VAL 2022: Bjöd på nazifika i riksdagen – förklarar sig

2022 09 01

Anledningen är att politikern bjöd in ett 30-tal kollegor från Sverigedemokraternas riksdagskansli på fika.

Men det var inte vilken kaffepaus som helst.

SD-politikern ville nämligen fira dagen då Nazityskland invaderade Polen, vilket ägde rum den 1 september 1939 – 83 år sedan just idag, rapporterar Aftonbladet.

Uppgifterna framkommer från mejlkorrespondens som  Aftonbladet framhåller att man tagit del av.

Tidningen uppger också att avsändaren är en tjänsteman på SD:s riksdagskansli och är politiskt sakkunnig.

Uppmanade att fira "högtid"

Mejlet inleds med rubriken “Andravärldskrigsinledelsefika”.

– Med uppmaning till envar att denna högtid med tillbörlig andakt och en mångfald kardemummalängd fira, framhäver tjänstemannen i sin inbjudan.

Bekräftar mejlets äkthet

Sverigedemokraternas kanslichef Sammy Almedal har tagit emot mejlet och bekräftar att det har skickats ut.

– Jag har sett det och jag har meddelat medarbetaren att det var totalt olämpligt, och han har bett om ursäkt för det, säger han till Aftonbladet.

Fikan ställdes in

Enligt kanslichefen blev det ingen fika.

– Medarbetaren bad om ursäkt och förklarade varför han skrivit som han skrivit och fikan ställdes in, säger Sammy Almedal, som inte kan svara på om “skämtet” kommer att få några konsekvenser.

"Smaklöst och skamligt"

Flera reaktioner på händelsen har yttrats på sociala medier.

– SD fortsätter nazi-kopplingarna ända in i riksdagskansliet. Smaklöst, skamligt och stötande. Jag har svårt att förstå varför L, M och KD vill ha dessa tjänstemän på regeringskansliet efter valet? framhåller Annie Lööf (C) på Twitter.

Även Ulf Kristersson (M), som vill samarbeta med SD efter valet, har kritiserat fikaförslaget.

– Det här är riktigt vidrigt och jag förväntar mig att SD hanterar situationen därefter. Hade något lika vidrigt hänt hos Moderaterna hade personen fått sparken omedelbart, framhåller han till Aftonbladet.

SD:s pressavdelning förklarar

Sverigedemokraternas presschef förklarar att budskapet från SD-tjänstemannen har feltolkats av pressen.
– Det är en polsk medarbetare som vill högtidlighålla en polsk högtid.
– För att hedra alla de som fick betala det ultimata priset för Nazitysklands fruktansvärda anfall av Polen, förklarar Oskar Cavalli-Björkman för denna sida.
SD:s presschef understryker att medarbetaren  formulerat sig klantigt men han betonar att uppgiften har misstolkats och medierna inte har förmedlat en korrekt bild av det inträffade.

Har störtat fram i opinionen

Aftonbladets avslöjande kommer samtidigt som en klart uppåtgående trend i den sverigedemokratiska opinionen.

Enligt Sifo parkerar partiet idag på 20,6 procent, vilket är fortsatt högre än Moderaterna som enbart når 16,1 procent.

Stor mobiliseringskraft

Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, menar att SD har kraft att mobilisera och ta väljare från “soffan”.

– Det är viktigt att komma ihåg när det gäller SD att det inte bara är moderater som går till dem, utan att SD just nu är det parti som är bäst på att mobilisera. Det har de inte alltid varit, säger han till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Riksdagsparti agerar efter stor kartläggning – 214 SD-kandidater uppges ha koppling till nazism eller högerextremism

Foto: M. Browne resp M. Stenberg

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen