Bidragsspärr – det här gäller

2024 04 05

Regeringen uppskattar att det årligen betalas ut uppemot 20 miljarder kronor i felaktiga utbetalningar.

Hälften av summan beräknas vara rena bidragsbrott som går till den organiserade brottsligheten.

Ett av de allvarligaste hoten från den organiserade brottsligheten är att den missbrukar välfärdssystemen i syfte att tjäna pengar, finansiera kriminell verksamhet och i vissa fall terrorism, uppger regeringen som nu vill sätta stopp för fusket.

För att komma tillrätta med problemet föreslår regeringen bland annat att Försäkringskassan ska få brottsbekämpande befogenheter. 

Bidragsspärr

Regeringen ger även en utredare i uppdrag att bereda förslagen från 2021 års bidragsbrottsutredning om ett administrativt sanktionssystem och en tillfällig bidragsspärr.

– Regeringen har tidigare aviserat en kvalificering till välfärden för att öka drivkrafterna till arbete. Nu ska en utredare ta fram förslag på en diskvalificering från välfärden för att stoppa bidragsbrott. Välfärden ska gå till den som behöver den, inte till kriminella och terrorfinansiering, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) och tillägger:

– Reaktionen från samhället måste bli snabbare och hårdare för den som begår bidragsbrott. En diskvalificering från välfärden genom en bidragsspärr är en tydlig signal från samhället att det inte är acceptabelt att missbruka välfärdssystemen och förtroendet dessa bygger på.

Då ska förslagen redovisas

Ansvarig myndighet för utredningen blir Socialdepartementet.

Mikael Westberg, kammarrättslagman, ska biträda myndigheten i utredningsuppdraget. 

Samtliga förslag ska vara på plats senast den 2 mars 2026. Två förslag kommer dock tidigareläggas.

– Uppdraget att se över det föreslagna administrativa sanktionssystemet och förslaget om en bidragsspärr ska redovisas tidigare, senast den 3 mars 2025, framhåller regeringen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Populär korv stoppas – säljs på Ica

2024 06 15

Av hälsoskäl återkallas nu korv som sålts i flera Ica-butiker.

Det är Di Luca & Di Luca som ger besked om att en av deras produkter innehåller nötter, utan att det framgår i ingrediensförteckningen.

Det kan innebära en hälsorisk för allergiker, och produkten, en populär korv som säljs i Ica-butiker, återkallas nu.

Det framhåller företaget i ett pressmeddelande.

Innehåller nötter

Korven innehåller pistagenötter och det är viktigt att de som har en allergi inte konsumerar korven.

– DI LUCA & DI LUCA ÅTERKALLAR MORTADELLA FRÅN MANUELLA DELIKATESSDISKAR, meddelar företaget.

Butik och delikatess

Korven säljs över delikatessdisken och butikspackad i Ica-butiker över hela landet, från Lund och Borås till Stockholm och Umeå.

– Di Luca & Di Luca återkallar ett begränsat parti felmärkt Mortadella som sålts sedan 3 juni i ett 30-tal ICA-butiker, både över delikatessdisk samt butikspackad i charkdisken, fortsätter företaget.

– Produkten innehåller pistagenötter, vilket inte framgår av produktmärkningen.

Uppmanar konsumenter

Di Luca & Di Luca riktar en tydlig uppmaning till konsumenter om att lämna tillbaka korven om den har köpts.

– Pistagenötter är en allergen, som måste deklareras. Pistagenötterna är synliga i Mortadellan och vi uppmanar därför konsumenter som är allergiska mot pistagenöt att reklamera varan om man har köpt denna produkt efter 3 juni 2024.  

Beklagar händelsen

Företaget kommer nu att utreda händelsen för att kunna fastställa vad det är som har gått fel i processen.

– Di Luca & Di Luca beklagar det inträffade och uppmanar drabbade konsumenter som köpt produkten att kontakta Di Lucas kundtjänst. Kunder har även möjlighet att reklamera produkten till den ICA-butik där den köptes.  

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu vilka åtgärder vi kan vidta för att det inte ska ske igen.

Korven har sålts på Ica-butiker i bland annat Stockholm, Göteborg, Lund, Umeå, Borås, Enköping, Uppsala, Strängnäs, Västerås, Örebro och Norrköping.

Foto: ICA-gruppen

Text: Redaktionen


OVÄNTAT: Rysk rusning till Norge

2024 06 15

En rysk rusning till Norge har pågått under det senaste året.

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har det varit svårt för ryssar att resa till Västeuropa och köpa eftertraktade lyxvaror.

Ett undantag har varit Kirkenes i Norge, som ligger precis på gränsen till Ryssland.

Dit har mängder av ryssar rest, och många av dem är ute efter att hamstra en lyxvara som numera är svår att få tag på i Ryssland.

Hamstrar champagne

Det handlar om champagne, rapporterar VG.

Det är en av de mest eftertraktade lyxprodukterna som sedan krigets början inte längre får exporteras från EU till Ryssland.

I stället har många ryssar rest till Kirkenes för att få tag på de eftertraktade dropparna, rapporterar tidningen.

Ingen norsk spritbutik har sålt fler flaskor av exklusiva champagner som Dom Perignon eller Cristal än Vinmonopolet i Kirkenes.

Och det är framför allt ryssar som har handlat.

– Vissa flaskor har sålts lokalt, men det är på grund av gränshandeln vi har som siffrorna är så höga, säger Anne Sonja Andreassen, som är butikschef för Vinmonopolet i Kirkenes, till tidningen.

– Majoriteten är ryska kunder, tillägger hon.

Får inte sälja för dyra varor

En flaska Dom Perignon kostar 2 500 norska kronor, och en flaska Cristal kostar 3 200. Under årets första fyra månader har det totalt sålts 150 stycken av dessa dyra flaskor i Kirkenes.

Man har dock varit tvungna att sluta sälja de dyraste flaskorna, på grund av sanktioner.

– Sanktionerna i Norge gör att vi inte får sälja enskilda föremål för mer än 300 euro. Vi hade lite champagne i butiken när kriget började, men vi har skickat den till en annan butik för att slippa ha den inne, säger Anne Sonja Andreasson.

Gränsen stängd – nedgång i handeln

Gränsen i närheten av Kirkenes har varit den enda öppna gränsen från Europa till Ryssland sedan kriget i Ukraina inleddes.

Sedan några dagar tillbaka har Norge dock skärpt reglerna och stängt gränsen.

– Jag tycker att det är naturligt att vi ser en nedgång i handeln nu, säger Andreassen.

Det finns dock fortfarande undantag, bland annat för ryssar som har familjemedlemmar i Norge eller arbetar där.

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen