Bidragsspärr nära i Sverige

2023 09 06

Regeringen kan införa ett system med bidragsspärr i Sverige.

Ett förslag om ett sådant system har i dag lämnats till regeringen.

Bakom förslaget står Amir Rostami, som är professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle.

Rostami har haft i uppdrag att se över möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott och felaktiga utbetalningar av bidrag. 

Nu föreslår han att Sverige ska införa en bidragsspärr.

Spärren ska kunna användas för dem som dömts för allvarligare bidrags­brott.

– Spärren ska hindra den dömde från att få förmåner och stöd med undantag för ekonomiskt bistånd och ersättning från Migrations­verket som utgör det yttersta skyddsnätet i välfärds­systemen, framhåller Amir Rostami i SvD.

Flera förlag

Utöver förslaget om ett system med bidragsspärr föreslår Amir Rostami bland annat följande åtgärder för att minska antalet felaktiga utbetalningar och förhindra bidragsbrott:

- Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen föreslås få ett tydligare ansvar att förebygga välfärdsbrott.

- Ett råd mot välfärdsbrott föreslås att inrättas för att granska regelförslag ur perspektivet att motverka brott och olika brottsliga upplägg som avser välfärdssystemen. Rådet ska också ge praktiskt stöd och ta fram vägledande principer för regelgivning på välfärdsområdet.

- Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslås få utökade möjligheter att hämta in uppgifter från andra aktörer än den enskilde som ett led i att förhindra att brott begås. Kommunerna föreslås få kunna inhämta vissa uppgifter om inkomst från Skatteverket.

14,6 miljarder

Regeringen kommer nu att behandla förslagen.

– Nu ser jag fram emot att ta del av förslagen som kommer att beredas vidare i Regeringskansliet i sedvanlig ordning, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Ministern betonar att krafttag krävs för att komma till bukt med de omfattande bidragsbrotten i Sverige.

Varje år uppgår de  felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen till cirka 14,6 miljarder kronor, enligt den senaste uppskattningen från 2021.

Drygt hälften av de felaktiga utbetalningarna har uppskattats vara misstänkta bidragsbrott. 

–  Angreppen på välfärdsystemen från den organiserade brottsligheten är ett av de allvarligaste hoten mot samhället. Välfärdens medel ska gå till angelägna reformer bland annat till de människor som är i behov av ekonomiskt stöd, inte till kriminella. Om skattepengar går till att finansiera kriminella skadas legitimiteten och förtroendet för den skattefinansierade välfärden, framhåller Anja Tenje.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Yrkesförbud införs – tusentals kan bli av med jobbet

2025 05 16

I dag jobbar över 6 000 svenskar som telefonförsäljare, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.

Snart kan många bli av med jobbet.

Enligt uppgifter till SVT vill regeringen utreda ett förbud mot telefonförsäljning.

Detta eftersom en granskning av Konsumentverket visar på återkommande brister hos företag som bedriver telefonförsäljning.

Företagens samtal till kunder har ofta uppfattats som aggresiva och manipulativa.

Regeringen anser att det finns allvarliga problem med telefonförsäljning inom vissa branscher. Därför överväger de nu att införa ett förbud mot telefonförsäljning av lotterier, försäkringar, krediter, elavtal och spel, rapporterar tv-kanalen.

Vill se hårdare tag

Konsumentverket har krävt hårdare tag mot telefonförsäljning – bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, skrev myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt i oktober.

Det här gäller

I dag finns det flera regler som företag som säljer varor eller tjänster via telefon måste förhålla sig till.

De måste bland annat få ett skriftligt godkännande från kunden.

Ett skriftligt godkännande kan ske på olika sätt. Kunden kan till exempel:

  • skriva under ett papper
  • godkänna avtalet via e-post eller sms
  • godkänna via e-legitimation, som till exempel bank-ID.

Företagen måste också ge tydlig information om sitt erbjudande och vilka villkor som gäller. De måste även informera om att samtalet har ett försäljningssyfte, fastslår Konsumentverket.

Kunden ska informeras om:

  • vad det är för företag
  • vilka varor eller tjänster som säljs
  • telefonförsäljarens namn
  • om försäljaren är anställd av företaget eller arbetar på uppdrag av företaget

Rätt att ångra sig

Den som tackar ja till ett erbjudande via telefon har i regel 14 dagars ångerrätt.

Kunder har rätt att anmäla företag som inte följt reglerna. Anmälan kan bland annat göras om:

  • ett företag inte följt reglerna om skriftligt godkännande
  • företaget har varit otydliga med villkoren för varan eller tjänsten.

Dessutom kan anmälan göras mot företag som använder sig av olämpliga säljmetoder. Det kan handla om fall där företaget:

  • medvetet ger felaktig eller vilseledande information vid säljtillfället
  • har aggressiva eller påstridiga säljare
  • skickar en vara utan att du beställt
  • skickar en faktura utan att du beställt
  • medvetet lurar och riktar sig till utsatta grupper, till exempel äldre och sjuka.

Källa: Konsumentverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryanair får fel om handbagage: “Enorm seger för alla resenärer”

2025 05 18

En spansk domstol ger Ryanair fel i en fråga om handbagage.

En spansk flygresenär kommer att ersättas för kostnader för handbagage som debiterats vid fem flygningar med Ryanair mellan 2019 och 2024.

Detta efter att en domstol i Salamanca bedömt att packningen inte får medföra ytterligare utgifter.

Den nya domen grundas i ett beslut från 2014, där en av EU:s högsta domstolar slagit fast att handbagage “i princip måste betraktas som en oumbärlig del av passagerartransporten, och därför inte kan bli föremål för ett pristillägg”, rapporterar Daily Mail.

Eftersom den spanska domstolen går efter EU-praxis talar mycket för att beslutet kan komma att gälla även för resenärer inom andra EU-länder framöver.

Tvingades betala 1050 kr extra 

Fallet är bara det senaste av många i en långdragen kamp i Spanien, där lagstiftare stångas med de lågprisflygbolag som transporterar miljontals turister från hela Europa till semestermål i landet varje år, rapporterar tidningen.

Så sent som i oktober bötfälldes Ryanair, och ålades även att betala advokatkostnader åt två resenärer som inte hade räknat med den extra kostnaden för handbagage när de köpte sina biljetter.

Detta efter att Ryanair debiterat resenärerna ytterligare 96 euro, cirka 1050 kronor, vid incheckningen för “handbagage”.

Läs mer: Ryanair ryter till – passagerare tvingas böta över 35 000

“En enorm seger för resenärer överallt”

Advokaten Isaac Guijarro, som företrädde de passagerare som fick rätt mot Ryanair, underströk efteråt vikten av beslutet.

– Det är en enorm seger för resenärer överallt, sade Guijarro.

Ryanair uppger å sin sida via en talesperson att flygbolagets policy är “helt förenlig” med gällande EU-lagstiftning.

– Ryanair tillåter varje passagerare att ta med sig en generös (40 x 25 x 20 cm) personlig väska ombord som en del av grundpriset, med möjlighet att lägga till extra väskor mot en valfri avgift om de så önskar. Denna policy främjar både låga priser och konsumenternas valfrihet, och är helt förenlig med EU-lagstiftningen, heter det i uttalandet.

Läs också: Charterresorna hotade i sommar – flera flygningar kan påverkas

Foto:  S. Lingyan samt Ryanair (pressfoto)

Text: Redaktionen