Besvärliga besked för Magdalena Andersson (S)

2021 11 14

Nya uppgifter talar för att det kommer ta flera dagar och kanske veckor innan Magdalena Andersson (S) eventuellt kan bli statsminister.

Orsaken är att Vänsterpartiet nu preciserar ytterligare vad man kräver för att rösta ja och dessutom avslöjar Nooshi Dadgostar (V) att förhandlingarna mellan S och V inte ens har inletts ännu.

- Våra röster krävs

För att Vänstern ska rösta ja i en statsministeromröstning om Magdalena Andersson (S) har man tydliga villkor.

– Det behöver föregås av en förhandling med oss. För våra röster krävs i en sådan omröstning, säger Vänsterledaren till SVT och preciserar vad hon vill att förhandlingen ska leda till.

Kräver höjda pensioner

– Det som är viktigt i sådana förhandlingar för oss är att vi får höjda pensioner och det är viktigt för oss att sjukförsäkringen i Sverige förbättras. Och sen har vi den här frågan om anställningstrygghet som också är en fråga vi gärna för in i den här förhandlingen.

Måste landa i avtal

Nooshi Dadgostar (V) understryker att det räcker inte med samtal utan man måste även nå vissa resultat.

– Självklart måste det landa i ett avtal så att vi vet vad vi har att ta ställning till. Det måste landa i en politisk överenskommelse, säger hon till SVT.

Inte ens inletts ännu

Men förhandlingarna har inte ens inletts ännu.

– Vi har inte blivit inbjudna till en förhandling för att rösta fram en statsminister. Det jag förstår på Magdalena Andersson är att hon ska bjuda in till förhandlingar först när hon får ett sådant uppdrag av talmannen. Och det är klart att det kan bli ganska långa och svåra förhandlingar – det är stora frågor det handlar om, säger Nooshi (V) till SVT.

– Och för oss är det så viktigt att vi får en rörelse i pensionerna. Det är så många som får en chock idag när de går i pension, säger hon.

ANALYS

Att Socialdemokraterna skulle inleda omfattande ekonomiska förhandlingar om den ekonomiska politiken med Vänsterpartiet kommer att bli svårsmält för Centerpartiet.

Det är med andra ord allt mer uppenbart att Magdalena Andersson (S) har en betydande uppförsbacke innan hon eventuellt kan bli statsminister.

Foto: Magdalena Andersson, FB

Katastrofprognos för Sverige – ”Värsta sedan 90-talet”

2023 12 01

Sverige befinner sig i en recession.

Det visade nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, i onsdags.

Sveriges BNP sjönk med 0,3 procent under tredje kvartalet. Eftersom BNP även minskade under andra kvartalet har Sverige därmed uppfyllt kriterierna för recession.

Larmet: "Värsta sedan 90-talet" 

Nu kommer ett nytt larm om den svenska ekonomin.

Antalet konkurser fortsätter att öka från redan rekordhöga nivåer.

Det uppger kreditupplysningsföretaget UC i en ny rapport.  

I november ökade antalet konkurser med 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol. På årsbasis har antalet konkurser ökat med 29 procent.

Nu slår UC larm.

–  Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhåller företaget.

UC hänvisar till att byggindustrin driver på de höga nivåerna.

Under november månad ökade konkurserna med hela 24 procent i byggbranschen.

”Tickande bomb”

– Trots att Riksbankens räntebesked gynnar både marknaden och hushållen är lågkonjunkturen och den recession Sverige befinner sig i något vi behöver leva med ett bra tag framöver.

– Vi vet heller inte än exakt vilka effekterna blir framöver till följd av ökande arbetslöshet och en fortsatt osäkerhet kring den svenska kronan, samtidigt som skatteanstånden som ska återbetalas är en tickande bomb, säger UC:s vd Gabriella Göransson i ett uttalande.

Den ”tickande bomb” som Göransson pekar på är det tillfälliga skattestånd som många företag tog del av under coronapandemin.

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

– Får vi en högt tilltagande arbetslöshet är detta inte bara något som fördjupar och förlänger lågkonjunkturen ytterligare, utan som också kommer öka på antalet konkurser, säger Gabriella Göransson.

Foto: Scott Graham

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen