Besvärlig åkomma ökar kraftigt i Sverige – finns ingen diagnos

2024 11 27

En mycket besvärlig åkomma har fördubblats på bara några år.

Och den är nu mer aktuell än någonsin i takt med att shoppingsäsongen Black Week och julhandeln har dragit i gång i full fart.

Det gäller köp- och shoppingberoende som ökar kraftigt i Sverige och där allt fler nu söker vård för sitt missbruk, rapporterar Ekot.

– Det kommer säkert tre gånger så många som nu det gjorde förut, ungefär 2017-18. Allt är digitaliserat, man har appar som uppmanar till köp och så infaller då Black Friday nu där man exponeras så otroligt mycket, säger Caroline Erkers, psykolog och vd på Svea KBT, till radion.

Ingen diagnos

Köpberoende kallas på engelska för “compulsive buying disorder” och är ett tvångsmässigt beteende.

Trots att åkomman inte finns som en formell diagnos är det ett välkänt problem som kan leda till mycket svåra konsekvenser.

Exakt hur många som lider av besvären är inte känt, då det inte förs någon statistik.

Utgår man från Kronofogdens siffror är det dock tydligt att fler ansöker om skuldsanering just på grund av överkonsumtion.

År 2018 hade 17 procent angett just överkonsumtion som huvudorsak – förra året hade den siffran mer än fördubblats och låg då på 37 procent, enligt Ekot.

Många skäms

Enligt Caroline Erkers krävs det ofta att man träffar botten innan man vågar söka hjälp.

Skam och social isolering är inte sällan skäl till att folk inte talar öppet om sina problem och man väntar därför till ekonomin havererat totalt.

Hanna Widerstedt, tidigare deltagare i dokusåpan Big Brother, är en av alla som drabbats.

– Jag tog allt på Klarna eller på faktura. Jag brydde mig inte om att jag måste betala de här sms-lånen, jag sket i det. Så det gick till Kronofogden och blev högre och högre skulder, säger hon till SR.

"Dold folksjukdom"

Fenomenet köpberoende har studerats under längre tid.

Redan 2014 kallades det för en “dold folksjukdom” av Ulrika Holmberg vid Företagsekonomiska institutionen på Göteborgs universitet.

Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning, liknar det vid beroende av alkohol eller narkotika.

Samma förändring sker i hjärnan vid shoppingberoende och substansberoende.

– När man ser att det här går över vad jag egentligen har råd med, men ändå fortsätter jag. Då kan man identifiera att här finns det en risk att man kommer köpa för mycket och fastna i ett beroende, säger Fred Nyberg till SVT.

Foto: C. Erfurt

Text: Redaktionen

SD sätter stopp: Får inte komma nära Åkesson

2025 11 19

Vissa personer får inte komma i närheten av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna sätter tvärstopp för vissa personer som vill träffa partiledaren.

Det uppger SD:s stabschef Linus Bylund i SVT:s ”Politikbyrån”.

En del journalister får inte komma i närheten av Åkesson, förklarar han.

”Har inte i Jimmies närhet att göra”

SD-profilen berättar att journalister som partiet uppfattar som ”partiska”, hålls borta från Åkesson och nekas möjlighet att träffa partiledaren, rapporterar SVT.

– Det kan jag få som ett meddelande, att den här personen har gjort det här och det här. Vi tycker inte att han har i Jimmies närhet att göra på ett tag därför att han uppenbarligen inte kan vara objektiv, till exempel, säger Linus Bylund till kanalen.

Bylund berättar detta i programmet ”Politikbyrån”, och möts av kritik från den övriga panelen.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, kallar det för att ”dödskallemärka” vissa journalister, medan Aftonbladets Åsa Linderborg frågar om Bylund förstår att journalistkåren undrar om SD är för fri journalistik.

Men Bylund slår ifrån sig kritiken.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga - flygningar förbjuds

Jämför med Nooshi Dadgostar

Linus Bylund understryker att det bara händer någon gång om året att en journalist hålls borta från Åkesson.

Samtidigt menar han att även andra partier borde resonera som SD.

– Om en journalist på Aftonbladet ger sig på Nooshi (Dadgostar) och bara kastar skit i flera veckor, varför skulle Nooshi då säga att "du får gärna intervjua mig”? Jag kan inte förstå den logiken, säger Linus Bylund till kanalen.

Sverigedemokraterna har ofta haft en ansträngd relation till medier.

Partiet har bland annat uttryckt hård kritik mot public service-kanaler som SVT och SR.

Förlorade på att attackera media

Man gick även till hårt angrepp mot TV4 efter kanalens avslöjanden om SD:s så kallade ”trollfabrik”.

I Sverigedemokraternas valanalys efter EU-valet 2024, där SD för första gången någonsin backade i ett val, drogs dock slutsatsen att partiet inte vann någonting på att attackera medier efter avslöjandet om trollfabriken.

– Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt. Huruvida detta avskräckte väljare i någon omfattning är osäkert men sannolikt finns en negativ indirekt effekt genom att enskilda företrädares förtroende drabbades negativt, skrev SD i valanalysen, enligt TV4.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 

19nov25

JUST NU: 50 procent är borta – Ryssland erkänner stort ras

2025 11 19

Ryssland erkänner en kraftig nedgång i en viktig bransch.

Det handlar om landets vapenexport som har minskat med hela 50 procent.

Beskedet kommer direkt från Rostec, ett statligt konglomerat, som är en av landets största tillverkare av vapen och militär utrustning.

Rostecs vd Sergej Chemezov förnekar att västerländska sanktioner ligger bakom nedgången. Han pekar i stället på en ökad efterfråga från den ryska militären på grund av kriget i Ukraina.

– Minskningen har skett på grund av att vi har varit tvungna att leverera merparten av vår produktion till vår armé, säger Chemezov enligt Reuters.

Amerikansk granskning ger annan bild

Sergej Chemezov bedömer att den ryska vapenindustrin kommer att återhämta sig.

– Vi har utökat vår kapacitet och ökat produktionen, så vi kommer inte bara att kunna möta vår militärs behov utan också leverera till våra partners, hävdar han.

Samtidigt ger västerländska analyser en annan bild.

En granskning från den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation visar att den ryska vapenexporten minskade med hela 91 procent mellan 2021 och 2024 – långt över de 50 procent som Rostec talar om.

Enligt tankesmedjan förklaras det dramatiska tappet av att ryska vapentillverkare har omdirigerat resurser till Ukraina – men också av hårda sanktioner, stigande inflation och stora finansieringsproblem.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Indien har övergett Ryssland

Det kraftiga raset kopplas också till att Indien vänt bort blicken från den ryska vapenindustrin. Landet har tidigare förlitat sig på ryska leveranser av försvarsmateriel, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Indien i stället vänt sig till västerländska leverantörer.

Enligt källor till Bloomberg har landet bland annat skrotat planerna på att utveckla och tillverka helikoptrar och avancerade stridsflygplan med Ryssland. Indien kommer inte heller gå vidare med att hyra en kärnkraftsdriven ubåt från Ryssland för att utbilda indisk besättning.

LÄS OCKSÅ: Rysslands hån – ”Det får oss bara att le”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen