Brådskande med dos 3 – Ändå går det långsamt i Sverige

2021 12 04

– Det är extremt olyckligt när man behöver skydda grupperna snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell. 

Det är väldigt viktigt att alla pensionärer och andra riskgrupper får dos 3 så snart som möjligt men samtidigt ligger många regioner efter jämfört med efterfrågan och nu råder det bråk mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges Regioner och Kommuner kring vem som bär ansvaret för misslyckandet.

Många upprörda

Bakgrunden är att vaccinets skydd minskar rejält efter 5 – 6 månader och därför tvingas allt fler som redan har fått både dos 1 och dos 2 att söka sjukhusvård trots att de är fullvaccinerade. Det har lett till att allt fler vill ha dos 3 så fort som möjligt.

Kritiserar Folkhälsomyndigheten

Men ute i Sveriges 21 regioner går det trögt och många blir upprörda när de finner att det är svårt att boka tid för vaccinering.

Regionerna riktar kritik mot Folkhälsomyndigheten och anser att myndigheten har för kort varsel för sina beslut om nya åldersgrupper som ska vaccineras.

Resurserna räcker inte till

– Under våren så jobbade regionerna med att vaccinera i princip en grupp i taget. Nu under hösten måste man vaccinera flera olika grupper samtidigt och de grupperna måste nås på olika sätt – uppsökande verksamhet till den som inte har vaccinerat sig, större vaccinationsmottagningar nu när vi får in större grupper, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdsfrågor på Sveriges kommuner och regioner, SKR, till SVT.

Brist på personal

Hon framhåller att detta kräver större resurser hos regionerna för att mäkta med uppgiften på ett bra sätt.

SVT har genomfört en enkätundersökning som visar att det råder brist både på vaccinationspersonal och lokaler för storskalig vaccinering i hela 17 av 21 regioner.

Kräver bättre planering

– Det räcker inte bara att det här ska göras utan man måste också veta när för att kunna ha en planering och prioritering i regionerna, säger Emma Spak till SVT. 

Tegnell slår tillbaka

Statsepidemiolog Anders Tegnell anser dock att regionerna har fått förvarning i god tid om vad som var på gång.

– Det här är en diskussion som vi har haft hela tiden och det är ju väldigt olyckligt att en del regioner nu har trappat ner på sin vaccineringskapacitet lite väl snabbt och har då inga möjligheter, för vi har ju väldigt gott om vaccin, säger Anders Tegnell till SVT.

Extremt olyckligt anser Tegnell

– Vi såg redan i de första prioriteringsgrupperna som skulle få en tredje dos att det gått mycket långsammare än i våras. Det är extremt olyckligt när man behöver skydda grupperna snabbt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Foto: Folkhälsomyndigheten YouTube


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen