Bild stoppas på bussar och tåg

2023 11 09

Förra veckan sände SVT:s Uppdrag granskning ett uppmärksammat program om kycklingindustrin i Sverige.

I programmet förekom filmklipp på sargade kycklingar som behandlats så illa att de äter varandra levande.

Enligt forskare kopplas beteendet till stress som orsakats av hunger.

– Det här är fruktansvärt. Så här får det inte se ut, sa Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, till SVT i samband med avslöjandet.

Annonskampanj 

Uppdrag gransknings film- och bildmaterial togs fram i samarbete med organisationen Djurrättsalliansen.

En person från Djurrättsalliansen, som arbetat undercover på kycklingindustrins största avelsföretag Aviagen, filmade och fotograferade djuren.

Efter avslöjandet har Djurrättsalliansen inlett en annonskampanj på spårvagnar och bussar i Göteborg. Tanken var att visa en bild på en kyckling som ligger ner på ett golv i en svensk djurfabrik.

Men bilden stoppas.

Västtrafik, som ansvarar för kollektivtrafiken i Göteborgs stad, anser att bilden är för stötande.

”Anmärkningsvärt”

– Vi tycker att det är anmärkningsvärt att vi i en annons inte får visa upp verkligheten – så som kycklingarna i industrin ser ut. Vad som istället borde ses som problematiskt är djurindustriernas förskönande och vilseledande marknadsföring som inte visar hela sanningen, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

Hon anser att organisationen har anpassat bildvalet så att den inte ska upplevas som stötande. Malin Gustafsson hänvisar till att man avstått från att välja en bild på en uppenbart skadad och sårad kyckling.

– Men ändå bad annonsbolaget oss att använda en bild på “en hel och frisk kyckling som inte ser plågad ut”. Även branschens egna bilder visar att det är så kycklingarna ser ut när de ligger ner.

– Industrin har avlat fram en fågel som växer onaturligt fort och den enormt snabba tillväxten leder till en lång rad välkända konsekvenser för djurens hälsa. En av de främsta är att de får ben- och ledproblem som gör att 90 procent blir halta, och många har svårt att gå. Och detta sker under deras väldigt korta liv, som bara är omkring 35 dagar, framhåller Malin Gustafsson.

”Ansvar gentemot resenärerna”

Västtrafik har svarat på kritiken.

Företaget framhåller att de har ett ansvar gentemot resenärerna.

– Det stämmer att vi har sagt nej till kampanjbilden, vi har gjort bedömningen att den kan vara stötande eller väcka obehag för våra resenärer, säger Kristian Lans, presskommunikatör på Västtrafik, till GP.  

Foto: Eddie Löthman Västtrafik 

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen