1 juli 2026

Betaljätte fälls – fakturerar många svenskar

2023 06 01

Ett av Sveriges största betalbolag fälls för påträngande lånereklam.

Det uppger Konsumentverket i ett pressmeddelande.

Företaget i fråga är svenska Qliro, som erbjuder både betallösningar och lånerbjudande till sina kunder.

Företaget fälls nu för påträngande lånereklam.

– Det var efter att kunden köpt något och betalat med Qliro som lånereklamen började fylla mejlkorgen. En person fick hela 17 mejl med låneerbjudanden, en annan kund fick 10 reklammejl under relativt kort tid, framhåller Konsumentverket.

Konsumentombudsmannen, KO, ansåg att massutskicken bröt mot konsumentkreditlagens krav på måttfullhet när det gäller krediter.

Patent- och marknadsdomstolen höll med och nu förbjuds marknadsföringen.

”Viktig dom”

– Det här är en viktig dom eftersom vi vet att många lockas att ta lån som de sedan inte har råd att betala tillbaka. Företagen behöver vara återhållsamma, både när det gäller hur de beskriver ett lån och gällande mängden reklam, säger Ida Nyström, processråd vid KO.

Marknadsföringen som förbjudits har avsett privatlån utan säkerhet från 20 000 kronor upp till 500 000 kronor, med förhållandevis hög ränta.

–  I reklamen lyfte företaget också fram att många andra redan ansökt om lån, något som skulle kunna sänka tröskeln hos mottagaren för att ta lån, skriver myndigheten.

En miljon kronor

Domstolen kopplar förbudet med ett vite på en miljon kronor. 

Ett vite är framåtsyftande och innebär att företaget kan dömas att betala summan om det skulle bryta mot förbudet framöver.

Qliro upphörde med marknadsföring av lån via mejl när Konsumentverket öppnade ett tillsynsärende mot bolaget hösten 2021.

Dom i målet

Patent- och marknadsdomstolen förbjuder Qliro AB vid marknadsföring av privatlån till konsument som bolaget har ett befintligt kundförhållande med, skicka meddelande via e-post eller i liknande kommunikationskanaler till en och samma konsument vid:

  • åtta tillfällen under en sjuveckorsperiod,
  • nio tillfällen under en elvaveckorsperiod,
  • tio tillfällen under en nittonveckorsperiod, eller
  • sjutton tillfällen under en tjugoenveckorsperiod.

använda vart och ett av följande påståenden:

  • ”sänkt månadskostnad med ett samlat lån”,
  • ”säg hej då till dyra lån”,
  • ”samla lån och få mer pengar över i sommar”,
  • ”ett smart lån ger pengar över”,
  • ”gör som tusentals andra, testa och se vad vi kan göra för dig”,
  • ”80 000 kunder har redan ansökt”,
  • ”fler än 80 000 kunder har redan ansökt”,
  • ”90 000 kunder har redan ansökt”,
  • ”fler än 90 000 kunder har redan ansökt”,
  • ”95 000 kunder har redan ansökt”, eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd.

Källa: Konsumentverket

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Klassisk kedja blöder pengar – har 85 varuhus i Norden

2026 07 17

Den klassiska sportkedjan XXL förlorar hundratals miljoner kronor.

Läget har länge sett tufft ut för sportkedjan.

För ganska exakt ett år sedan köptes dock kedjan upp av den brittiska koncernen Frasers Group.

När koncernen nu har öppnat böckerna så framgår att de genomfört en stor nedskrivning av goodwill relaterat till XXL – och den klassiska sportkedjan förlorar hundratals miljoner kronor.

Blöder pengar

Frasers Group framhåller i sin årsrapport att XXL köptes upp i en position av “betydande nöd”.

De understryker att kedjan "fortsätter att möta utmaningar och ännu inte genererar positivt kassaflöde".

Faktum är att XXL blöder pengar.

Stora förluster

Under den del av räkenskapsåret som XXL var konsoliderat i Frasers Group omsatte sportkedjan 393,9 miljoner pund – motsvarande strax över fem miljarder kronor.

Rörelseförlusten för kedjan landade på 26,2 miljoner pund – motsvarande drygt 340 miljoner svenska kronor.

Det framgår av den brittiska koncernens senaste årsrapport.

Om XXL hade varit en del av den brittiska gruppen hela verksamhetsåret så hade förlusten landat på 31,6 miljoner pund – alltså drygt 410 miljoner svenska kronor.

Läs mer: Färre är arbetslösa i Sverige

Det är XXL

XXL är en sportkedja som grundades år 2000 och året därpå öppnade sitt första varuhus i Oslo.

Idag har kedjan totalt 85 varuhus i Norge, Sverige och Finland – varav 31 i Sverige.

– XXL har två centrallager: ett i Nordkisa i Norge och ett i Örebro i Sverige, förklarar kedjan.

Köptes upp förra året

Sommaren 2025 köptes XXL upp av Frasers Group och avnoterades i och med det från börsen.

– Frasers Group är ett brittiskt detaljhandelsföretag som specialiserar sig på sport, träning, mode och livsstilsprodukter. Företaget driver ett stort antal varumärken och butiker världen över, framhåller XXL om sin nya ägare.

Läs mer: Stor oro för Trump i natt – ”är skiträdda”

Foto: Viktor Milonjić XXL

Text: Redaktionen


Betala inte trafikböterna – svenska bilister uppmanas

2026 07 16

Svenska bilförare får just nu en ovanlig uppmaning.

Transportstyrelsen går ut med ett meddelande till svenska bilägare.

Myndigheten uppmanar bilister att inte betala några böter som sägs komma från dem.

Bedragare i farten

Flera svenska bilägare har den senaste tiden fått falska meddelanden som ser ut att komma från Transportstyrelsen.

I sms:en uppmanas mottagaren att betala en obetald trafikbot eller annan avgift genom att klicka på en länk.

Men länkarna leder inte till Transportstyrelsens riktiga webbplats – utan till falska sidor som skapats för att stjäla personuppgifter och pengar.

– Detta är falska utskick som inte kommer från oss!, skriver myndigheten på sin hemsida.

LÄS MER: Moskva omringat – kommer från flera håll

Använd aldrig Bank-ID

Bedragarnas mål är ofta att få mottagaren att agera snabbt genom att skapa stress.

Ett vanligt knep är att hävda att en avgift måste betalas direkt eller att ett ärende annars går vidare.

I vissa fall försöker bedragarna få personen att logga in med Bank-ID på en falsk webbplats.

Där kan de försöka komma åt bankuppgifter eller annan känslig information.

Transportstyrelsen uppmanar därför alla att vara mycket försiktiga.

– Transportstyrelsen skickar aldrig ut uppmaningar om betalningar eller utlämnande av kontouppgifter via mejl eller sms. Klicka inte på länkarna, betala inte in några pengar och lämna inte ut dina kontouppgifter, uppger myndigheten.

Även om en webbplats ser äkta ut kan den vara falsk.

Bedragare skapar ofta sidor som liknar riktiga myndighetssidor och ibland skiljer sig webbadressen bara med en enda bokstav.

Misstänkta bluff-sms kan rapporteras genom att vidarebefordra meddelandet till 7726, vilket hjälper teleoperatörer att upptäcka och stoppa bedrägerier.

Kontrollera kravet

Den som är osäker på om en avgift verkligen finns ska inte använda länken i sms:et.

I stället rekommenderas att man själv går in via Transportstyrelsens officiella kanaler eller kontrollerar information i sin digitala brevlåda.

På så sätt kan svenska bilägare undvika att lämna över pengar och personuppgifter till bedragare som försöker utnyttja myndigheternas namn.

LÄS MER: Ryska bombflyg attackeras

Foto: Polisen

Text: Redaktionen