också fallit kraftigt.

Den kraftiga nedgången i samhällsförtroende är en bakgrundsfaktor till varför allt fler fransmän överväger att lämna sitt hemland – en utveckling som är sällsynt i Gallups mätningar historiskt sett.

LÄS MER: Tesla tappar förstaplatsen – inte längre störst på elbilar

Ökad önskan att emigrera

Undersökningen visar att 27 % av vuxna i Frankrike nu säger att de skulle vilja flytta utomlands permanent om de fick möjlighet, jämfört med bara 11 % för ett år sedan – en dramatisk ökning på kort tid.

Det är många fransmän som redan tagit steget.

– Jag har förlorat många kunder i år. Folk har inte råd att gå ut och handla som förut, har aldrig sett något liknande. Jag kände mig inte längre lycklig i Frankrike, säger Julien, en tidigare Paris‑boende restaurangägare som flyttat till Georgien, till Euronews.

Personliga skäl bakom flytt

Den ökade flyttviljan handlar inte bara om siffror. Flera Paris-bor uttrycker hur de upplever samhällsklimatet.

– Det finns mycket hat mellan människor. Folk föredrar att dra ner varandra snarare än hjälpa varandra, säger ingenjören Antoine som arbetar inom lyxarusektorn i Paris.

Han berättar också att även om han älskar sin hemstad är det svårt att se en framtid där, särskilt när det gäller möjligheten att köpa en egen bostad.

– Utan arv kan jag inte köpa min egen plats eller ens bo i den stad där jag föddes.

LÄS MER: UPPGIFTER: Förbereder “storskalig provokation” – om fem dagar

Foto: C Hansen

Text: Redaktionen