Bilägare har gått miste om 10 000 kronor – “finns inga ursäkter”

2025 02 12

Flera bilägare bedöms ha gått miste om utbetalningar på 10 000 kronor.

När regeringen lanserade den så kallade skrotningspremien förra året gavs utrymme för 50 000 bilägare att kunna få 10 000 kronor utbetalt för sin gamla bil, förutsatt att man bytte till en elbil.

Enbart ett par hundra har dock hittills ansökt om premien.

Och flera av dem har dessutom inte fått pengar utbetalade på grund av krångel i regelverket, hävdar Riksförbundet M Sverige på onsdagen.

– Myndigheterna måste betala ut stödet, så enkelt är det,  säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på M Sverige, i en kommentar.

"Finns inga ursäkter"

Enligt branschorganisationen har oklarheter i reglerna och brist på samverkan mellan myndigheter och bildemonterare gjort att många får sin ansökan avslagen.

Det ska handla om mer än var tionde person som ansökt om skrotningspremien som inte får någon utbetalning.

M Sverige kräver därför nu att löftet levereras. Alla vars ansökan “hamnat snett i myndigheternas interna byråkrati” måste få sina pengar, menar förbundet.

– Ett löfte om 10 000 kronor tar folk självklart för givet. Det är bara att betala ut pengarna, säger Carl-Erik Stjernvall.

– Har den som ansöker gjort allt rätt får myndigheterna lösa situationen bäst de vill, det finns inga ursäkter.

Skulle öka elektrifieringen

När skrotningspremien lanserades beskrevs den som en del i att ställa om Sveriges fordonsflotta och nå nettonollutsläpp senast år 2045.

– Skrotningspremien är en viktig del i regeringens arbete för att öka takten i elektrifieringen av transportsektorn. Stödet innebär att vi snabbare kan fasa ut fossildrivna fordon och möjliggöra för fler att byta till eldrivet i stället, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i somras.

Villkoret att man måste leasa eller köpa en ny eller begagnad elbil för att ta del av premien har dock kritiserats.

– Släpp den politiska prestigen och ta bort villkoren för skrotningspremien. 10 000 kronor för en bil som sjunger på sista versen är nog en slant som skulle göra att många lämnar ifrån sig bilar som passerat bäst-före-datum, då kan man köpa upp sig och köpa en lite bättre bil och det är det som är det viktiga, säger Carl-Erik Stjernvall.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp D. Edelstein

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen