Branden är släckt – Varnade för nytt Tjernobyl

2022 03 06

Det uppstod en brand vid Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja under natten.

Branden ska ha uppstått vid en träningsbyggnad bredvid kärnkraftverket, enligt flera medier.

Kärnkraftsanläggningen som ligger i staden Enerhodar i Ukraina, cirka 15 mil norr om Krimhalvön, fattade eld efter rysk beskjutning mot anläggningen under natten, enligt Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba.

Kan få värre följder än Tjernobyl

– Om den sprängs kan det bli tio gånger värre än Tjernobyl. Ryssland måste omedelbart sluta med beskjutningen så att räddningspersonal kan upprätta en säkerhetszon, skriver han på Twitter.

Expert: Reaktorn kan smälta

Graham Allison, kärnsäkerhetsexpert vid Harvard University, säger till brittiska BBC att reaktorn riskerar att smälta om branden fortsätter. Han varnar att en sådan utveckling skulle kunna leda till utsläpp av radioaktiv strålning som förorenar området runt anläggningen i flera år, likt Tjernobylkatastrofen 1986.

– Men det är för tidigt för att veta vad som händer på anläggningen, tillägger han, till BBC.

Uppgifter: Branden är släckt

Klockan 05.20 (lokal tid) kom rapporter om att statens räddningstjänstenhet i Ukraina ryckt ut och bekämpar branden vid kärnkraftverket. Ett 40-tal brandmän och tio enheter kämpade för att släcka branden, enligt CNN.

Branden uppges nu även vara släckt, uppger räddningstjänsten på Telegram.

Blev först stoppade

Den ukrainska räddningstjänsten uppger att de först blockerades av ryska styrkor när de försökte ta sig till platsen för branden, rapporterar BBC. När det väl var på plats tog det cirka en timme för dem att släcka branden.

Måste stoppa honom nu

Andrii Tuz, talesperson för kärnkraftverket, varnar för att Putins aggressioner kan få katastrofala följder:

– Jag har ingen aning om hur långt Putin kommer att gå. Ingen trodde att de skulle börja skjuta på kärnkraftverk. Vi måste stoppa kriget nu! Och inte vänta på början till en kärnkraftskatastrof, säger han till CNN.

Personal dämpar effekterna

Internationella atomenergimyndigheten, IAEA, har varit i kontakt med de styrande i Ukraina och mottagit rapporter om att de ”väsentliga” delarna av kärnkraftverket i Zaporizjzja inte påverkas av beskjutningen och att personal på plats vidtagit åtgärder för att dämpa effekterna. Det skriver myndigheten på Twitter.

Ingen upphöjd strålningsnivåer

Samtidigt har ukrainska myndigheter meddelat IAEA att inga upphöjda nivåer av strålning har konstaterats vid kärnkraftverket under natten. Det skriver myndigheten i ett uttalande.

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen