Blankt nej till EU – stort besked om elbilar i Sverige

2024 07 18

Svenska regeringen väljer att ta strid mot EU gällande dyrare elbilar i landet.

Sverige säger blankt nej till den kraftiga höjning av tullar på elbilar från Kina som EU införde från och med juli.

Regeringen går rakt emot förslaget som inte fått stöd överhuvudtaget från svenskt håll, rapporterar Svenska Dagbladet.

Generellt är man skeptiska mot liknande åtgärder, enligt bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

– Höga strafftullar riskerar att få negativa följder för ett handelsberoende land som Sverige, säger ministern till tidningen.

Regeringen: Skydda Volvo

Syftet med tullarna anses vara att göra det lättare för europeiska biltillverkare att mäta sig med kinesiska elbilsbolag. Detta eftersom kinesiskt statligt stöd “snedvrider konkurrensen”, skriver SvD.

Ett av huvudargumenten till att Sverige tar upp kampen mot EU är för att man vill skydda Volvo Cars och Polestar. som båda kontrolleras av kinesiska Geely men har huvudkontor i Sverige.

Johan Forssell understryker även att EU-kommissionen påvisat att Kina står för ett olagligt stöd av elbilstillverkning i landet.

– Man ska inte vara naiv. Det finns otillåtna statsstöd som vi måste hantera, men det är bättre att lösa det genom förhandlingar än med höga strafftullar, säger ministern.

Tyskland ansluter

Sverige har sällskap av EU-jätten och billandet Tyskland i den konflikt som nu blossat upp. Spanien, Frankrike och Italien stödjer dock de nya tullarna.

I Sverige har även branschorganisationen Mobility Sweden protesterat mot tullarna och vill istället ha mer stöd till elektrifieringen.

Den nyligen iförda tullhöjningen är hittills en tillfällig sådan. I november väntas ett nytt besked komma huruvida det ska röra sig om en femårig höjning.

EU-kommissionen har i synnerhet utryckt oro över att den kinesiska statens subventioner för elbilsindustrin ger kinesiska tillverkare ett övertag på marknaden för elbilar. De förhöjda tullarna ska jämna ut oddsen.

Som mest kan en importerad elbil från Kina beläggas med 48 procents tull, rapporterar Europaportalen.

Dyrare bilar

De nya tullarna kommer sannolikt leda till dyrare bilar för konsumenter i Sverige. I synnerhet kommer elbilspriserna att öka.  

Det framhåller Per Altenberg, handelsstrateg på Kommerskollegium, i en kommentar till DN.

Även om tullarna just nu är provisoriska så blir effekten densamma, enligt experten.

– Ett slutgiltigt beslut kan dock ge en annan signal om att det här är en långsiktig politik från EU:s sida så att företag fattar andra strategiska beslut, säger han till tidningen.

Hur stora avgifter det rör sig om varierar för olika biltillverkare. Saic ska betala hela 37,6 procent i utjämningstull, medan BYD och Geely, som äger Volco Cars, ska betala 17,4 respektive 19,9 procent.

De förhöjda tullarna kommer påverka priset på samtliga fordon från biltillverkarna.

– Alla de här bilarna produceras i Kina och exporteras till EU, berättar Per Altenberg.

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet resp Precious Madubuike resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen