Biljetter släpps i Sverige – 120 000 personer väntas boka

2025 03 17

Det väntas rejäl folkfest i Sverige.

Imorgon, tisdag den 18 mars klockan 12.00, släpps biljetterna.

Och det gäller att hänga på låset.

För när anmälan öppnar till de årliga kosläppen väntas lapp på luckan och biljetter som går åt likt smör i solsken.

Vid förra årets biljettsläpp sålde en gård ut på mindre än fem minuter.

– Intresset är enormt, säger Fredrik Larm, sponsor- och eventchef på Arla, i en kommentar.

120 000 besökare

Kosläppen har etablerat sig som en vårtradition och folkfest för folk i alla åldrar. Årets evenemang kommer att spridas ut på 36 Arlagårdar från Jämtland till Skåne.

Totalt väntas omkring 120 000 besökare.

– Redan i december börjar vi få samtal från personer som undrar när det blir kosläpp, och veckorna innan bokningen öppnar skjuter besöken till vår hemsida i höjden, säger Fredrik Larm.

Första och sista gården

Kosläppspremiären sker på Grönt Centrum på Gotland den 12 april. De 35 återstående gårdarna följer därefter och sista stopp blir på Koldemo Lantbruk i Arbrå, Bollnäs kommun, 29 maj.

Arla beskriver kosläppen som mer än bara ett tillfälle då vårrusiga kor stormar ut i hagarna och äntligen får sträcka på benen.

Det är även en möjlighet att komma närmare lantbruket och fylla på kunskapsbanken om varifrån vår mat egentligen kommer från.

maj.

I biljettpriset ingår även “traditionsenlig mjölk” och nybakade kanelbullar.

Uppmärksammad fråga

Frågan om kors möjligheter till grönbete fick i höstas stor uppmärksamhet efter att regeringen lagt fram en utredning om att slopa den nuvarande lagen.

Syftet för en eventuell förändring skulle vara att mjölkproducenter med kor i lösdrift själva ska få bestämma när och om djuren ska ut på bete.

Förslaget väckte debatt och fick kritik, bland annat från regeringspartiet Liberalerna.

Även djurrättsorganisationen Djurens Rätt reagerade.

– Sveriges djurskyddslag slår fast att djur har rätt att kunna bete sig naturligt, så betesrätten borde inte ens diskuteras, men jag upphör aldrig att förvånas över vad politiker är beredda att genomföra i konkurrenskraftens namn, sade organisationens riksordförande Camilla Bergvall i augusti.

LÄS MER: Kontroversiellt besked om svenska kor – "en sorglig dag"

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen