Bostadsägare: Så nära är smärtgränsen

2023 03 22

Mer än varannan bostadsägare i Sverige (51 procent) uppger att de inte skulle klara av ökade utgifter på mer än 6 000 kronor i månaden.

Det visar en ny Boendebarometer som Kantar Sifo har utfört på uppdrag av Nordea.

Antalet bostadsägare som uppger att de inte skulle klara av ökade utgifter på 6 000 kronor i månaden har ökat markant sedan Sifos senaste undersökning under hösten 2022.

Då svarade 43 procent av bostadsägarna ja på samma fråga.

–  Det är en bister utveckling. Hushållen fortsätter att plågas av höga priser på många områden och ser nu sina buffertar och besparingar krympa ihop. Det återkommande rådet att göra en budget och försöka kapa sina utgifter gäller i högsta grad även nu, säger Ingela Gabrielsson privatekonom Nordea.

Uppmaning till bolånetagare

En stor andel av Sveriges bostadsägare (76 procent) tror även att bostadsräntorna kommer att fortsätta att stiga under 2023.

Tillsammans med allmänt ökande levnadskostnaderna spär kommande räntehöjningar på oron för den egna ekonomin.

– Svenska bostadsägare räknar kallt med ännu högre räntekostnader. Och det är förstås bra att vara förberedd på kommande kostnadsökningar. Prognoser pekar på ytterligare höjningar av styrräntan före sommaren, säger Ingela Gabrielsson.

Nordea-ekonomen uppmanar nu samtliga bolånetagare att ta kontakt med sin bank.  

– Alla bolånetagare bör se över sina boränteval och prata med sin bank för att förhandla sig till bästa möjliga boränta.

Avstår från att sälja

Kantar Sifos undersökning visar även att nära hälften (47 procent) av de som har funderat på att sälja sin bostad har avstått på grund av de sjunkande bostadspriserna.

Hälften av de tillfrågade tror att deras bostad har sjunkit i värde det senaste året.

– Boende i storstadsregionerna tror det i högre grad än boende i övriga landet, medan boende i Norra Sverige tror det i lägst grad (36 procent), skriver Nordea.

Ingela Gabrielsson förklarar att nedgången ser annorlunda ut på olika platser i Sverige.

–  Det är framförallt i storstadsregionerna som bostadspriserna har stigit som mest och där har fallet också varit som störst. För de som har hög belåning är det nog oroande att se värdet på sin bostad minska.

Om undersökningen

- Undersökningen är genomförd den 14 - 26 februari 2023.

- Undersökningen genomfördes bland cirka 1 000 män och kvinnor 18-65 år som äger sitt boende i Sverige på uppdrag av Nordea via Kantar Sifos webbpanel.

- Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.

- Källa: Nordea

Foto: T. Barbhuiya resp A. Swancar

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Tung dag för Zelenskyj – besked på julafton

2025 12 25

Zelenskyj riskerar en stor personlig förlust.

En ny ukrainsk opinionsundersökning visar att president Volodymyr Zelenskyj sannolikt skulle förlora presidentvalet om det hölls i dag.

Detta trots ett jämnt utgångsläge i den första valomgången, rapporterar Kyiv Independent.

Jämnt läge

Mätningen, som publicerats idag, julafton, har genomförts av det ukrainska opinionsinstitutet SOCIS och omfattar deltagare från hela landet.

Mätningen visar att Zelenskyj skulle få cirka 22 procent av rösterna i en första valomgång.

Den tidigare överbefälhavaren Valerii Zaluzjnyj ligger strax bakom med 21 procent.

Undersökningen bygger på personliga intervjuer och är utformad för att spegla olika regioner och grupper av befolkningen.

Samtidigt uppger drygt 24 procent av de tillfrågade att de ännu inte bestämt sig.

– Det finns en tydlig osäkerhet bland väljarna kring framtida ledarskap, konstaterar SOCIS i sin analys.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tydlig förlust

När de svarande fick ta ställning till en hypotetisk andra valomgång mellan Zelenskyj och Zaluzjnyj blev resultatet betydligt mer entydigt.

Enligt mätningen skulle Zaluzjnyj vinna med 64 procent av rösterna, medan Zelenskyj stannar på 36 procent.

Resultatet pekar på att Zelenskyj, trots sin roll som krigspresident, har ett svagare stöd i ett direkt möte med den tidigare militärledaren.

– Zaluzjnyj uppfattas av många som ett alternativt ledarskap i krigstid, uppger SOCIS i sin sammanfattning av mätningen.

Undersökningen visar även att Zelenskyj skulle förlora mot andra profiler med militär bakgrund.

I ett scenario där underrättelsechefen Kyrylo Budanov ställs mot Zelenskyj vinner Budanov med 56 procent mot 44.

Inget val under krig

Trots siffrorna är ett presidentval i nuläget inte möjligt.

Ukrainas lag förbjuder val under rådande krigstillstånd, och miljontals ukrainare befinner sig dessutom utomlands eller är internflyktingar.

Presidenten har tidigare sagt att val endast kan hållas om säkerheten kan garanteras.

– Vi kan inte hålla val när människor strider vid fronten eller lever under ständig beskjutning, sade han vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Ukraina varnas – ”Det är en trojansk häst”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen