Besked till svenska folket – ny legitimation nära

2023 10 13

Regeringen har kallat till pressträff på måndagen den 16 oktober.

Civilminister Erik Slottner (KD) kommer att leda pressträffen och ta emot ett överlämnandet av ett delbetänkande från Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet.

Betänkandet innehåller flera förslag på hur en helt ny typ av e-legitimation kan utformas – närmare bestämt en statlig e-legitimation.

Syftet med framtagandet av en statlig e-legitimation är att stärka samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier och underlätta för att fler ska kunna få tillgång till en e-legitimation.

Det framhöll civilminister Erik Slottner när utredningen tillsattes.

– En e-legitimation är nödvändig för att få tillgång till det digitala samhället. Dock saknas idag i Sverige en e-legitimation som uppfyller kraven om högsta tekniska säkerhet och det finns brister i de e-leg som idag finns, bl.a. gällande säkerställande av faktiskt identitet.

– Därför behöver säkerheten i systemet stärkas och så många som möjligt få tillgång till en e-legitimation av högsta tillitsnivå, sa ministern.

Konkurrerar med Bank-ID

Riksbanken har länge argumenterat för att en statlig e-legitimation ska införas.

I dag finns flera e-legitimationer i Sverige.

Bank-ID är den i särklass största aktören med över åtta miljoner användare.

Det är bankerna som ger ut Bank-ID och de bestämmer själva vem som får tillgång till tjänsten och hur den kan användas.

– Detta innebär att det är bankerna som avgör om vi är den vi utger oss för att vara. För fysiska id-handlingar, såsom pass och körkort, är detta statens uppgift. Så bör det också vara för digitala id-handlingar, framhåller Riksbanken i ett uttalande och tillägger:

– Det behövs därför en statlig e-legitimation. Ett sådant ID kan främja konkurrensen på betalningsmarknaden och skulle ge alla tillgång till e-legitimation på lika villkor.

Tidgare utredning

Myndigheten för digital förvaltning har tidigare fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag om framtagandet av en statliga e-legitimation.

Uppdraget redovisades till Finansdepartementet den 30 januari 2023.

Myndigheten föreslog en lösning där en e-legitimation är i form av ett fysiskt kort som används tillsammans med en programvara i mobiltelefonen eller datorn.

– Innehavaren av e-legitimationen kan använda sig av en offentlig dator, till exempel på ett bibliotek, eller få hjälp av någon annan – exempelvis en anhörig eller vän.

– Användaren behöver alltså inte äga egen utrustning, kortet är inte kopplad till en specifik mobiltelefon eller dator. Korten kan läsas i såväl smarttelefoner och surfplattor som vanliga datorer. Det är en enkel, säker och kostnadseffektiv lösning, skriver Myndigheten för digital förvaltning i sitt förslag.

Foto: Ninni Andersson

Text: Redaktionen

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

JUST NU: Mardrömsuppgifter för Trump-administrationen

2025 12 01

Ukrainakriget ser ut att kunna bli mycket tufft att lösa för Trump.

Trump-administrationen har som bekant sedan Donald Trump installerades försökt få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Det har ännu inte resulterat i några konkreta framgångar – men de senaste veckorna har positiva signaler kommit från både USA och Ukraina.

Samtidigt kommer nya uppgifter på måndagseftermiddagen som pekar på att Ukrainakriget kan bli mycket tufft för Trump-administrationen att lösa.

Mardrömsuppgifter

Vladimir Putin har ställt som krav att Ukraina ska dra sig tillbaka från Donbass-regionen.

Men på måndagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina vägrar göra det.

Vid fredssamtal i Florida gjorde den ukrainska sidan det tydligt för amerikanerna att “diskussionen om territorier måste börja från den nuvarande kontaktlinjen”, uppger RBC Ukraine.

“Vad ska vi göra då?”

Så här låter det från en källa med insyn i samtalen:

– Viljan att lyssna på våra argument från amerikanernas sida finns där. En annan fråga är att de ständigt säger: "Okej, ni kanske har 100 procent rätt, men det finns en annan sida, och den kräver det här och det här. Vi som medlare måste se till att ni når ett fredsavtal. Ni kan förklara er ståndpunkt hur logiskt ni vill, men om den andra sidan säger "nej" – vad ska vi göra då"?

Vladimir Putin har flera gånger gjort det tydligt att han kräver att ukrainarna drar sig tillbaka från Donbass, och uppgifterna om att Ukraina vägrar göra det väntas försvåra fredsprocessen.

Läs mer: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Inte bara få slut på kriget

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav under gårdagen att den USA-föreslagna fredsplanen inte bara handlar om att avsluta kriget.

Den syftar enligt honom även till att säkerställa Ukrainas oberoende, suveränitet och ekonomiska utveckling, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Mycket arbete kvar”

ISW förklarar.

– Rubio uppgav att fredsplanen inte bara måste avsluta kriget, utan också säkra Ukrainas framtid och ”långsiktiga välstånd”, uppger tankesmedjan.

– Rubio sade att det amerikansk-ukrainska mötet var ”mycket produktivt” och uttryckte optimism angående framstegen i fredsförhandlingarna, men sade att det fortfarande återstår ”mycket arbete att göra”.

Läs mer: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen