Blankt nej till EU – stort besked om elbilar i Sverige

2024 07 18

Svenska regeringen väljer att ta strid mot EU gällande dyrare elbilar i landet.

Sverige säger blankt nej till den kraftiga höjning av tullar på elbilar från Kina som EU införde från och med juli.

Regeringen går rakt emot förslaget som inte fått stöd överhuvudtaget från svenskt håll, rapporterar Svenska Dagbladet.

Generellt är man skeptiska mot liknande åtgärder, enligt bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

– Höga strafftullar riskerar att få negativa följder för ett handelsberoende land som Sverige, säger ministern till tidningen.

Regeringen: Skydda Volvo

Syftet med tullarna anses vara att göra det lättare för europeiska biltillverkare att mäta sig med kinesiska elbilsbolag. Detta eftersom kinesiskt statligt stöd “snedvrider konkurrensen”, skriver SvD.

Ett av huvudargumenten till att Sverige tar upp kampen mot EU är för att man vill skydda Volvo Cars och Polestar. som båda kontrolleras av kinesiska Geely men har huvudkontor i Sverige.

Johan Forssell understryker även att EU-kommissionen påvisat att Kina står för ett olagligt stöd av elbilstillverkning i landet.

– Man ska inte vara naiv. Det finns otillåtna statsstöd som vi måste hantera, men det är bättre att lösa det genom förhandlingar än med höga strafftullar, säger ministern.

Tyskland ansluter

Sverige har sällskap av EU-jätten och billandet Tyskland i den konflikt som nu blossat upp. Spanien, Frankrike och Italien stödjer dock de nya tullarna.

I Sverige har även branschorganisationen Mobility Sweden protesterat mot tullarna och vill istället ha mer stöd till elektrifieringen.

Den nyligen iförda tullhöjningen är hittills en tillfällig sådan. I november väntas ett nytt besked komma huruvida det ska röra sig om en femårig höjning.

EU-kommissionen har i synnerhet utryckt oro över att den kinesiska statens subventioner för elbilsindustrin ger kinesiska tillverkare ett övertag på marknaden för elbilar. De förhöjda tullarna ska jämna ut oddsen.

Som mest kan en importerad elbil från Kina beläggas med 48 procents tull, rapporterar Europaportalen.

Dyrare bilar

De nya tullarna kommer sannolikt leda till dyrare bilar för konsumenter i Sverige. I synnerhet kommer elbilspriserna att öka.  

Det framhåller Per Altenberg, handelsstrateg på Kommerskollegium, i en kommentar till DN.

Även om tullarna just nu är provisoriska så blir effekten densamma, enligt experten.

– Ett slutgiltigt beslut kan dock ge en annan signal om att det här är en långsiktig politik från EU:s sida så att företag fattar andra strategiska beslut, säger han till tidningen.

Hur stora avgifter det rör sig om varierar för olika biltillverkare. Saic ska betala hela 37,6 procent i utjämningstull, medan BYD och Geely, som äger Volco Cars, ska betala 17,4 respektive 19,9 procent.

De förhöjda tullarna kommer påverka priset på samtliga fordon från biltillverkarna.

– Alla de här bilarna produceras i Kina och exporteras till EU, berättar Per Altenberg.

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet resp Precious Madubuike resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


8 jan 2026

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen