Blankt nej till EU – stort besked om elbilar i Sverige

2024 07 18

Svenska regeringen väljer att ta strid mot EU gällande dyrare elbilar i landet.

Sverige säger blankt nej till den kraftiga höjning av tullar på elbilar från Kina som EU införde från och med juli.

Regeringen går rakt emot förslaget som inte fått stöd överhuvudtaget från svenskt håll, rapporterar Svenska Dagbladet.

Generellt är man skeptiska mot liknande åtgärder, enligt bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

– Höga strafftullar riskerar att få negativa följder för ett handelsberoende land som Sverige, säger ministern till tidningen.

Regeringen: Skydda Volvo

Syftet med tullarna anses vara att göra det lättare för europeiska biltillverkare att mäta sig med kinesiska elbilsbolag. Detta eftersom kinesiskt statligt stöd “snedvrider konkurrensen”, skriver SvD.

Ett av huvudargumenten till att Sverige tar upp kampen mot EU är för att man vill skydda Volvo Cars och Polestar. som båda kontrolleras av kinesiska Geely men har huvudkontor i Sverige.

Johan Forssell understryker även att EU-kommissionen påvisat att Kina står för ett olagligt stöd av elbilstillverkning i landet.

– Man ska inte vara naiv. Det finns otillåtna statsstöd som vi måste hantera, men det är bättre att lösa det genom förhandlingar än med höga strafftullar, säger ministern.

Tyskland ansluter

Sverige har sällskap av EU-jätten och billandet Tyskland i den konflikt som nu blossat upp. Spanien, Frankrike och Italien stödjer dock de nya tullarna.

I Sverige har även branschorganisationen Mobility Sweden protesterat mot tullarna och vill istället ha mer stöd till elektrifieringen.

Den nyligen iförda tullhöjningen är hittills en tillfällig sådan. I november väntas ett nytt besked komma huruvida det ska röra sig om en femårig höjning.

EU-kommissionen har i synnerhet utryckt oro över att den kinesiska statens subventioner för elbilsindustrin ger kinesiska tillverkare ett övertag på marknaden för elbilar. De förhöjda tullarna ska jämna ut oddsen.

Som mest kan en importerad elbil från Kina beläggas med 48 procents tull, rapporterar Europaportalen.

Dyrare bilar

De nya tullarna kommer sannolikt leda till dyrare bilar för konsumenter i Sverige. I synnerhet kommer elbilspriserna att öka.

Det framhåller Per Altenberg, handelsstrateg på Kommerskollegium, i en kommentar till DN.

Även om tullarna just nu är provisoriska så blir effekten densamma, enligt experten.

– Ett slutgiltigt beslut kan dock ge en annan signal om att det här är en långsiktig politik från EU:s sida så att företag fattar andra strategiska beslut, säger han till tidningen.

Hur stora avgifter det rör sig om varierar för olika biltillverkare. Saic ska betala hela 37,6 procent i utjämningstull, medan BYD och Geely, som äger Volco Cars, ska betala 17,4 respektive 19,9 procent.

De förhöjda tullarna kommer påverka priset på samtliga fordon från biltillverkarna.

– Alla de här bilarna produceras i Kina och exporteras till EU, berättar Per Altenberg.

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet resp Precious Madubuike resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen