Bohlin ryter till rejält – “Ni beter er som svin”

2025 06 12

Sveriges minister för civilt försvar är förbannad.

Under de senaste dagarna har flera svenska toppolitiker utsatts för konfrontationer.

Personer har tagit sig in i utrikesminister Maria Malmer Stenergards (M) trappuppgång och hängt upp affischer med politiska budskap.

Under onsdagen konfronterades även SD-toppen Jessica Stegrud av Palestina-aktivister.

Nu ryter Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, till ordentligt.

“Beter er som svin”

Ministern riktar ett meddelande till de som “sätter er över hemfriden och ger er på statsråds bostäder” och “kastar tillhyggen på förtroendevalda”.

– Ni som skriker och beter er som svin. Ni som tror att rätten att höras också inbegriper rätten att hota och oprovocerat bli fysisk mot andra människor, skriver han på X.

“Skamligt”

Bohlin fortsätter.

– Det är så erbarmligt skamligt att ni inte förmår se era allianser för vad de är, ett verkligt hot mot demokratin, mot folkvaldas integritet och personliga engagemang, menar han.

– Dra en gräns mot antisemiterna, mot aktivisterna, mot terrorns romantiker och kolportörer. Skärp er.

“Hotfull och aggressiv”

Det var på onsdagen som SD-politikern Jessica Stegrud konfronterades vid riksdagens entré.

– Situationen var väldigt hotfull och aggressiv, säger Stegrud till SVT.

Polisen har efter händelsen tillfälligt beslutat att Riksbron eller Riksgatan omfattas av Polislagens paragraf 24. 

Det innebär i praktiken att sammankomster för närvarande inte tillåts vid riksdagen.

Försämrat läge

Jessica Stegrud förklarar att hon kommer att göra en polisanmälan efter händelsen.

Ola Österling, presstalesperson vid polisen, förklarar hur han ser på de tillfälliga reglerna om begränsade sammankomster vid riksdagen.

– Vi har sett ett försämrat ordningsläge utanför riksdagen den senaste tiden. Under gårdagen eskalerade det och vi upprättade fyra brottsanmälningar, säger han.

Beslutet är inte permanent och polisen kommer att göra nya bedömningar framöver.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Storbråk inom Putinregimen

2025 09 12

Ett bråk har uppstått inom Putinregimen.

Kremlregimen är fast besluten att fortsätta med kriget i Ukraina.

Samtidigt har kriget lett till allvarliga ekonomiska problem för Ryssland – problem som nu har lett till bråk inom regimen.

Regeringen missnöjd

Rysslands centralbank CBR har sänkt styrräntan från 18 till 17 procent, vilket meddelades på fredagen.

Men den ryska regeringen, eller åtminstone delar av den, är missnöjd och menar att det kommer att krävas betydligt mer för att få igång den ryska ekonomin igen, rapporterar Politico.

Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov har i veckan kritiserat centralbankens strama penningpolitik, och han får stöd av sin prognoschef Lev Denisov.

– Den nuvarande inflationsdynamiken lämnar potential för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Detta är extremt viktigt för att ekonomin ska nå en bana av hållbar tillväxt och för att uppnå de mål som presidenten har satt upp, säger Denisov, enligt tidningen.

Men centralbanken håller fast vid sin mer försiktiga linje, vilket tycks skapa spänningar inom den ryska regimen.

Riskerar att bli värre

Den ryska centralbanken varnar för att saker och ting riskerar att bli värre, snarare än bättre, i den ryska ekonomin.

De pekar bland annat på landets stora budgetunderskott och menar att regeringen måste göra justeringar i budgeten för att den inte ska påverkas av inflationen.

Andra problem som centralbanken noterar är den kraftiga ökningen av bensinpriserna i Ryssland. Dessa är en konsekvens av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier.

Trotsar regeringen

Många i Ryssland hade hoppats att räntan skulle sänkas med två punkter.

Men trots trycket från regeringen säger centralbankschefen Elvira Nabiullina att det alternativet inte ens har övervägts.

Det tycks alltså finnas interna splittringar inom Putinregimen, som på senare tid har fått allt större ekonomiska problem till följd av kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen