Bostadsägare: Så nära är smärtgränsen

2023 03 22

Mer än varannan bostadsägare i Sverige (51 procent) uppger att de inte skulle klara av ökade utgifter på mer än 6 000 kronor i månaden.

Det visar en ny Boendebarometer som Kantar Sifo har utfört på uppdrag av Nordea.

Antalet bostadsägare som uppger att de inte skulle klara av ökade utgifter på 6 000 kronor i månaden har ökat markant sedan Sifos senaste undersökning under hösten 2022.

Då svarade 43 procent av bostadsägarna ja på samma fråga.

–  Det är en bister utveckling. Hushållen fortsätter att plågas av höga priser på många områden och ser nu sina buffertar och besparingar krympa ihop. Det återkommande rådet att göra en budget och försöka kapa sina utgifter gäller i högsta grad även nu, säger Ingela Gabrielsson privatekonom Nordea.

Uppmaning till bolånetagare

En stor andel av Sveriges bostadsägare (76 procent) tror även att bostadsräntorna kommer att fortsätta att stiga under 2023.

Tillsammans med allmänt ökande levnadskostnaderna spär kommande räntehöjningar på oron för den egna ekonomin.

– Svenska bostadsägare räknar kallt med ännu högre räntekostnader. Och det är förstås bra att vara förberedd på kommande kostnadsökningar. Prognoser pekar på ytterligare höjningar av styrräntan före sommaren, säger Ingela Gabrielsson.

Nordea-ekonomen uppmanar nu samtliga bolånetagare att ta kontakt med sin bank.  

– Alla bolånetagare bör se över sina boränteval och prata med sin bank för att förhandla sig till bästa möjliga boränta.

Avstår från att sälja

Kantar Sifos undersökning visar även att nära hälften (47 procent) av de som har funderat på att sälja sin bostad har avstått på grund av de sjunkande bostadspriserna.

Hälften av de tillfrågade tror att deras bostad har sjunkit i värde det senaste året.

– Boende i storstadsregionerna tror det i högre grad än boende i övriga landet, medan boende i Norra Sverige tror det i lägst grad (36 procent), skriver Nordea.

Ingela Gabrielsson förklarar att nedgången ser annorlunda ut på olika platser i Sverige.

–  Det är framförallt i storstadsregionerna som bostadspriserna har stigit som mest och där har fallet också varit som störst. För de som har hög belåning är det nog oroande att se värdet på sin bostad minska.

Om undersökningen

- Undersökningen är genomförd den 14 - 26 februari 2023.

- Undersökningen genomfördes bland cirka 1 000 män och kvinnor 18-65 år som äger sitt boende i Sverige på uppdrag av Nordea via Kantar Sifos webbpanel.

- Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.

- Källa: Nordea

Foto: T. Barbhuiya resp A. Swancar

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 12

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen