Bidragsspärr nära i Sverige

2023 09 06

Regeringen kan införa ett system med bidragsspärr i Sverige.

Ett förslag om ett sådant system har i dag lämnats till regeringen.

Bakom förslaget står Amir Rostami, som är professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle.

Rostami har haft i uppdrag att se över möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott och felaktiga utbetalningar av bidrag. 

Nu föreslår han att Sverige ska införa en bidragsspärr.

Spärren ska kunna användas för dem som dömts för allvarligare bidrags­brott.

– Spärren ska hindra den dömde från att få förmåner och stöd med undantag för ekonomiskt bistånd och ersättning från Migrations­verket som utgör det yttersta skyddsnätet i välfärds­systemen, framhåller Amir Rostami i SvD.

Flera förlag

Utöver förslaget om ett system med bidragsspärr föreslår Amir Rostami bland annat följande åtgärder för att minska antalet felaktiga utbetalningar och förhindra bidragsbrott:

- Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen föreslås få ett tydligare ansvar att förebygga välfärdsbrott.

- Ett råd mot välfärdsbrott föreslås att inrättas för att granska regelförslag ur perspektivet att motverka brott och olika brottsliga upplägg som avser välfärdssystemen. Rådet ska också ge praktiskt stöd och ta fram vägledande principer för regelgivning på välfärdsområdet.

- Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslås få utökade möjligheter att hämta in uppgifter från andra aktörer än den enskilde som ett led i att förhindra att brott begås. Kommunerna föreslås få kunna inhämta vissa uppgifter om inkomst från Skatteverket.

14,6 miljarder

Regeringen kommer nu att behandla förslagen.

– Nu ser jag fram emot att ta del av förslagen som kommer att beredas vidare i Regeringskansliet i sedvanlig ordning, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Ministern betonar att krafttag krävs för att komma till bukt med de omfattande bidragsbrotten i Sverige.

Varje år uppgår de  felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen till cirka 14,6 miljarder kronor, enligt den senaste uppskattningen från 2021.

Drygt hälften av de felaktiga utbetalningarna har uppskattats vara misstänkta bidragsbrott. 

–  Angreppen på välfärdsystemen från den organiserade brottsligheten är ett av de allvarligaste hoten mot samhället. Välfärdens medel ska gå till angelägna reformer bland annat till de människor som är i behov av ekonomiskt stöd, inte till kriminella. Om skattepengar går till att finansiera kriminella skadas legitimiteten och förtroendet för den skattefinansierade välfärden, framhåller Anja Tenje.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31 juli 2026

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 08 01

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


31 juli 2026

“Förrädare” – Putins egna rasar mot Ryssland

2026 07 31

Tidigare i juli kammade Vladimir Putin hem en stor propagandaseger för Ryssland.

Från och med 2028 välkomnas ryska idrottare tillbaka till OS, löd det kontroversiella beskedet från Internationella Olympiska Kommittén, IOK.

Beslutet hyllades av Putins talesperson Dmitrij Peskov.

– Ett viktigt steg, sade Kremltoppen enligt The Moscow Times.

Putins egna rasar mot "sveket"

Reaktionerna, och kritiken, har varit massiv. Västvärlden och Ukraina har protesterat högljutt. 

– Det är ett bedrövligt beslut. Det normaliserar det här anfallskriget som Ryssland bedriver mot Ukraina, har Sveriges idrottsminister Jakob Forssmed (KD) sagt till SVT.

Att väst vädrar sitt missnöje är inte särskilt förvånande. Men nu hörs skarp kritik från ett mer oväntat håll: Putins egna anhängare.

Den ryska olympiska kommittén har nämligen exkluderat idrottsorganisationer i ukrainskt territorium. Det innebär att idrottare i ryskockuperade Donetsk, Luhansk, Zaporizhzhia och Kherson inte kommer att få tävla för Ryssland.

Regioner som diktatorn 2022 utropade som en del av den ryska nationen.

– Människor som bor i Luhansk och Donetsk, Kherson och Zaporizhzhia blir våra medborgare. För alltid. Och Ryssland kommer inte att förråda dem, sade Putin på en pressträff då.

"Gav upp"

Exkluderingen av de fyra regionerna betraktas av annars Kremlvänliga journalister och bloggare som en eftergift och ett svek, rapporterar Politico.

Den ryska olympiska kommittén gav upp en del av landets territorium bara för att kunna komma till OS, framhåller bland annat den kända krigsvänliga journalisten Dmitirj Stesjin, enligt den amerikanska tidningen.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

"Förrädare"

Rysslands idrottsminister, Michail Degtyarev, har blivit särskild måltavla för raseriet. Det var han som förde förhandlingarna med IOK där de ryska kompromisserna blev ett faktum.

– Detta är en samarbetshandling med fienden och en antistatlig subversion. Det är inte den ryska olympiska kommittén utan en kommitté av förrädare, framför prokrigskanalen Telegram InfoWar.

– Så, den ryska olympiska kommittén har skriftligen bekräftat sin vägran att stödja idrott i Donetsk, Luhansk och Krim? Vad är då kamrat Degtyarevs mycket omtalade seger? frågar sig militärbloggaren Dmitrij Konanykhsin, enligt Politico.

Ukraina har överklagat IOK:s beslut till idrottens skiljedomstol, CAS. 

Andra läser: F16-plan i luften

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen