Blixtinkallad pressträff – gäller Sveriges säkerhet

2023 03 17

Regeringen blixtinkallade till en presskonferens på fredagseftermiddagen.

Detta efter att Turkiet gett slutgiltigt besked om att Finland beviljas inträde i Nato.

– Det är en utveckling vi inte önskat, men förväntat, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

– Det är så att Sverige har gjort det som vi förväntades göra och som vi åtog oss i samband med att det trilaterala memorandumet undertecknades, fortsätter han.

"Säkrare nu"

Frågan om Sveriges säkerhet när Finland ges företrädare till militäralliansen behandlades omedelbart av Tobias Billström.

– Vi är säkrare nu än när vi ansökte till Nato, konstaterar utrikesministern.

Han exemplifierar med att man har fått säkerhetsgarantier från bland annat Storbritannien, USA och Frankrike.

Att även Nato uttryckt att det är "otänkbart" att inte ställa upp för Sverige framhålls även det som en försäkring för nationens säkerhet.

Ministern påtalade dock samtidigt att det finns en entydig bild om att vissa aktörer inte vill se Sverige i Nato och använder debatten för polarisering.

– Vi är förberedda för olika scenarier, framhåller Tobias Billström gällande frågan om främmande hot.

Fick frågor om Putin

Utrikesministern ville inte kommentera den ungerska processen att ratificera Sveriges ansökan, vars omröstning återigen skjutits fram.

Han ombads även kommentera en arresteringsorder som idag utfärdats mot Rysslands diktator Vladimir Putin från Internationella brottmålsdomstolen ICC.

– Det är en fråga som är viktig på alla sätt och vis. Det är angeläget att de allvarliga brott i samband med kriget i Ukraina beivras. Ansvarsutkrävande är viktigt, säger Tobias Billström.

"Lever inte upp till avtal"

I samband med beskedet till Finland meddelade även Erdoğan att Sverige fortsatt inte har levt upp till det trepartsavtal som länderna slöt i Madrid förra året.

Vid det tillfället handlade det bland annat om krav på utlämningar, indraget stöd till organisationen PKK och ett hävt vapenembargo gentemot Turkiet.

Nyligen adderade Erdoğan ännu ett krav – förbud av koranbränningar.

– Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till ert tillträde i Nato, sade den turkiska ledaren efter att Rasmus Paludan bränt en koran i Stockholm.

Förväntar sig inträde i juli

Ett sådant krav har förkastats av såväl statsminister Ulf Kristersson (M) som Natochefen Jens Stoltenberg.

–  Det är en fråga som inte var med i överenskommelsen och inte bör hindra Sverige från att bli medlem i Nato, sade Jens Stoltenberg i SVT:s 30 minuter häromveckan.

Under en frågestund efter Tobias Billströms presskonferens upprepade utrikesministern den svenska hållningen att man inte kommer att möta några andra krav än de som presenterades i Madrid i somras.

Regeringen förväntar sig också ett inträde i Nato i samband med stormötet i Vilnius i juli.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen