Besvärlig åkomma ökar kraftigt i Sverige – finns ingen diagnos

2024 11 27

En mycket besvärlig åkomma har fördubblats på bara några år.

Och den är nu mer aktuell än någonsin i takt med att shoppingsäsongen Black Week och julhandeln har dragit i gång i full fart.

Det gäller köp- och shoppingberoende som ökar kraftigt i Sverige och där allt fler nu söker vård för sitt missbruk, rapporterar Ekot.

– Det kommer säkert tre gånger så många som nu det gjorde förut, ungefär 2017-18. Allt är digitaliserat, man har appar som uppmanar till köp och så infaller då Black Friday nu där man exponeras så otroligt mycket, säger Caroline Erkers, psykolog och vd på Svea KBT, till radion.

Ingen diagnos

Köpberoende kallas på engelska för “compulsive buying disorder” och är ett tvångsmässigt beteende.

Trots att åkomman inte finns som en formell diagnos är det ett välkänt problem som kan leda till mycket svåra konsekvenser.

Exakt hur många som lider av besvären är inte känt, då det inte förs någon statistik.

Utgår man från Kronofogdens siffror är det dock tydligt att fler ansöker om skuldsanering just på grund av överkonsumtion.

År 2018 hade 17 procent angett just överkonsumtion som huvudorsak – förra året hade den siffran mer än fördubblats och låg då på 37 procent, enligt Ekot.

Många skäms

Enligt Caroline Erkers krävs det ofta att man träffar botten innan man vågar söka hjälp.

Skam och social isolering är inte sällan skäl till att folk inte talar öppet om sina problem och man väntar därför till ekonomin havererat totalt.

Hanna Widerstedt, tidigare deltagare i dokusåpan Big Brother, är en av alla som drabbats.

– Jag tog allt på Klarna eller på faktura. Jag brydde mig inte om att jag måste betala de här sms-lånen, jag sket i det. Så det gick till Kronofogden och blev högre och högre skulder, säger hon till SR.

"Dold folksjukdom"

Fenomenet köpberoende har studerats under längre tid.

Redan 2014 kallades det för en “dold folksjukdom” av Ulrika Holmberg vid Företagsekonomiska institutionen på Göteborgs universitet.

Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning, liknar det vid beroende av alkohol eller narkotika.

Samma förändring sker i hjärnan vid shoppingberoende och substansberoende.

– När man ser att det här går över vad jag egentligen har råd med, men ändå fortsätter jag. Då kan man identifiera att här finns det en risk att man kommer köpa för mycket och fastna i ett beroende, säger Fred Nyberg till SVT.

Foto: C. Erfurt

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen