Bråk om snuset – kräver generaldirektörens avgång

2024 04 08

Det svenska snuset har länge varit en källa till bråk och konflikter.

Vissa anser att snuset är bra för att det får folk att välja bort cigaretter, medan andra menar att all tobak i grunden är hälsofarlig och därför dålig.

Nu blossar diskussionen upp på nytt.

I ett debattinlägg går Snuskommissionen till hård angrepp mot Folkhälsomyndigheten – och kräver generaldirektören Karin Tegmark Wisells avgång.

– Folkhälsomyndighetens generaldirektör måste naturligtvis bytas ut om hon inte förmår verka inom ramen för vår demokratis grundprinciper, skriver organisationen i debattartikeln, som har publicerats i Dagens Industri.

”Svepande resonemang”

Snuskommissionen beskriver sig som ”oberoende”, men finansieras av Svenska Snustillverkarföreningen.

I debattartikeln rasar de mot Folkhälsomyndighetens ”svepande resonemang om snusets farlighet”, baserade på skadeeffekter som ”inte kan uteslutas”.

– Först ignorerar Folkhälsomyndigheten, tillsammans med Socialstyrelsen och SBU, det regeringsuppdrag de fått att redovisa de relativa hälsoriskerna med olika tobaksprodukter, menar Snuskommissionen.

– I stället lyckas myndigheterna med konststycket att misstolka den egna utredningen och i sina slutsatser hävda ett samband mellan snus och olika sjukdomar som de själva tidigare i texten betonat att det inte finns några belägg för, hävdar man i debattartikeln.

WHO eller regeringen?

Debattörerna konstaterar att regeringen har övergett WHO:s synsätt, som innebär att all tobak ska behandlas lika.

Samtidigt frågar de sig om det är regeringen eller WHO som styr Folkhälsomyndigheten.

Snuskommissionen anser att Folkhälsomyndighetens beteende liknar ett ”myteri”.

Flera risker

Folkhälsomyndigheten framhåller i sina officiella dokument att snusanvändning innebär risker för hälsan.

Myndigheten varnar bland annat för att snusare löper en risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2.

Snusanvändning kan också öka risken för cancer och för komplikationer vid graviditet, menar myndigheten.

Dessutom kan snusning leda till förändringar i tungans slemhinnor och skador på tandköttet, enligt Folkhälsomyndigheten.

Foto: Swedish Match

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen