Besvärlig åkomma ökar kraftigt i Sverige – finns ingen diagnos

2024 11 27

En mycket besvärlig åkomma har fördubblats på bara några år.

Och den är nu mer aktuell än någonsin i takt med att shoppingsäsongen Black Week och julhandeln har dragit i gång i full fart.

Det gäller köp- och shoppingberoende som ökar kraftigt i Sverige och där allt fler nu söker vård för sitt missbruk, rapporterar Ekot.

– Det kommer säkert tre gånger så många som nu det gjorde förut, ungefär 2017-18. Allt är digitaliserat, man har appar som uppmanar till köp och så infaller då Black Friday nu där man exponeras så otroligt mycket, säger Caroline Erkers, psykolog och vd på Svea KBT, till radion.

Ingen diagnos

Köpberoende kallas på engelska för “compulsive buying disorder” och är ett tvångsmässigt beteende.

Trots att åkomman inte finns som en formell diagnos är det ett välkänt problem som kan leda till mycket svåra konsekvenser.

Exakt hur många som lider av besvären är inte känt, då det inte förs någon statistik.

Utgår man från Kronofogdens siffror är det dock tydligt att fler ansöker om skuldsanering just på grund av överkonsumtion.

År 2018 hade 17 procent angett just överkonsumtion som huvudorsak – förra året hade den siffran mer än fördubblats och låg då på 37 procent, enligt Ekot.

Många skäms

Enligt Caroline Erkers krävs det ofta att man träffar botten innan man vågar söka hjälp.

Skam och social isolering är inte sällan skäl till att folk inte talar öppet om sina problem och man väntar därför till ekonomin havererat totalt.

Hanna Widerstedt, tidigare deltagare i dokusåpan Big Brother, är en av alla som drabbats.

– Jag tog allt på Klarna eller på faktura. Jag brydde mig inte om att jag måste betala de här sms-lånen, jag sket i det. Så det gick till Kronofogden och blev högre och högre skulder, säger hon till SR.

"Dold folksjukdom"

Fenomenet köpberoende har studerats under längre tid.

Redan 2014 kallades det för en “dold folksjukdom” av Ulrika Holmberg vid Företagsekonomiska institutionen på Göteborgs universitet.

Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning, liknar det vid beroende av alkohol eller narkotika.

Samma förändring sker i hjärnan vid shoppingberoende och substansberoende.

– När man ser att det här går över vad jag egentligen har råd med, men ändå fortsätter jag. Då kan man identifiera att här finns det en risk att man kommer köpa för mycket och fastna i ett beroende, säger Fred Nyberg till SVT.

Foto: C. Erfurt

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen