Blind älg har orsakat skador på egendom

2023 07 25

Ett stort älgdrama har skett under förmiddagen.

På tisdagsförmiddagen har dramatiska scener utspelat sig i Tyringe utanför Hässleholm i Skåne.

Det rör sig om en blind älg som sprungit runt och orsakat skador på egendom.

Det rapporterar Aftonbladet.

– Det har varit en älg på rymmen. Den sprang bland annat över tågspåren i Tyringe, så vi var tvungna att kontakta jägaren där. Älgen ska antagligen ha varit blind och sprungit in i bilar och staket bland annat, säger polisens presstalesperson Sara Andersson till tidningen.

Älgen avlivades

Det hela slutade med att jägaren avlivade älgen i en villaträdgård.

Han kommer nu att föra iväg djuret från platsen.

En uppmaning om att kontakta 114 14 har riktats till de vars egendom, däribland bilar och staket, har skadats i samband med situationen.

– Den har nog sprungit in i en hel del, fortsätter Andersson.

Det är oklart exakt i vilken omfattning älgen har skadat egendom, men ingen person ska ha kommit till skada.

Stora djur

Älgen är det största djuret i de svenska skogarna och kan väga uppemot 550 kilo samt mäta 2 meter i mankhöjd.

Det förklarar Svenska jägareförbundet.

– Älgen är de svenska skogarnas största djur. Den är lätt att känna igen tack vare sin storlek och sitt särpräglade utseende. De stora öronen, den rejäla mulen och hakskägget tillsammans med den karakteristiska puckeln vid manken gör den svår att förväxla med andra djur.

Utgör fara

Samtidigt som älgen är ett uppskattat djur så kan den ge lokalt skogsbruk problem och utgör även en fara för trafikanter.

Under början av 80-talet sköts ungefär 150 000 älgar varje år, och sedan dess har stammen minskat.

Säsongen 2021/2022 sköts drygt 73 tusen.

“Kan vara svårt”

Älgar kan skada jordbruket i form av bete, vilket beskrivs som ett betydande problem.

– Tidigare fick jordbrukare ersättning för produktionsförluster på grund av skador av vilt och staten betalade ut miljontals kronor varje år i kompensation till drabbade bönder. Men sedan 1995 ges ingen ekonomisk ersättning för skador på jordbruksgrödor, förklarar förbundet.

Foto: S. te Kiefte

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen