Blixtinkallar till Natomöte

2023 07 06

I dag, torsdag, möts Sverige, Finland och Turkiet i ett extrainsatt möte om den svenska Natoprocessen.

Parterna ska träffas i Bryssel.

Mötet inleds efter lunch och tunga representanter från Nato och de tre länderna kommer att delta.

Försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg kommer att leda samtalen och utrikesministrar, underrättelsechefer och nationella säkerhetsrådgivare från Sverige, Finland och Turkiet kommer att vara på plats i Bryssel.

Sverige kan få ett jättebesked

Mötet kan vara en indikation på ett stort genombrott i den svenska Natoprocessen.

Det anser TV4 Nyheternas utrikesreporter Ritva Rönnberg.  

Hon konstaterar att det är fullt möjligt att Turkiet tvärvänder och godkänner Sveriges Natoansökan innan eller på försvarsalliansens toppmöte i Vilnius, Litauen, som inleds den 11 juli.

– Förra veckan beskrev Jens Stoltenberg det här mötet som ett tillfälle att ta tag i någon sista detalj som möjligtvis inte skulle vara helt genomarbetad och som parterna måste diskutera ett varv till inför ett medlemskap i Vilnius, säger Ritva Rönnberg till TV4 och tillägger:

– I Nato har utrikesministrarna en speciell roll och alla kommer att delta på mötet. Skulle man vilja flytta det här framåt ytterligare från Turkiets sida hade man kunnat tänka sig att de hade backat ur och sagt att man inte går med på ett möte på så hög nivå. Det kan tolkas som att det mycket väl finns en chans att Sveriges Natoansökan nu kommer att godkännas.

Finland: Sverige godkänns innan toppmöte

Från finskt håll kommer även positiva tongångar gällande den svenska Natoansökan.

Finlands nytillträdda utrikesminister Elina Valtonen hyser stora förhoppningar om att Sverige godkänns innan toppmötet i Vilnius.

– Det finns förväntningar från den finska sida om ett snabbt besked om Sverige, säger hon till SR Ekot och tillägger att ett svenskt Natomedlemskap är vitalt för Finland och för säkerheten i Östersjöområdet.

– Finlands medlemskap är inte fullvärdigt förrän Sverige också är medlem i Nato, säger utrikesminister Valtonen till radiokanalen.  

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen