Besvärande nyheter för statsministern – oväntad kritik

2023 03 17

Nästan var femte moderat underkänner regeringen.

Hela 17 procent av partiets väljare tycker den egna regeringen gör ett ganska eller mycket dåligt jobb.

Det visare en ny undersökning från Expressen/Sifo.

– Det är tydligt att det funnits förväntningar på den nya regeringen som inte infriats. Att närmare var femte moderat är besviken på regeringen är ett större problem för Ulf Kristersson än att socialdemokrater tycker regeringen gör ett dåligt jobb, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Sifo, till tidningen.

Majoritet emot sig

Mätningen visar även att en majoritet av väljarna, sex av tio, tycker att regeringen gör ett dåligt jobb.

Toivo Sjörén konstaterar att ett sjunkande stöd för en nytillträdd regering inte är ovanligt, men att de nya siffrorna sticker ut.

– Man kan förvänta sig att en ny regering tappar förtroende, det har vi sett även tidigare, men det här har gått betydligt snabbare än de jämförelser vi kan se, säger han och hänvisar till den nya S-regeringen 2014, där det tog längre tid innan stödet minskade, säger han till Expressen.

Ökning

Antalet väljare som tycker att regeringen gör ett dåligt jobb ser ut att ha ökat under de senaste månaderna.

I slutet av januari uppgav 53 procent av väljarkåren att de har lite eller ganska lite förtroende för regeringen i en mätning från SVT/Novus.

I dagens Sifoundersökning uppger 59 procent av väljarna att de tycker att regeringen gör ett dåligt jobb.

Två faktorer

Torbjörn Sjöström, vd för Novus, har tidigare konstaterat att förtroendet för regeringen är anmärkningsvärt lågt.

– Det är ett rejält tapp. De har inte lyckats bryta det partipolitiska filtret som ligger över dem trots att de är ministrar och ska representera hela landet, sa han till SR Ekot i slutet av januari.

Sjöström pekade ut två orsaker till regeringens dåliga start.

– De här diskussionerna kring vallöften och att man kanske framför allt inte lyckats lösa elpriserna har ju skadat förtroendet för regeringen. Men annars är det väldigt mycket partipolitiska värderingar som ligger bakom om man har förtroende eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen