OPINION: Betydande motgång för regeringen

2023 01 24

Förtroendet för regeringen rasar bland svenska folket.

Det visar färska siffror från undersökningsföretaget Novus, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Nu i januari uppger 23 procent av de tillfrågade väljarna att man har förtroende för regeringen – en minskning med elva procentenheter sedan motsvarande mätning i oktober.

Över hälften – 53 procent – svarar att de har lite eller ganska lite förtroende för regeringen.

Vallöfte och partipolitiska värderingar

Torbjörn Sjöström, vd för Novus, pekar ut framför allt två faktorer som påverkat väljarna.

– De här diskussionerna kring vallöften och att man kanske framför allt inte lyckats lösa elpriserna har ju skadat förtroendet för regeringen. Men annars är det väldigt mycket partipolitiska värderingar som ligger bakom om man har förtroende eller inte, säger han till Ekot.

"Rejält tapp"

Han konstaterar också att att förtroendetappets storlek är anmärkningsvärt.

– Det är ett rejält tapp. De har inte lyckats bryta det partipolitiska filtret som ligger över dem trots att de är ministrar och ska representera hela landet, säger Torbjörn Sjöström, och tillägger att det ofta är medias rapportering som styr förtroendets utveckling.

Kristersson högsta förtroendet

Novus har även mätt förtroendet för de enskilda ministrarna – och här ligger statsminister Ulf Kristersson (M) i topp. 

Av de tillfrågade svarar 29 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för Kristersson, medan 48 procent uppger att de har mycket eller ganska litet förtroende för statsministern.

Stora skillnader i mätningar

I den senaste väljarmätningen som utfördes av samma företag i december vittnade även den om en mycket tuff start för den sittande regeringen.

Där lyckas inte Liberalerna ta sig över riksdagsspärren vilket innebär att M, KD, SD och L tillsammans skulle nå 156 mandat jämfört med 193 stycken för S, V, MP och C.

Andra mätningar, exempelvis Aftonbladet/Demoskop har visat betydligt jämnare siffror mellan blocken då även Miljöpartiet hamnat under spärren.

100 första dagarna

På regeringens hemsida sammanfattades igår de första 100 dagarna vid makten enligt följande:

– Tillväxt och hushållsekonomi är ett prioriterat område för regeringen. Området är också ett av de samarbetsprojekt som regeringspartierna har med samarbetspartiet Sverigedemokraterna för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem. Till grund för samarbetet ligger Tidöavtalet. När de första 100 dagarna nu har gått är en hel del åtgärder inom området gjorda, och fler är på gång.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31 juli 2026

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 08 01

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


31 juli 2026

“Förrädare” – Putins egna rasar mot Ryssland

2026 07 31

Tidigare i juli kammade Vladimir Putin hem en stor propagandaseger för Ryssland.

Från och med 2028 välkomnas ryska idrottare tillbaka till OS, löd det kontroversiella beskedet från Internationella Olympiska Kommittén, IOK.

Beslutet hyllades av Putins talesperson Dmitrij Peskov.

– Ett viktigt steg, sade Kremltoppen enligt The Moscow Times.

Putins egna rasar mot "sveket"

Reaktionerna, och kritiken, har varit massiv. Västvärlden och Ukraina har protesterat högljutt. 

– Det är ett bedrövligt beslut. Det normaliserar det här anfallskriget som Ryssland bedriver mot Ukraina, har Sveriges idrottsminister Jakob Forssmed (KD) sagt till SVT.

Att väst vädrar sitt missnöje är inte särskilt förvånande. Men nu hörs skarp kritik från ett mer oväntat håll: Putins egna anhängare.

Den ryska olympiska kommittén har nämligen exkluderat idrottsorganisationer i ukrainskt territorium. Det innebär att idrottare i ryskockuperade Donetsk, Luhansk, Zaporizhzhia och Kherson inte kommer att få tävla för Ryssland.

Regioner som diktatorn 2022 utropade som en del av den ryska nationen.

– Människor som bor i Luhansk och Donetsk, Kherson och Zaporizhzhia blir våra medborgare. För alltid. Och Ryssland kommer inte att förråda dem, sade Putin på en pressträff då.

"Gav upp"

Exkluderingen av de fyra regionerna betraktas av annars Kremlvänliga journalister och bloggare som en eftergift och ett svek, rapporterar Politico.

Den ryska olympiska kommittén gav upp en del av landets territorium bara för att kunna komma till OS, framhåller bland annat den kända krigsvänliga journalisten Dmitirj Stesjin, enligt den amerikanska tidningen.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

"Förrädare"

Rysslands idrottsminister, Michail Degtyarev, har blivit särskild måltavla för raseriet. Det var han som förde förhandlingarna med IOK där de ryska kompromisserna blev ett faktum.

– Detta är en samarbetshandling med fienden och en antistatlig subversion. Det är inte den ryska olympiska kommittén utan en kommitté av förrädare, framför prokrigskanalen Telegram InfoWar.

– Så, den ryska olympiska kommittén har skriftligen bekräftat sin vägran att stödja idrott i Donetsk, Luhansk och Krim? Vad är då kamrat Degtyarevs mycket omtalade seger? frågar sig militärbloggaren Dmitrij Konanykhsin, enligt Politico.

Ukraina har överklagat IOK:s beslut till idrottens skiljedomstol, CAS. 

Andra läser: F16-plan i luften

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen