Blixtinkallad pressträff – gäller Sveriges säkerhet

2023 03 17

Regeringen blixtinkallade till en presskonferens på fredagseftermiddagen.

Detta efter att Turkiet gett slutgiltigt besked om att Finland beviljas inträde i Nato.

– Det är en utveckling vi inte önskat, men förväntat, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

– Det är så att Sverige har gjort det som vi förväntades göra och som vi åtog oss i samband med att det trilaterala memorandumet undertecknades, fortsätter han.

"Säkrare nu"

Frågan om Sveriges säkerhet när Finland ges företrädare till militäralliansen behandlades omedelbart av Tobias Billström.

– Vi är säkrare nu än när vi ansökte till Nato, konstaterar utrikesministern.

Han exemplifierar med att man har fått säkerhetsgarantier från bland annat Storbritannien, USA och Frankrike.

Att även Nato uttryckt att det är "otänkbart" att inte ställa upp för Sverige framhålls även det som en försäkring för nationens säkerhet.

Ministern påtalade dock samtidigt att det finns en entydig bild om att vissa aktörer inte vill se Sverige i Nato och använder debatten för polarisering.

– Vi är förberedda för olika scenarier, framhåller Tobias Billström gällande frågan om främmande hot.

Fick frågor om Putin

Utrikesministern ville inte kommentera den ungerska processen att ratificera Sveriges ansökan, vars omröstning återigen skjutits fram.

Han ombads även kommentera en arresteringsorder som idag utfärdats mot Rysslands diktator Vladimir Putin från Internationella brottmålsdomstolen ICC.

– Det är en fråga som är viktig på alla sätt och vis. Det är angeläget att de allvarliga brott i samband med kriget i Ukraina beivras. Ansvarsutkrävande är viktigt, säger Tobias Billström.

"Lever inte upp till avtal"

I samband med beskedet till Finland meddelade även Erdoğan att Sverige fortsatt inte har levt upp till det trepartsavtal som länderna slöt i Madrid förra året.

Vid det tillfället handlade det bland annat om krav på utlämningar, indraget stöd till organisationen PKK och ett hävt vapenembargo gentemot Turkiet.

Nyligen adderade Erdoğan ännu ett krav – förbud av koranbränningar.

– Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till ert tillträde i Nato, sade den turkiska ledaren efter att Rasmus Paludan bränt en koran i Stockholm.

Förväntar sig inträde i juli

Ett sådant krav har förkastats av såväl statsminister Ulf Kristersson (M) som Natochefen Jens Stoltenberg.

–  Det är en fråga som inte var med i överenskommelsen och inte bör hindra Sverige från att bli medlem i Nato, sade Jens Stoltenberg i SVT:s 30 minuter häromveckan.

Under en frågestund efter Tobias Billströms presskonferens upprepade utrikesministern den svenska hållningen att man inte kommer att möta några andra krav än de som presenterades i Madrid i somras.

Regeringen förväntar sig också ett inträde i Nato i samband med stormötet i Vilnius i juli.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen