Bidragsspärr – det här gäller

2024 04 05

Regeringen uppskattar att det årligen betalas ut uppemot 20 miljarder kronor i felaktiga utbetalningar.

Hälften av summan beräknas vara rena bidragsbrott som går till den organiserade brottsligheten.

Ett av de allvarligaste hoten från den organiserade brottsligheten är att den missbrukar välfärdssystemen i syfte att tjäna pengar, finansiera kriminell verksamhet och i vissa fall terrorism, uppger regeringen som nu vill sätta stopp för fusket.

För att komma tillrätta med problemet föreslår regeringen bland annat att Försäkringskassan ska få brottsbekämpande befogenheter.

Bidragsspärr

Regeringen ger även en utredare i uppdrag att bereda förslagen från 2021 års bidragsbrottsutredning om ett administrativt sanktionssystem och en tillfällig bidragsspärr.

– Regeringen har tidigare aviserat en kvalificering till välfärden för att öka drivkrafterna till arbete. Nu ska en utredare ta fram förslag på en diskvalificering från välfärden för att stoppa bidragsbrott. Välfärden ska gå till den som behöver den, inte till kriminella och terrorfinansiering, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) och tillägger:

– Reaktionen från samhället måste bli snabbare och hårdare för den som begår bidragsbrott. En diskvalificering från välfärden genom en bidragsspärr är en tydlig signal från samhället att det inte är acceptabelt att missbruka välfärdssystemen och förtroendet dessa bygger på.

Då ska förslagen redovisas

Ansvarig myndighet för utredningen blir Socialdepartementet.

Mikael Westberg, kammarrättslagman, ska biträda myndigheten i utredningsuppdraget.

Samtliga förslag ska vara på plats senast den 2 mars 2026. Två förslag kommer dock tidigareläggas.

– Uppdraget att se över det föreslagna administrativa sanktionssystemet och förslaget om en bidragsspärr ska redovisas tidigare, senast den 3 mars 2025, framhåller regeringen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Byt butik – direkt uppmaning till hela svenska folket

2026 02 26

Om en dryg månad, den 1 april, sänks matmomsen från 12 till 6 procent.

Men många har ifrågasatt om det verkligen kommer att leda till billigare mat i butikerna.

Pensionärernas riksorganisation, PRO, som granskat matpriser i 30 år, är en av grupperna som tillhör skeptikerna.

– Det finns en betydande risk att matjättarna inte alls sänker priserna, och tar för sig av den lägre momsen i form av vinst. Där vill vi inte hamna, har PRO:s ordförande Åsa Lindestam tidigare sagt.

Uppmaningen: byt butik

Nu varnar regeringen via civil- och konsumentminister Erik Slottner matjättarna för ett sådant scenario.

– Se nu till att sänkningen kommer konsumenterna till del, för ni har ögonen på er nu. Om ni inte låter sänkningen komma konsumenterna till del kommer det skada ert varumärke, säger ministern på en pressträff under onsdagen.

Erik Slottner har även en direkt uppmaning till svenska folket: byt butik till den som de facto sänker priserna.

– Om en vara är billigare i en butik, välj den butiken, uppmanar ministern.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Inget samband hittills

Enligt Konjunkturinstitutet, som bevakat matpriserna sedan det blev klart att momsen skulle sänkas, syns inte några spår av prishöjningar till följd av skatteförändringen.

En liten ökning på 0,1 procent kunde dock noteras i januari, enligt oberoende Matpriskollen.

Det är dock en missvisande liten siffra, menar undersökningsföretaget. Genomsnittet “döljer dramatiska prishöjningar på enskilda vardagsvaror”, framhåller organisationen i en ny granskning.

– Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Willys var enligt samma mätning den matkedja som höjde priserna mest av alla i januari.

LÄS MER: Svenska matpriser överraskar – ”nu vänder det”

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen

”Plocka bort honom” – Jimmie Åkesson med tungt avgångskrav

2026 02 25

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kräver att en av Socialdemokraternas mest etablerade politiker lämnar sitt uppdrag.

Avgångskravet riktas mot Sveriges tidigare justitieminister Morgan Johansson, som i dag är utrikespolitisk talesperson för S.

Åkesson reagerar kraftigt på att Johansson delat ett inlägg på X från LO-utredaren Mats Eriksson, där Sverigedemokraterna anklagas för ”etnisk rensning”.

– Varför använder Ludvig Aspling så många ord när det kan uttryckas med två: etnisk rensning, skriver Eriksson med hänvisning till ett inlägg från SD-ledamoten om att antalet asylsökanden till Sverige minskar.

I inlägget skrev Aspling:

– Får vi en mandatperiod till kommer vi se en total kollaps av asylindustrin i Sverige. Och ja vi jobbar på övriga kategorier invandrare också.

”Måste plocka bort honom”

Mats Erikssons anklagelse om ”etnisk rensning” delades vidare av Morgan Johansson.

Nu kräver Åkesson att S-toppen avgår.

– Morgan Johansson sprider uppfattningen att Sverigedemokraterna och regeringen ägnar sig åt "etnisk rensning". Det är ett fullständigt huvudlöst agerande som rimligen måste diskvalificera honom från varje tungt politiskt uppdrag i framtiden, skriver han på sina sociala medier och fortsätter:

– Magdalena Andersson måste plocka bort honom från dessa uppdrag – eller så behöver hon förklara varför hon anser honom lämplig.

LÄS MER: Teknikjätte storsatsar – öppnar åtta nya butiker i Sverige

Svarar på kritiken

Socialdemokraterna har inte kommenterat avgångskravet.

Mats Eriksson har däremot uttalat sig om kritiken.

– SD:s utvisningspolitik handlar inte om ”stram invandring”. Den handlar om att kasta ut så många som möjligt med utländsk bakgrund. Syftet är det som alltid varit SDs; ett etniskt rent Sverige. Visst kan man diskutera exakt ordval, men etnisk rensning ligger väldigt nära till hands för att beskriva det syftet, skriver han på X.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen