Besvärlig åkomma ökar kraftigt i Sverige – finns ingen diagnos

2024 11 27

En mycket besvärlig åkomma har fördubblats på bara några år.

Och den är nu mer aktuell än någonsin i takt med att shoppingsäsongen Black Week och julhandeln har dragit i gång i full fart.

Det gäller köp- och shoppingberoende som ökar kraftigt i Sverige och där allt fler nu söker vård för sitt missbruk, rapporterar Ekot.

– Det kommer säkert tre gånger så många som nu det gjorde förut, ungefär 2017-18. Allt är digitaliserat, man har appar som uppmanar till köp och så infaller då Black Friday nu där man exponeras så otroligt mycket, säger Caroline Erkers, psykolog och vd på Svea KBT, till radion.

Ingen diagnos

Köpberoende kallas på engelska för “compulsive buying disorder” och är ett tvångsmässigt beteende.

Trots att åkomman inte finns som en formell diagnos är det ett välkänt problem som kan leda till mycket svåra konsekvenser.

Exakt hur många som lider av besvären är inte känt, då det inte förs någon statistik.

Utgår man från Kronofogdens siffror är det dock tydligt att fler ansöker om skuldsanering just på grund av överkonsumtion.

År 2018 hade 17 procent angett just överkonsumtion som huvudorsak – förra året hade den siffran mer än fördubblats och låg då på 37 procent, enligt Ekot.

Många skäms

Enligt Caroline Erkers krävs det ofta att man träffar botten innan man vågar söka hjälp.

Skam och social isolering är inte sällan skäl till att folk inte talar öppet om sina problem och man väntar därför till ekonomin havererat totalt.

Hanna Widerstedt, tidigare deltagare i dokusåpan Big Brother, är en av alla som drabbats.

– Jag tog allt på Klarna eller på faktura. Jag brydde mig inte om att jag måste betala de här sms-lånen, jag sket i det. Så det gick till Kronofogden och blev högre och högre skulder, säger hon till SR.

"Dold folksjukdom"

Fenomenet köpberoende har studerats under längre tid.

Redan 2014 kallades det för en “dold folksjukdom” av Ulrika Holmberg vid Företagsekonomiska institutionen på Göteborgs universitet.

Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning, liknar det vid beroende av alkohol eller narkotika.

Samma förändring sker i hjärnan vid shoppingberoende och substansberoende.

– När man ser att det här går över vad jag egentligen har råd med, men ändå fortsätter jag. Då kan man identifiera att här finns det en risk att man kommer köpa för mycket och fastna i ett beroende, säger Fred Nyberg till SVT.

Foto: C. Erfurt

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 23

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

– Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen läxar upp Mark Rutte

2026 01 22

USA:s president Donald Trump och Natos generalsekreterare Mark Rutte uppger att de enats om ett ramavtal för Grönland.

Exakt vad avtalet innehåller är oklart, men enligt Rutte handlar det bland annat om att Natoallierade ska intensifiera sitt säkerhetsarbete i Arktis.

Trump hävdar i sin tur att USA kommer få exklusiv tillgång till investeringar i Grönlands mineralresurser. Det har även rapporterats att Danmark och USA ska omförhandla försvarsavtalet om Grönland från 1951, vilket kan innebära att USA får kontroll över begränsade landområden på Grönland.

Läxar upp Natochefen

Nu svarar Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Hon vänder sig direkt till Natochefen Mark Rutte.

– Natos generalsekreterare har inte mandat att förhandla på Grönlands vägnar. Han har inte heller mandat att förhandla på Danmarks vägnar, säger hon till TV2.

Frederiksen understryker att Danmarks och Grönlands röda linjer kvarstår. Grönlands framtid kan endast definieras av Grönland, betonar hon.

– Vi har sagt från början att Konungariket Danmark kommer att bestå – även efter detta. Vi har aldrig övergett våra åsikter kring det. Så ingenting har förändrats i den danska positionen eller i den grönländska positionen, säger Mette Frederiksen.

LÄS MER: Busch läxar upp Trump – i amerikansk media

Påverkar Sverige

Det påstådda avtalet om Grönland kommer att påverka Sverige, enligt uppgifter till den finska tidningen Iltalehti.

Enligt tidningens uppgifter ska de nordliga Natoländerna, inklusive Sverige, delta i att utveckla ett stärkt robot- och luftförsvar för den arktiska regionen. Det nya avtalet omfattar även rymdkapacitet, i syfte att förhindra att Kina och Ryssland avfyrar robotar från rymden.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA ska störta regering ”innan årsskiftet”

Foto: Nato

Text: Redaktionen