Bolånetagare gör stort misstag – toppekonom förundrad

2023 11 21

Det visar en ny undersökning från Finansinspektionen (FI)  

– Hela 82 procent har inte bytt bolånebank de senaste fem åren. Och en kanske än tydligare grupp är de 6 av 10 som aldrig någonsin har bytt bolånebank, trots att boräntor är deras största hushållsutgift och trots att de ofta har haft bolån i många årtionden, skriver FI i rapporten.

Enligt myndigheten kan bolånetagarnas vägran förklaras med att det ”förmodligen finns en brist på tilltro till bolånebranschen”.

Toppekonom förundrad

Ekonomiprofilen Claes Hemberg är förvånad över siffrorna.

Hemberg, som tidigare var sparekonom på Avanza Bank, framhåller att det är förunderligt och illavarslande att inte fler bolånetagare byter bank emellanåt.

I en intervju med TV4 förklarar ekonomen att ett bankbyte ofta resulterar i en lägre boränta.  

Trots det väljer en majoritet av bolånetagarna att stanna kvar hos sin bank.

– Jag är själv förvånad. Jag trodde att äntligen skulle folk vakna till när räntorna stigit snabbast på 30-40 år, men nej, inte än. Jag tror att man fortfarande tror att bankerna tänker på mitt bästa, men det visar sig vara tvärt om. De som är mest lojala betalar också mest, säger Claes Hemberg till tv-kanalen.

Ställ krav

Claes Hemberg understryker att det är viktigt att ställa krav på banken som bolånetagare.

En enkel signal kan leda till en ny förhandling om boräntan.

– Det är ganska enkelt. Om du mejlar din bank och säger att du vill ha ditt amorteringsunderlag, då är det en signal om att du vill lämna den här banken. Och då blir de nervösa, säger ekonomen till TV4.

Han får medhåll av Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

– Ta på dig förhandlingskavajen! Och tänk på att alla de timmar du lägger ner på att jämföra och förhandla har du igen sen, det kan röra sig om många tusenlappar på ett år i lägre ränta, säger hon till SVT.

Foto: Jorik van der Schaaf

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen