Bidragsspärr nära i Sverige

2023 09 06

Ett förslag om ett sådant system har i dag lämnats till regeringen.

Bakom förslaget står Amir Rostami, som är professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle.

Rostami har haft i uppdrag att se över möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott och felaktiga utbetalningar av bidrag. 

Nu föreslår han att Sverige ska införa en bidragsspärr.

Spärren ska kunna användas för dem som dömts för allvarligare bidrags­brott.

– Spärren ska hindra den dömde från att få förmåner och stöd med undantag för ekonomiskt bistånd och ersättning från Migrations­verket som utgör det yttersta skyddsnätet i välfärds­systemen, framhåller Amir Rostami i SvD.

Flera förlag

Utöver förslaget om ett system med bidragsspärr föreslår Amir Rostami bland annat följande åtgärder för att minska antalet felaktiga utbetalningar och förhindra bidragsbrott:

- Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen föreslås få ett tydligare ansvar att förebygga välfärdsbrott.

- Ett råd mot välfärdsbrott föreslås att inrättas för att granska regelförslag ur perspektivet att motverka brott och olika brottsliga upplägg som avser välfärdssystemen. Rådet ska också ge praktiskt stöd och ta fram vägledande principer för regelgivning på välfärdsområdet.

- Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslås få utökade möjligheter att hämta in uppgifter från andra aktörer än den enskilde som ett led i att förhindra att brott begås. Kommunerna föreslås få kunna inhämta vissa uppgifter om inkomst från Skatteverket.

14,6 miljarder

Regeringen kommer nu att behandla förslagen.

– Nu ser jag fram emot att ta del av förslagen som kommer att beredas vidare i Regeringskansliet i sedvanlig ordning, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Ministern betonar att krafttag krävs för att komma till bukt med de omfattande bidragsbrotten i Sverige.

Varje år uppgår de  felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen till cirka 14,6 miljarder kronor, enligt den senaste uppskattningen från 2021.

Drygt hälften av de felaktiga utbetalningarna har uppskattats vara misstänkta bidragsbrott. 

–  Angreppen på välfärdsystemen från den organiserade brottsligheten är ett av de allvarligaste hoten mot samhället. Välfärdens medel ska gå till angelägna reformer bland annat till de människor som är i behov av ekonomiskt stöd, inte till kriminella. Om skattepengar går till att finansiera kriminella skadas legitimiteten och förtroendet för den skattefinansierade välfärden, framhåller Anja Tenje.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet                    7,5          -0,3

Socialdemokraterna     26,6          -0,4

Miljöpartiet                          8,8         +1,0

Centerpartiet                      7,8         +0,1

Liberalerna                           5,8         +1,5

Moderaterna                     16,6         -1,3

Kristdemokraterna           6,4         +0,4

Sverigedemokraterna   19,3         -0,4

 

S+V+MP+C                 50,7         +0,4

M+KD+SD+L              48,1         +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen