Bostadsägare: Så nära är smärtgränsen

2023 03 22

Mer än varannan bostadsägare i Sverige (51 procent) uppger att de inte skulle klara av ökade utgifter på mer än 6 000 kronor i månaden.

Det visar en ny Boendebarometer som Kantar Sifo har utfört på uppdrag av Nordea.

Antalet bostadsägare som uppger att de inte skulle klara av ökade utgifter på 6 000 kronor i månaden har ökat markant sedan Sifos senaste undersökning under hösten 2022.

Då svarade 43 procent av bostadsägarna ja på samma fråga.

–  Det är en bister utveckling. Hushållen fortsätter att plågas av höga priser på många områden och ser nu sina buffertar och besparingar krympa ihop. Det återkommande rådet att göra en budget och försöka kapa sina utgifter gäller i högsta grad även nu, säger Ingela Gabrielsson privatekonom Nordea.

Uppmaning till bolånetagare

En stor andel av Sveriges bostadsägare (76 procent) tror även att bostadsräntorna kommer att fortsätta att stiga under 2023.

Tillsammans med allmänt ökande levnadskostnaderna spär kommande räntehöjningar på oron för den egna ekonomin.

– Svenska bostadsägare räknar kallt med ännu högre räntekostnader. Och det är förstås bra att vara förberedd på kommande kostnadsökningar. Prognoser pekar på ytterligare höjningar av styrräntan före sommaren, säger Ingela Gabrielsson.

Nordea-ekonomen uppmanar nu samtliga bolånetagare att ta kontakt med sin bank.  

– Alla bolånetagare bör se över sina boränteval och prata med sin bank för att förhandla sig till bästa möjliga boränta.

Avstår från att sälja

Kantar Sifos undersökning visar även att nära hälften (47 procent) av de som har funderat på att sälja sin bostad har avstått på grund av de sjunkande bostadspriserna.

Hälften av de tillfrågade tror att deras bostad har sjunkit i värde det senaste året.

– Boende i storstadsregionerna tror det i högre grad än boende i övriga landet, medan boende i Norra Sverige tror det i lägst grad (36 procent), skriver Nordea.

Ingela Gabrielsson förklarar att nedgången ser annorlunda ut på olika platser i Sverige.

–  Det är framförallt i storstadsregionerna som bostadspriserna har stigit som mest och där har fallet också varit som störst. För de som har hög belåning är det nog oroande att se värdet på sin bostad minska.

Om undersökningen

- Undersökningen är genomförd den 14 - 26 februari 2023.

- Undersökningen genomfördes bland cirka 1 000 män och kvinnor 18-65 år som äger sitt boende i Sverige på uppdrag av Nordea via Kantar Sifos webbpanel.

- Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.

- Källa: Nordea

Foto: T. Barbhuiya resp A. Swancar

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen