Bidragsspärr nära i Sverige
2023 09 06
Regeringen kan införa ett system med bidragsspärr i Sverige.
Ett förslag om ett sådant system har i dag lämnats till regeringen.
Bakom förslaget står Amir Rostami, som är professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle.
Rostami har haft i uppdrag att se över möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott och felaktiga utbetalningar av bidrag.
Nu föreslår han att Sverige ska införa en bidragsspärr.
Spärren ska kunna användas för dem som dömts för allvarligare bidragsbrott.
– Spärren ska hindra den dömde från att få förmåner och stöd med undantag för ekonomiskt bistånd och ersättning från Migrationsverket som utgör det yttersta skyddsnätet i välfärdssystemen, framhåller Amir Rostami i SvD.
Flera förlag
Utöver förslaget om ett system med bidragsspärr föreslår Amir Rostami bland annat följande åtgärder för att minska antalet felaktiga utbetalningar och förhindra bidragsbrott:
- Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen föreslås få ett tydligare ansvar att förebygga välfärdsbrott.
- Ett råd mot välfärdsbrott föreslås att inrättas för att granska regelförslag ur perspektivet att motverka brott och olika brottsliga upplägg som avser välfärdssystemen. Rådet ska också ge praktiskt stöd och ta fram vägledande principer för regelgivning på välfärdsområdet.
- Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslås få utökade möjligheter att hämta in uppgifter från andra aktörer än den enskilde som ett led i att förhindra att brott begås. Kommunerna föreslås få kunna inhämta vissa uppgifter om inkomst från Skatteverket.
14,6 miljarder
Regeringen kommer nu att behandla förslagen.
– Nu ser jag fram emot att ta del av förslagen som kommer att beredas vidare i Regeringskansliet i sedvanlig ordning, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
Ministern betonar att krafttag krävs för att komma till bukt med de omfattande bidragsbrotten i Sverige.
Varje år uppgår de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen till cirka 14,6 miljarder kronor, enligt den senaste uppskattningen från 2021.
Drygt hälften av de felaktiga utbetalningarna har uppskattats vara misstänkta bidragsbrott.
– Angreppen på välfärdsystemen från den organiserade brottsligheten är ett av de allvarligaste hoten mot samhället. Välfärdens medel ska gå till angelägna reformer bland annat till de människor som är i behov av ekonomiskt stöd, inte till kriminella. Om skattepengar går till att finansiera kriminella skadas legitimiteten och förtroendet för den skattefinansierade välfärden, framhåller Anja Tenje.
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Text: Redaktionen
