Björn till attack mot pappa och son

2024 10 19

En björn har skjutits ihjäl efter att ha gått till attack mot människor.

Det är i Edsbyn i södra Hälsingland som synnerligen dramatiska scener har utspelat sig på lördagen.

En pappa och hans son var ute och jagade älg när en björn plötsligt gick till anfall.

Björnen sprang mot sonen och pappan drog då fram bössan och riktade den mot björnen.

Det rapporterar Aftonbladet.

Hund som skällde

Enligt initiala uppgifter så ska björnen, som låg i ide, ha gått till attack i samband med att en hund skällde.

– Det är en kille som har skjutit en björn i självförsvar, säger Svenne Götesson, som är ordförande för Ovanåkers västra viltvårdsområde, till Aftonbladet.

Björnen död

Björnen började springa mot sonen och pappan drog fram bössan och sköt mot djuret.

– Björnen kom då utspringande från idet och hundföraren såg att björnen har riktat in sig på barnet, och drog bara fram bössan.

Björnen har sedermera dött.

Det finns inga uppgifter om att vare sig pappan eller sonen har skadats nämnvärt i samband med den dramatiska händelsen.

Så många finns

Det är mycket ovanligt att brunbjörnar går till attack mot människor.

Om björnen känner sig hotad eller stressad, som exempelvis av hundskall, så kan det dock ske.

I Norrbotten finns ungefär 650 björnar, i Västerbotten 520 och Jämtland samt Västernorrland finns ungefär 1470 björnar.

Det framhåller Världsnaturfonden WWF.

Fysiska förmågor

Världsnaturfonden förklarar vidare att brunbjörnen har anmärkningsvärda fysiska förmågor.

– Björnen är oerhört snabb på kortare sträckor – betydligt snabbare än någon människa. Björnen kan springa upp mot 65–70 km/h. De är även duktiga klättrare och goda simmare, även om vuxna björnar undviker att klättra i träd, förklarar WWF.

– Luktsinnet är fenomenalt och är björnens viktigaste sinnesorgan. Den har också skarp hörsel, men troligen sämre syn än människan. 

– Den ställer sig ofta på bakbenen för att försöka ta reda på vad den har framför sig och få en bättre doftbild av närområdet. Detta är inte ett hotbeteende.

Foto: Z. Machacek

Text: Redaktionen 

JUST NU: Farlig lögn om apelsiner – sprids som en löpeld

2025 06 06

Ät en apelsin i duschen för att minska din ångest.

Det är ett av alla missvisande hälsotips som sprids på den sociala medieplattformen Tiktok.

Den brittiska tidningen The Guardian har kartlagt en rad påståenden som visat sig vara direkt felaktiga.

– De som söker hjälp konfronteras med tvivelaktiga råd, till exempel att äta en apelsin i duschen för att minska ångest, rapporterar tidningen.

Dessutom marknadsförs flera kosttillskott som mediciner mot trauma och ångest, trots att det inte finns något vetenskapligt stöd bakom påståendena. Experter som The Guardian har pratat med konstaterar att 52 av 100 filmklipp som gav råd om att hantera trauma, ångest, depression och psykisk ohälsa innehöll missvisande information.

”Kan må ännu sämre”

Nu varnar psykologen Anna Bennich för att trenden kan få allvarliga konsekvenser. Att äta en apelsin i duschen för att lindra ångest är inte direkt farligt, men det falska påståendet kan leda till att människor som lider av psykisk ohälsa söker hjälp för sent.

– Att använda helig basilika hjälper inte mot ångest och att sprida sådana här tips kan göra att det hamnar på individen själv, som kan må ännu sämre och tänka att det är fel på en själv när tipsen inte funkar, säger hon till TV4.

Psykologen anser att Tiktok borde reglera flödet.

–  Det här är ju lurendrejeri. Är det kloka personer som pratar om psykisk ohälsa så kan det vara många som finner stöd i det, men om man sprider felaktigheter kan det vara skadligt.

LÄS MER: Oväntat besked om Nutella

Fakta Tiktok

- Tiktok är en app för mobiltelefonen, där man kan spela in och dela videor med varandra. 

- Appen ägs av Kina. Det kinesiska företaget Bytedance köpte 2018 upp Musical.ly, och bytte namn på appen till Tiktok.

- Nästan hälften av barn i Sverige mellan 12–15 år använder Tiktok dagligen.

- I takt med appens tillväxt har experter gått ut och varnat för Tiktoks sätt att samla in information om sina användare.

- Appen är världens snabbast växande och har laddats ned nästan fyra miljarder gånger.

Källor: Internetsstiftelsen resp Svenskarna och internet

LÄS MER: Två barn döda – föräldrar anklagar sociala mediejätte

Foto: Stevepb

Text: Redaktionen

JUST NU: Höjer lönerna

2025 06 06

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för statssekreterare och myndighetschefer.

Löneökningarna för myndighetschefer berör cirka 200 personer.

Det handlar bland annat om generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor samt överdirektörer vid de större myndigheterna och länsråden vid länsstyrelserna. 

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,3 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, skriver regeringen.

132 700 kronor

Lönen för statssekreterare höjs också med 3,3 procent.

Det innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 132 700 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 119 300 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,3 procent ligger under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Den kollektiva löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet uppgick till 4,3 procent mellan september 2023 och september 2024, enligt Arbetsgivarverket.

Så mycket tjänar statsministern

Ulf Kristersson tjänar i dag 198 000 kronor i månaden.

Ersättningen för övriga ministrar uppgår till 156 000 kronor i månaden.

Statsrådsarvodesnämnden bestämmer

Statsrådsarvodesnämnden är en särskilt inrättad nämnd som på riksdagens uppdrag bestämmer statsministerns och övriga ministars arvoden och avgångsersättningar.

Arvodet omprövas i regel en gång per år.

Statsrådens arvode omfattas inte av de vanliga reglerna om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och semester, och statsrådet förutsätts alltid vara i tjänst.

– Utgångspunkten är att ett statsråd kan fullfölja sitt uppdrag, även om hon eller han kan ha förfall att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom eller ledighet, framhåller regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen