Bilägare har gått miste om 10 000 kronor – “finns inga ursäkter”

2025 02 12

Flera bilägare bedöms ha gått miste om utbetalningar på 10 000 kronor.

När regeringen lanserade den så kallade skrotningspremien förra året gavs utrymme för 50 000 bilägare att kunna få 10 000 kronor utbetalt för sin gamla bil, förutsatt att man bytte till en elbil.

Enbart ett par hundra har dock hittills ansökt om premien.

Och flera av dem har dessutom inte fått pengar utbetalade på grund av krångel i regelverket, hävdar Riksförbundet M Sverige på onsdagen.

– Myndigheterna måste betala ut stödet, så enkelt är det,  säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på M Sverige, i en kommentar.

"Finns inga ursäkter"

Enligt branschorganisationen har oklarheter i reglerna och brist på samverkan mellan myndigheter och bildemonterare gjort att många får sin ansökan avslagen.

Det ska handla om mer än var tionde person som ansökt om skrotningspremien som inte får någon utbetalning.

M Sverige kräver därför nu att löftet levereras. Alla vars ansökan “hamnat snett i myndigheternas interna byråkrati” måste få sina pengar, menar förbundet.

– Ett löfte om 10 000 kronor tar folk självklart för givet. Det är bara att betala ut pengarna, säger Carl-Erik Stjernvall.

– Har den som ansöker gjort allt rätt får myndigheterna lösa situationen bäst de vill, det finns inga ursäkter.

Skulle öka elektrifieringen

När skrotningspremien lanserades beskrevs den som en del i att ställa om Sveriges fordonsflotta och nå nettonollutsläpp senast år 2045.

– Skrotningspremien är en viktig del i regeringens arbete för att öka takten i elektrifieringen av transportsektorn. Stödet innebär att vi snabbare kan fasa ut fossildrivna fordon och möjliggöra för fler att byta till eldrivet i stället, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i somras.

Villkoret att man måste leasa eller köpa en ny eller begagnad elbil för att ta del av premien har dock kritiserats.

– Släpp den politiska prestigen och ta bort villkoren för skrotningspremien. 10 000 kronor för en bil som sjunger på sista versen är nog en slant som skulle göra att många lämnar ifrån sig bilar som passerat bäst-före-datum, då kan man köpa upp sig och köpa en lite bättre bil och det är det som är det viktiga, säger Carl-Erik Stjernvall.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp D. Edelstein

Text: Redaktionen

“Risk för storskaligt krig i Europa” – Natoland varnar efter Trumps utspel

2025 02 12

Risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

Det beskedet kommer från FE, danska försvarets underrättelsetjänst, på tisdagsförmiddagen.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, lyder FE:s slutsats enligt TV2 som tagit del av underrättelsetjänstens nya rapport.

Efter Trumps ord: "Ukraina kan bli ryskt"

FE:s uppdatering väcker stora rubriker i dansk media på tisdagen.

Den kommer dessutom enbart några timmar efter att USA:s president Donald Trump i natt uttryckt att det finns en risk att Ukraina “kan bli ryskt en dag”.

– De kanske gör en deal, de kanske inte gör en deal. De kanske blir ryssar någon gång, eller så kanske de inte blir ryssar någon gång, sade Trump i en intervju med Fox News.

Arbetar utifrån tre scenarier

Enligt den danska underrättelsetjänsten arbetar man utifrån tre möjliga scenarier för vad Ryssland är kapabla till om kriget i Ukraina sätts på paus eller upphör helt.

Det första gäller för de första sex månaderna efter ett sådant scenario.

– Om ungefär ett halvår kommer Ryssland “att kunna utkämpa ett lokalt krig i ett land som gränsar till Ryssland”, uppger TV2 med hänvisning till FE.

Kanalen fortsätter:

– Efter cirka två år kommer Ryssland “utgöra ett trovärdigt hot mot ett eller flera Natoländer och därmed vara redo för ett regionalt krig mot flera länder i Östersjöområdet".

– Efter cirka fem år kommer Ryssland “att vara redo för ett storskaligt krig på den europeiska kontinenten, där USA inte blandar sig i”.

Kan utmana Nato

Anja Dalgaard Nielsen, underrättelsechef i FE, bekräftar att den nya bedömningen är en följd av bevakningen av fredsförhandlingarna från den nya presidentadministrationen i USA.

Hon betonar emellertid att det inte finns något konkret hot om en rysk attack mot Danmark.

– Men vi ser att det finns en ökad vilja från den ryska sidan att utmana Nato, och vi ser en amerikansk administration som är inriktad på att avsluta striderna i Ukraina, säger Dalgaard Nielsen till Jyllands-Posten.

LÄS MER: Danmark varnar – Ryssland förbereder jättehot mot Sverige

LÄS MER: Danmark slår larm – “90 procents risk" att Ryssland slår till

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

Lömsk virussjukdom har fått fart i Sverige – “rejäl smittspridning”

2025 02 12

Flera sjukdomar cirkulerar i Sverige just nu.

Det handlar bland annat om RS-virus och mykoplasma.

Men för närvarande är det ett annat virus som utmärker sig specifikt.

Det är säsongsinfluensan, en förrädisk virussjukdom som återkommande orsakar epidemier i Norden, som är på väg att toppa.

"Rejäl smittspridning"

Enligt de senaste siffrorna från Folkhälsomyndigheten har influensafallen ökat med nio procent den senaste veckan jämfört med veckan innan dess.

– En ökning framöver är sannolik i och med den ökade smittspridningen, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Per Hagstam, biträdande smittskyddsläkare vid Smittskydd Skåne, delar den bedömningen.

– Nu har vi en rätt rejäl smittspridning, säger han till Sveriges Radio.

Värre än fjolåret

Siffrorna pekar på en större smittspridning än förra året. 

Exakt när säsongsinfluensan kommer att nå toppen är inte helt lätt att förutspå, men ofta kan det förekomma runt sportlovet.

Det vill säga nu och de kommande veckorna.

– Sedan är det ibland en långsam nedgång som varar in i mars och ibland tar det slut snabbare, säger Per Hagstam.

Vanlig dödsorsak

Influensa är en av de vanligaste dödsorsakerna, men är samtidigt svår att mäta.

– Det beror på att det är komplikationer efter eller i samband med influensan och inte influensainfektionen i sig som de flesta dör av, förklarar Folkhälsomyndigheten.

– Till exempel kan influensa hos den äldre vara mild och ganska atypisk från början och inte märkas, men kan sedan övergå i en bakteriell lunginflammation. Efterföljande hjärtinfarkt eller hjärtsvikt är också vanligt bland äldre.

Riskgrupper bör vaccineras

Vaccination är fortsatt den mest effektiva förebyggande åtgärden för att skydda personer i riskgrupp mot allvarlig sjukdom och död till följd av en influensainfektion.

Varje höst erbjuds influensavaccin som rekommenderas till gravida, personer över 65 år samt andra som tillhör en riskgrupp för allvarlig sjukdom.

Foto P. Tankilevitch

Text: Redaktionen