Bransch larmar – skriker efter arbetskraft

2023 10 08

Det råder oro kring ingenjörsyrket i Sverige.

Det handlar om en ordentlig minskning vad gäller antalet människor som väljer att utbilda sig till ingenjörer.

Statistik från Universitet-och högskolerådet pekar på att kurvan går tydligt nedåt de senaste tre åren.

Samtidigt skriker branschen efter arbetskraft, och nu oroar sig såväl arbetsgivare som universitet över situationen.
Det rapporterar TV4.

Tydligt i norr

I de norra delarna av landet finns ett stort behov av ingenjörer i samband med industrisatsningen.

Batterifabriker, stålverk och grafitfabriker behöver bland annat ingenjörer som arbetar inom energisektorn.

Vid Luleå tekniska universitet har antalet personer som antas till civilingenjörsutbildningar minskat med drygt 30 procent under de senaste tre åren.

“Vill se uppgång”

Studenter vittnar om att arbetsgivare tar sig till universiteten för att informera om de stora möjligheterna att få jobb.

– Det är självklart att vi vill se en uppgång igen. LTU är jätteviktiga för LKAB, de är vårt hemuniversitet på plats i Norrbotten och vi jobbar tätt ihop med dem för att påverka utbildningar för framtiden, säger Åse Juhlin som är HR-chef på LKAB till TV4.

Förhoppningen är nu att fler ska välja att studera ingenjörsprogram.

Vatten och el

Den fackliga organisationen Saco informerar om att inriktningarna inom ingenjörsyrket varierar.

– Det finns otroligt mycket omkring oss som ständigt påminner om vad ingenjörer gör. Konkreta saker. Bra saker. Roliga saker.

– Ingenjörer såg till att du fick vatten i kranen i morse, och elen till espressomaskinen som en annan ingenjör fick att fungera.

Varierande yrke

Saco fortsätter med att beskriva ingenjörsyrket som ett mångsidigt sådant.

– Ingenjörer utvecklade motorn till bussen du tog, designade kretsarna i telefonen du använde för att roa dig på vägen, byggde systemet som styrde signalerna under resan och konstruerade bron som du for över.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Stoppar presidentval – tänker behålla makten

2026 07 21

En av Rysslands främsta anhängare slår igen dörren för oppositionen.

Mandatperioden för diktatorn Daniel Ortega, som styrt Nicaragua sedan 2007, tar egentligen slut nästa år.

Nu avskaffar 80-åringen presidentval i landet.

– Aldrig igen, säger Ortega i sitt första offentliga framträdande på två månader, enligt Reuters.

"Blir inga fler val"

Daniel Ortega är en nära anhängare till Vladimir Putin i Moskva.

Efter den ryska annekteringen av Krym 2014 var diktatorn snabb att erkänna den ukrainska halvön som en del av Ryssland. Nicaragua var också ett av blott fyra länder i FN som i oktober 2022 inte röstade för att fördöma den fullskaliga invasionen av Ukraina, och blev förra året det första latinamerikanska landet att erkänna Rysslands självutnämnda annektering av Donetsk, Luhansk, Zaporizhzhia och Kherson.

Nu slår Ortega fast att det är hans linje som fortsatt gäller i Nicaragua.

– Det kommer inte att bli några fler val där de kan försöka ta regeringen och makten, säger diktatorn.

– Dagarna då partier som stöddes av Yankees och Somocistas kunde återvända till makten är över. Aldrig mer, fortsätter diktatorn och syftar på dels amerikaner, dels anhängare av Somoza-dynastin, som styrde Nicaragua mellan 1936 och 1979.'

LÄS MER: Rysslands säkerhetstjänst under attack

"Rädd för nederlag"

Senast Nicaragua höll något som liknade ett val var 2021. Då grep Ortegaregimen motståndare och företagsledare och kriminaliserade oliktänkande. Diktatorn förlängde samtidigt mandatperioden till sex år.

Idag kontrollerar Daniel Ortega, tillsammans med sin fru, nästan alla aspekter av regeringen, inklusive militären och rättsväsendet.

Félix Maradiaga, oppositionsledare i Nicaragua som satt fängslad mellan 2021 och 2023 innan han skickades i exil till USA, har kraftigt fördömt beskedet från Ortega.

– Han försöker undvika risken för ett valnederlag eftersom han vet att folket avvisar honom, säger han till Reuters.

LÄS MER: Ryssland till USA – ”vi är redo”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skarpt krav på Zelenskyj – deadline på fredag

2026 07 21

Ukrainas president Volodymyr Zelensyk har fått en skarp deadline att ta ställning till.

Förra veckan fattade Zelenskyj beslutet som i ukrainska medier bland annat har beskrivits som krigets potentiellt "största misstag”.

Han valde då att avskeda den populära försvarsministern Mychajlo Fedorov som bara suttit ett halvår på posten. Beslutet har utlöst stora demonstrationer i Ukraina som pågått under flera dagar.

Nu får Zelenskyj ett val, rapporterar Kyiv Independent.

– Vi har satt en deadline till fredag för att få våra krav uppfyllda, säger veteranen Dmytro Koziatynskyi, en av proteströrelsens organisatörer, till den ukrainska tidningen.

– Dagens evenemang är inte en protest. Det är en aktion inriktad på våra krav. Sedan blir det en tre dagar lång paus fram till fredag. Om vårt krav uppfylls senast fredag kommer vi att sluta.

Vände krigslyckan

Demonstranternas krav är att Fedorov ska återinsättas.

Zelenskyjs förklaring till varför ministern avskedades var att beslutet ingick i en större regeringsombildning.

Kritiken bottnar främst i att Fedorov bedöms vara en starkt bidragande orsak till att Ukraina lyckats vända krigslyckan, framför allt genom drönarattackerna mot Ryssland.

– Att avsätta den person som just nu gör detta möjligt är ett allvarligt misstag, skrev Kyiv Independent i en ledartext i slutet av förra veckan.

LÄS MER: Rysslands säkerhetstjänst under attack

Två krav

Ett annat krav från demonstranterna är att överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj ska avsättas från sin post som överbefälhavare.

Det kan bli verklighet inom kort, erfar Kyiv Independent.

– Fedorov erbjöds under tiden en annan roll inriktad på militär teknologi och att övervaka ministeriets modernisering, men enligt två personer med kännedom om saken är han enbart villig att återvända som försvarsminister, uppger tidningen.

LÄS MER: Ryssland till USA – ”vi är redo”

Foto: Volodymyr Zelenskyj/X resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen