Biljätten kommer återigen att investera i förbränningsmotorer.

Det uppger Mercedes svenske vd Ola Källenius i en intervju med tidningen Wirtschaftswoche.

– Under 2024 kommer vi investera 14 miljarder euro i forskning och utveckling i våra anläggningar med fokus på digitalisering, elektromobilitet och högteknologiskt förbränningsmotorteknologi, säger Källenius.

Enligt vd:n ska Mercedes satsa stort på att ta fram ”elektrifierade högteknologiska förbränningsmotorer”.  

– Mercedes kommer nu att förlänga livstiden för de elektrifierade högteknologiska förbränningsmotorerna så att de kommer hålla långt in på 2030-talet, framhåller Ola Källenius. 

Backar på nytt

Enligt Källenius har efterfrågan på el- och hybridbilar varit betydligt lägre än väntat, vilket har tvingat Mercedes att ändra strategi.

Mercedes har tidigare backat från beslutet om att lägga ner all nyproduktion av bensin- och dieselbilar år 2030.

Hybridbilar

Med ”elektrifierade högteknologiska förbränningsmotorer” menar Ola Källenius den drivlina som finns i hybridbilar – det vill säga fordon som har både en förbränningsmotor och en eller flera elmotorer och batterier som hjälper till att driva bilen.

– Det handlar främst om toppmoderna laddhybrider som kan köra längre sträckor helt elektriskt och köras med förbränningsmotorer på långresor på autobahn, rapporterar sajten Carup.

Fakta Mercedes-Benz

- Tyskt bilmärke som tillverkar bilar, bussar, lastbilar, skåpbilar och minibussar.

- En del av koncernen Daimler AG.

- År 1925 ändrade bolaget namn till Mercedes-Benz. Detta efter en sammanslagning mellan Benz & Cie och Daimler-Motoren-Gesellschaft.

Foto: J. Rosen 

Text: Redaktionen

Det visar en färsk undersökning från bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Undersökningen ”Kontanthantering i svensk detaljhandel 2024” visar att 91 procent av butikerna i sin helhet fortsatt tar emot kontanter. 

Inom dagligvaruhandel, där matbutiker och stormarknader ingår, är siffran ännu högre. Hela 97 procent av Sveriges butiker inom dagligvaruhandel erbjuder kontantbetalning.  

Det finns dessutom inga tecken på att situationen kommer förändras.  

Ytterst få butiker uppger att de i närtid har planer på att avskaffa kontantbetalning.

Av de tillfrågade butikerna är det enbart två procent som planerar att göra det inom det närmaste året, och tre procent inom 1–3 år.

– Handeln fortsätter att ta sitt ansvar i kontanthanteringsfrågan. Så länge efterfrågan bland kunderna finns kommer handeln fortsätta att tillhandahålla betalsättet. Det är viktigt, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv i en orolig omvärld, säger Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel.

Stora grupper väljer kontanter

Enligt undersökningen väljer cirka 10 procent av kunderna att betala med kontanter under en ”normal dag”.

– Det måste poängteras att stora grupper i samhället fortsatt är beroende av att använda kontanter för att göra sina dagliga inköp. Siffrorna som nu publiceras är ett tydligt kvitto på att handeln möter upp den efterfrågan som uppenbart finns, säger Bengt Nilervall och tillägger:

– För en ökad inkludering på sikt krävs dock att både banker och andra betaltjänstleverantörer också måste utveckla och anpassar sina tjänster efter kundernas behov. Vi måste arbeta tillsammans.

Statlig kontantutredning

I början av året tillsatte regeringen en statlig kontantutredning. Syftet med utredningen är att se över kontanternas ställning i samhället, bland annat ska utredningen undersöka möjligheten att göra kontanta betalningar för livsnödvändiga varor såsom läkemedel, livsmedel och drivmedel. 

Svensk Handel är en av flera aktörer som medverkar i kontantutredningen. Organisationen betonar att staten måste bidra om kontantkraven ökar på butiker.

– Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft måste den också öka sitt ansvar för att upprätthålla och finansiera kontanthanteringen i framtiden. Annars går ekvationen inte ihop, säger Bengt Nilervall.

Foto: Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen