Blixtinkallad pressträff – gäller Sveriges säkerhet

2023 03 17

Detta efter att Turkiet gett slutgiltigt besked om att Finland beviljas inträde i Nato.

– Det är en utveckling vi inte önskat, men förväntat, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

– Det är så att Sverige har gjort det som vi förväntades göra och som vi åtog oss i samband med att det trilaterala memorandumet undertecknades, fortsätter han.

"Säkrare nu"

Frågan om Sveriges säkerhet när Finland ges företrädare till militäralliansen behandlades omedelbart av Tobias Billström.

– Vi är säkrare nu än när vi ansökte till Nato, konstaterar utrikesministern.

Han exemplifierar med att man har fått säkerhetsgarantier från bland annat Storbritannien, USA och Frankrike.

Att även Nato uttryckt att det är "otänkbart" att inte ställa upp för Sverige framhålls även det som en försäkring för nationens säkerhet.

Ministern påtalade dock samtidigt att det finns en entydig bild om att vissa aktörer inte vill se Sverige i Nato och använder debatten för polarisering.

– Vi är förberedda för olika scenarier, framhåller Tobias Billström gällande frågan om främmande hot.

Fick frågor om Putin

Utrikesministern ville inte kommentera den ungerska processen att ratificera Sveriges ansökan, vars omröstning återigen skjutits fram.

Han ombads även kommentera en arresteringsorder som idag utfärdats mot Rysslands diktator Vladimir Putin från Internationella brottmålsdomstolen ICC.

– Det är en fråga som är viktig på alla sätt och vis. Det är angeläget att de allvarliga brott i samband med kriget i Ukraina beivras. Ansvarsutkrävande är viktigt, säger Tobias Billström.

"Lever inte upp till avtal"

I samband med beskedet till Finland meddelade även Erdoğan att Sverige fortsatt inte har levt upp till det trepartsavtal som länderna slöt i Madrid förra året.

Vid det tillfället handlade det bland annat om krav på utlämningar, indraget stöd till organisationen PKK och ett hävt vapenembargo gentemot Turkiet.

Nyligen adderade Erdoğan ännu ett krav – förbud av koranbränningar.

– Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till ert tillträde i Nato, sade den turkiska ledaren efter att Rasmus Paludan bränt en koran i Stockholm.

Förväntar sig inträde i juli

Ett sådant krav har förkastats av såväl statsminister Ulf Kristersson (M) som Natochefen Jens Stoltenberg.

–  Det är en fråga som inte var med i överenskommelsen och inte bör hindra Sverige från att bli medlem i Nato, sade Jens Stoltenberg i SVT:s 30 minuter häromveckan.

Under en frågestund efter Tobias Billströms presskonferens upprepade utrikesministern den svenska hållningen att man inte kommer att möta några andra krav än de som presenterades i Madrid i somras.

Regeringen förväntar sig också ett inträde i Nato i samband med stormötet i Vilnius i juli.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen