Bolånetagare gör stort misstag – toppekonom förundrad

2023 11 21

Sex av tio bolånetagare har aldrig bytt bank.

Det visar en ny undersökning från Finansinspektionen (FI)

– Hela 82 procent har inte bytt bolånebank de senaste fem åren. Och en kanske än tydligare grupp är de 6 av 10 som aldrig någonsin har bytt bolånebank, trots att boräntor är deras största hushållsutgift och trots att de ofta har haft bolån i många årtionden, skriver FI i rapporten.

Enligt myndigheten kan bolånetagarnas vägran förklaras med att det ”förmodligen finns en brist på tilltro till bolånebranschen”.

Toppekonom förundrad

Ekonomiprofilen Claes Hemberg är förvånad över siffrorna.

Hemberg, som tidigare var sparekonom på Avanza Bank, framhåller att det är förunderligt och illavarslande att inte fler bolånetagare byter bank emellanåt.

I en intervju med TV4 förklarar ekonomen att ett bankbyte ofta resulterar i en lägre boränta.

Trots det väljer en majoritet av bolånetagarna att stanna kvar hos sin bank.

– Jag är själv förvånad. Jag trodde att äntligen skulle folk vakna till när räntorna stigit snabbast på 30-40 år, men nej, inte än. Jag tror att man fortfarande tror att bankerna tänker på mitt bästa, men det visar sig vara tvärt om. De som är mest lojala betalar också mest, säger Claes Hemberg till tv-kanalen.

Ställ krav

Claes Hemberg understryker att det är viktigt att ställa krav på banken som bolånetagare.

En enkel signal kan leda till en ny förhandling om boräntan.

– Det är ganska enkelt. Om du mejlar din bank och säger att du vill ha ditt amorteringsunderlag, då är det en signal om att du vill lämna den här banken. Och då blir de nervösa, säger ekonomen till TV4.

Han får medhåll av Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

– Ta på dig förhandlingskavajen! Och tänk på att alla de timmar du lägger ner på att jämföra och förhandla har du igen sen, det kan röra sig om många tusenlappar på ett år i lägre ränta, säger hon till SVT.

Foto: Jorik van der Schaaf

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen