Besked till svenska folket – ny legitimation nära

2023 10 13

Regeringen har kallat till pressträff på måndagen den 16 oktober.

Civilminister Erik Slottner (KD) kommer att leda pressträffen och ta emot ett överlämnandet av ett delbetänkande från Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet.

Betänkandet innehåller flera förslag på hur en helt ny typ av e-legitimation kan utformas – närmare bestämt en statlig e-legitimation.

Syftet med framtagandet av en statlig e-legitimation är att stärka samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier och underlätta för att fler ska kunna få tillgång till en e-legitimation.

Det framhöll civilminister Erik Slottner när utredningen tillsattes.

– En e-legitimation är nödvändig för att få tillgång till det digitala samhället. Dock saknas idag i Sverige en e-legitimation som uppfyller kraven om högsta tekniska säkerhet och det finns brister i de e-leg som idag finns, bl.a. gällande säkerställande av faktiskt identitet.

– Därför behöver säkerheten i systemet stärkas och så många som möjligt få tillgång till en e-legitimation av högsta tillitsnivå, sa ministern.

Konkurrerar med Bank-ID

Riksbanken har länge argumenterat för att en statlig e-legitimation ska införas.

I dag finns flera e-legitimationer i Sverige.

Bank-ID är den i särklass största aktören med över åtta miljoner användare.

Det är bankerna som ger ut Bank-ID och de bestämmer själva vem som får tillgång till tjänsten och hur den kan användas.

– Detta innebär att det är bankerna som avgör om vi är den vi utger oss för att vara. För fysiska id-handlingar, såsom pass och körkort, är detta statens uppgift. Så bör det också vara för digitala id-handlingar, framhåller Riksbanken i ett uttalande och tillägger:

– Det behövs därför en statlig e-legitimation. Ett sådant ID kan främja konkurrensen på betalningsmarknaden och skulle ge alla tillgång till e-legitimation på lika villkor.

Tidgare utredning

Myndigheten för digital förvaltning har tidigare fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag om framtagandet av en statliga e-legitimation.

Uppdraget redovisades till Finansdepartementet den 30 januari 2023.

Myndigheten föreslog en lösning där en e-legitimation är i form av ett fysiskt kort som används tillsammans med en programvara i mobiltelefonen eller datorn.

– Innehavaren av e-legitimationen kan använda sig av en offentlig dator, till exempel på ett bibliotek, eller få hjälp av någon annan – exempelvis en anhörig eller vän.

– Användaren behöver alltså inte äga egen utrustning, kortet är inte kopplad till en specifik mobiltelefon eller dator. Korten kan läsas i såväl smarttelefoner och surfplattor som vanliga datorer. Det är en enkel, säker och kostnadseffektiv lösning, skriver Myndigheten för digital förvaltning i sitt förslag.

Foto: Ninni Andersson

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen