Brandbilar rycker ut till Ryanair-plan i Sverige

2024 07 02

En blåljusinsats pågår efter att ett flygplan landat på Landvetter.

Det rapporterar flera medier.

Enligt initiala uppgifter ryker det från det trafikflygplan som gått ned för landning på flygplatsen utanför Göteborg.

Uppgifterna bekräftas av Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

– Det är rökutveckling efter landning, säger flygräddningsledaren Lars Gantinger till Expressen.

Brandbilar och polisen

Det var strax efter klockan 11 som larmet kom.

Förutom räddningstjänsten är även polisen involverad i insatsen.

– Vi har ett flygplan som står på marken. VI har fått indicier om att det ska vara ett problem med motorn.

Det säger larm- och ledningsoperatören Bosse Florell från räddningstjänsten till samma tidning.

Enligt bilder som Aftonbladet tagit del av syns det hur “ett antal brandbilar” kört ut till landningsbanan och anslutit sig till Ryanairplan.

– Det är inget synligt, men vi har precis kommit till platsen, säger Bosse Florell till Aftonbladet.

Omfattande resurspaket

Det handlar om ett "omfattande resurspaket" på plats på Landvetter, erfar GP.

Lokaltidningen uppger att det inte finns några uppgifter om att brinner, men bekräftar rökutvecklingen.

Man hänvisar också till polisen som tror att det handlar om en felaktig indikering från flygplanet. Den teorin visade sig också vara korrekt. Strax före klockan 12 kunde Swedavia bekräfta polisens uppgifter.

Flyget har därefter bogserats till gaten där resenärerna har fått kliva av. Ingen har behövt evakuera.

Planet anlände till Göteborg från Sarajevo.

Fakta: Göteborg Landvetter Airport

Västra Sveriges internationella flygplats
Invigdes 1977
Sveriges näst största flygplats
80-tal direktlinjer ut i världen
Sysselsätter cirka 4 000 personer fördelat på ett hundratal företag
5 184 127 stycken resenärer 2023
76 utrikesdestinationer 2023
4 inrikesdestinationer 2023

Källa: Swedavia

Arkivfoto: K. Hackert

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen