OPINION: Betydande motgång för regeringen

2023 01 24

Förtroendet för regeringen rasar bland svenska folket.

Det visar färska siffror från undersökningsföretaget Novus, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Nu i januari uppger 23 procent av de tillfrågade väljarna att man har förtroende för regeringen – en minskning med elva procentenheter sedan motsvarande mätning i oktober.

Över hälften – 53 procent – svarar att de har lite eller ganska lite förtroende för regeringen.

Vallöfte och partipolitiska värderingar

Torbjörn Sjöström, vd för Novus, pekar ut framför allt två faktorer som påverkat väljarna.

– De här diskussionerna kring vallöften och att man kanske framför allt inte lyckats lösa elpriserna har ju skadat förtroendet för regeringen. Men annars är det väldigt mycket partipolitiska värderingar som ligger bakom om man har förtroende eller inte, säger han till Ekot.

"Rejält tapp"

Han konstaterar också att att förtroendetappets storlek är anmärkningsvärt.

– Det är ett rejält tapp. De har inte lyckats bryta det partipolitiska filtret som ligger över dem trots att de är ministrar och ska representera hela landet, säger Torbjörn Sjöström, och tillägger att det ofta är medias rapportering som styr förtroendets utveckling.

Kristersson högsta förtroendet

Novus har även mätt förtroendet för de enskilda ministrarna – och här ligger statsminister Ulf Kristersson (M) i topp. 

Av de tillfrågade svarar 29 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för Kristersson, medan 48 procent uppger att de har mycket eller ganska litet förtroende för statsministern.

Stora skillnader i mätningar

I den senaste väljarmätningen som utfördes av samma företag i december vittnade även den om en mycket tuff start för den sittande regeringen.

Där lyckas inte Liberalerna ta sig över riksdagsspärren vilket innebär att M, KD, SD och L tillsammans skulle nå 156 mandat jämfört med 193 stycken för S, V, MP och C.

Andra mätningar, exempelvis Aftonbladet/Demoskop har visat betydligt jämnare siffror mellan blocken då även Miljöpartiet hamnat under spärren.

100 första dagarna

På regeringens hemsida sammanfattades igår de första 100 dagarna vid makten enligt följande:

– Tillväxt och hushållsekonomi är ett prioriterat område för regeringen. Området är också ett av de samarbetsprojekt som regeringspartierna har med samarbetspartiet Sverigedemokraterna för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem. Till grund för samarbetet ligger Tidöavtalet. När de första 100 dagarna nu har gått är en hel del åtgärder inom området gjorda, och fler är på gång.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen