Besvärande nyheter för statsministern – oväntad kritik

2023 03 17

Hela 17 procent av partiets väljare tycker den egna regeringen gör ett ganska eller mycket dåligt jobb.

Det visare en ny undersökning från Expressen/Sifo.

– Det är tydligt att det funnits förväntningar på den nya regeringen som inte infriats. Att närmare var femte moderat är besviken på regeringen är ett större problem för Ulf Kristersson än att socialdemokrater tycker regeringen gör ett dåligt jobb, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Sifo, till tidningen.

Majoritet emot sig

Mätningen visar även att en majoritet av väljarna, sex av tio, tycker att regeringen gör ett dåligt jobb.

Toivo Sjörén konstaterar att ett sjunkande stöd för en nytillträdd regering inte är ovanligt, men att de nya siffrorna sticker ut.

– Man kan förvänta sig att en ny regering tappar förtroende, det har vi sett även tidigare, men det här har gått betydligt snabbare än de jämförelser vi kan se, säger han och hänvisar till den nya S-regeringen 2014, där det tog längre tid innan stödet minskade, säger han till Expressen.

Ökning

Antalet väljare som tycker att regeringen gör ett dåligt jobb ser ut att ha ökat under de senaste månaderna.

I slutet av januari uppgav 53 procent av väljarkåren att de har lite eller ganska lite förtroende för regeringen i en mätning från SVT/Novus.

I dagens Sifoundersökning uppger 59 procent av väljarna att de tycker att regeringen gör ett dåligt jobb.

Två faktorer

Torbjörn Sjöström, vd för Novus, har tidigare konstaterat att förtroendet för regeringen är anmärkningsvärt lågt.

– Det är ett rejält tapp. De har inte lyckats bryta det partipolitiska filtret som ligger över dem trots att de är ministrar och ska representera hela landet, sa han till SR Ekot i slutet av januari.

Sjöström pekade ut två orsaker till regeringens dåliga start.

– De här diskussionerna kring vallöften och att man kanske framför allt inte lyckats lösa elpriserna har ju skadat förtroendet för regeringen. Men annars är det väldigt mycket partipolitiska värderingar som ligger bakom om man har förtroende eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen