Bolånetagare gör stort misstag – toppekonom förundrad

2023 11 21

Det visar en ny undersökning från Finansinspektionen (FI)  

– Hela 82 procent har inte bytt bolånebank de senaste fem åren. Och en kanske än tydligare grupp är de 6 av 10 som aldrig någonsin har bytt bolånebank, trots att boräntor är deras största hushållsutgift och trots att de ofta har haft bolån i många årtionden, skriver FI i rapporten.

Enligt myndigheten kan bolånetagarnas vägran förklaras med att det ”förmodligen finns en brist på tilltro till bolånebranschen”.

Toppekonom förundrad

Ekonomiprofilen Claes Hemberg är förvånad över siffrorna.

Hemberg, som tidigare var sparekonom på Avanza Bank, framhåller att det är förunderligt och illavarslande att inte fler bolånetagare byter bank emellanåt.

I en intervju med TV4 förklarar ekonomen att ett bankbyte ofta resulterar i en lägre boränta.  

Trots det väljer en majoritet av bolånetagarna att stanna kvar hos sin bank.

– Jag är själv förvånad. Jag trodde att äntligen skulle folk vakna till när räntorna stigit snabbast på 30-40 år, men nej, inte än. Jag tror att man fortfarande tror att bankerna tänker på mitt bästa, men det visar sig vara tvärt om. De som är mest lojala betalar också mest, säger Claes Hemberg till tv-kanalen.

Ställ krav

Claes Hemberg understryker att det är viktigt att ställa krav på banken som bolånetagare.

En enkel signal kan leda till en ny förhandling om boräntan.

– Det är ganska enkelt. Om du mejlar din bank och säger att du vill ha ditt amorteringsunderlag, då är det en signal om att du vill lämna den här banken. Och då blir de nervösa, säger ekonomen till TV4.

Han får medhåll av Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

– Ta på dig förhandlingskavajen! Och tänk på att alla de timmar du lägger ner på att jämföra och förhandla har du igen sen, det kan röra sig om många tusenlappar på ett år i lägre ränta, säger hon till SVT.

Foto: Jorik van der Schaaf

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen