OPINION: Betydande motgång för regeringen

2023 01 24

Förtroendet för regeringen rasar bland svenska folket.

Det visar färska siffror från undersökningsföretaget Novus, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Nu i januari uppger 23 procent av de tillfrågade väljarna att man har förtroende för regeringen – en minskning med elva procentenheter sedan motsvarande mätning i oktober.

Över hälften – 53 procent – svarar att de har lite eller ganska lite förtroende för regeringen.

Vallöfte och partipolitiska värderingar

Torbjörn Sjöström, vd för Novus, pekar ut framför allt två faktorer som påverkat väljarna.

– De här diskussionerna kring vallöften och att man kanske framför allt inte lyckats lösa elpriserna har ju skadat förtroendet för regeringen. Men annars är det väldigt mycket partipolitiska värderingar som ligger bakom om man har förtroende eller inte, säger han till Ekot.

"Rejält tapp"

Han konstaterar också att att förtroendetappets storlek är anmärkningsvärt.

– Det är ett rejält tapp. De har inte lyckats bryta det partipolitiska filtret som ligger över dem trots att de är ministrar och ska representera hela landet, säger Torbjörn Sjöström, och tillägger att det ofta är medias rapportering som styr förtroendets utveckling.

Kristersson högsta förtroendet

Novus har även mätt förtroendet för de enskilda ministrarna – och här ligger statsminister Ulf Kristersson (M) i topp. 

Av de tillfrågade svarar 29 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för Kristersson, medan 48 procent uppger att de har mycket eller ganska litet förtroende för statsministern.

Stora skillnader i mätningar

I den senaste väljarmätningen som utfördes av samma företag i december vittnade även den om en mycket tuff start för den sittande regeringen.

Där lyckas inte Liberalerna ta sig över riksdagsspärren vilket innebär att M, KD, SD och L tillsammans skulle nå 156 mandat jämfört med 193 stycken för S, V, MP och C.

Andra mätningar, exempelvis Aftonbladet/Demoskop har visat betydligt jämnare siffror mellan blocken då även Miljöpartiet hamnat under spärren.

100 första dagarna

På regeringens hemsida sammanfattades igår de första 100 dagarna vid makten enligt följande:

– Tillväxt och hushållsekonomi är ett prioriterat område för regeringen. Området är också ett av de samarbetsprojekt som regeringspartierna har med samarbetspartiet Sverigedemokraterna för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem. Till grund för samarbetet ligger Tidöavtalet. När de första 100 dagarna nu har gått är en hel del åtgärder inom området gjorda, och fler är på gång.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen