Biden slår till igen – nytt skräckbesked för Ryssland

2024 11 20

Ukraina har fått besked om ett nytt och kraftigt stöd för att ytterligare stärka landets försvar. Dessutom uppges Joe Biden svänga om ett kontroversiellt vapen.

USA kommer att skicka nya vapen till Ukraina, till ett värde av 275 miljoner dollar, rapporterar AP.

Uppgifter: godkänner personminor

I veckan kom nyheten att Bidens regering ger Ukraina tillstånd att använda amerikanska långdistansmissiler djupt inne i Ryssland.

Dessutom uppges nu USA ge grönt ljus för ytterligare en metod för att sätta stopp för den ryska framfarten – genom att godkänna ett nytt men kritiserat vapen för Ukraina.

Det handlar om personminor, rapporterar Washington Post som hänvisar till källor inom Biden-administrationen.

– Ryssland attackerar Ukraina i öst med mängder av soldater utan någon hänsyn till dess förluster. Ukrainarna drabbas uppenbarligen också av förluster och fler städer och byar riskerar att gå förlorade. Dessa minor är specifikt utformade för att bekämpa just detta, säger en källa till tidningen.

Beslutet har dock kritiserats. Mary Wareham från människorättsorganisationen Human Rights Watch kallar uppgifterna "chockerande och förödande".

Tidigare har en lång rad länder skrivit under ett fördrag om att inte använda personminor på grund av långtgående risker för civila. Det är också det skälet som gjort att USA tidigare sagt nej, men nu alltså svänger på grund av de ryska framryckningarna den senaste tiden.

Vill stärka sina positioner

Joe Biden och hans administration gör nu sitt yttersta för att stärka Ukraina innan Donald Trump tar över som president i USA.

Samtidigt finns det en växande oro över att konflikten kommer att eskalera under slutet av 2024, enligt AP.

Beskedet togs inte emot väl av ryssarna, som kort därefter meddelade att landet har uppdaterat sin kärnvapendoktrin och sänkt tröskeln för när kärnvapen får användas.

Båda sidor i konflikten pressar nu på för att skaffa sig en så bra position som möjligt innan Trump blir president i USA. Donald Trump förväntas kräva ett snabbt slut på kriget, vilket gör att båda Ukraina och Ryssland är angelägna om att komma starka till en eventuell förhandling.

Hotar med kärnvapen

Enligt anonyma källor inom den amerikanska administrationen så var Rysslands förändring av kärnvapendoktrinen väntad, och man ser i dagsläget inga tecken på att Ryssland överväger att använda kärnvapen, rapporterar nyhetsbyrån.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade dock på tisdagen att ukrainska attacker med amerikanska långdistansrobotar långt inne i Ryssland kunde provocera fram en kärnvapenattack.

Amerikanska källor uppger att Ukraina hittills har avfyrat cirka åtta så kallade Atacms, alltså långdistansrobotar, in i Ryssland. Ryssland har enligt uppgifter bara lyckats skjuta ned två av dessa.

Nytt hjälppaket

Det nya hjälppaketet till Ukraina, som alltså uppges vara värt 275 miljoner dollar, innehåller bland annat en förstärkt uppsättning luftförsvarsvapen, exempelvis High Mobility Artillery Rocket Systems (HIMARS), tillsammans med artilleriskott och pansarvärnsmissiler, enligt AP.

Biden-administrationen vill nu försäkra sig om att det bistånd till Ukraina som har godkänts av kongressen faktiskt också levereras innan Trump återvänder till Vita huset.

Foto: Official White House Photo by Adam Schultz resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen