Bostadsägare: Så nära är smärtgränsen

2023 03 22

Mer än varannan bostadsägare i Sverige (51 procent) uppger att de inte skulle klara av ökade utgifter på mer än 6 000 kronor i månaden.

Det visar en ny Boendebarometer som Kantar Sifo har utfört på uppdrag av Nordea.

Antalet bostadsägare som uppger att de inte skulle klara av ökade utgifter på 6 000 kronor i månaden har ökat markant sedan Sifos senaste undersökning under hösten 2022.

Då svarade 43 procent av bostadsägarna ja på samma fråga.

– Det är en bister utveckling. Hushållen fortsätter att plågas av höga priser på många områden och ser nu sina buffertar och besparingar krympa ihop. Det återkommande rådet att göra en budget och försöka kapa sina utgifter gäller i högsta grad även nu, säger Ingela Gabrielsson privatekonom Nordea.

Uppmaning till bolånetagare

En stor andel av Sveriges bostadsägare (76 procent) tror även att bostadsräntorna kommer att fortsätta att stiga under 2023.

Tillsammans med allmänt ökande levnadskostnaderna spär kommande räntehöjningar på oron för den egna ekonomin.

– Svenska bostadsägare räknar kallt med ännu högre räntekostnader. Och det är förstås bra att vara förberedd på kommande kostnadsökningar. Prognoser pekar på ytterligare höjningar av styrräntan före sommaren, säger Ingela Gabrielsson.

Nordea-ekonomen uppmanar nu samtliga bolånetagare att ta kontakt med sin bank.

– Alla bolånetagare bör se över sina boränteval och prata med sin bank för att förhandla sig till bästa möjliga boränta.

Avstår från att sälja

Kantar Sifos undersökning visar även att nära hälften (47 procent) av de som har funderat på att sälja sin bostad har avstått på grund av de sjunkande bostadspriserna.

Hälften av de tillfrågade tror att deras bostad har sjunkit i värde det senaste året.

– Boende i storstadsregionerna tror det i högre grad än boende i övriga landet, medan boende i Norra Sverige tror det i lägst grad (36 procent), skriver Nordea.

Ingela Gabrielsson förklarar att nedgången ser annorlunda ut på olika platser i Sverige.

– Det är framförallt i storstadsregionerna som bostadspriserna har stigit som mest och där har fallet också varit som störst. För de som har hög belåning är det nog oroande att se värdet på sin bostad minska.

Om undersökningen

- Undersökningen är genomförd den 14 - 26 februari 2023.

- Undersökningen genomfördes bland cirka 1 000 män och kvinnor 18-65 år som äger sitt boende i Sverige på uppdrag av Nordea via Kantar Sifos webbpanel.

- Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.

- Källa: Nordea

Foto: T. Barbhuiya resp A. Swancar

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen