11 februari 2026

Besked om strejk – semestrar i fara

2023 06 15

Mängder av flygresor i Sverige hotas nu av en strejk.

På torsdagsförmiddagen kom beskedet.

Fackförbundet Transport varslar om strejk efter att förhandlingarna med Svenska Transportarbetareförbundet och Almega Säkerhetsföretagen har brutit samman.

Har hand om säkerheten

Transport är verksamma inom bevakningsbranschen.

Men strejkbeskedet kan få stora konsekvenser även för landets för flygplatser, vilket gör att mängder av semestrar nu kan vara i fara.

– Det kan bland annat påverka säkerhetskontrollen på flygplatserna Bromma och Landvetter, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Även Sveriges största flygplats Arlanda kan drabbas då Transport har hand om godshanteringen på nämnda flygplats.

Infaller i juli

Strejken kommer att gälla från och med 3 juli om ingen överenskommelse om nytt avtal nåtts 28 juni.

Då påverkas inledningsvis Bromma flygplats samt Landvetter.

Onsdagen 5 juli adderas Arlanda till strejken.

– Det omfattar bland annat arbete inom röntgen, varukontroller och grindmottagning, framhåller Transport i ett pressmeddelande.

Kräver högre lön

Bakgrunden till strejken är att fackförbundet kräver högre ingångslöner för de anställda samt ett utvecklat lönesystem där både erfarenhet och kompetens ska belönas.

Man vill även ha bättre förutsägbarhet i schemaläggningen.

– Både vi och arbetsgivarna är överens om att branschen har problem med att rekrytera och behålla personal. För att få fler till yrket och som också stannar måste vi höja ingångslönen och premiera erfarenhet- och kompetens. Men det säger Almega blankt nej till, säger Transports förbundsordförande Tommy Wreeth i samma meddelande.

"Måste ha respektabla villkor"

Totalt berör blockaden drygt 200 företag och 20 000 anställda.

Fyra arbetsplatser och 450 anställda ankomma att påverkas.

Utöver de tre flygplatserna kan även konflikten komma att drabba Ringhals kärnkraftverk då Transport står för skyddsvakterna på anläggningen.

Så kommer vara fallet om strejken fortsätter till 7 juli klockan 22.30.

– Den här yrkeskåren är polisens förlängda arm. För att kunna möta de krav på trygg- och säkerhet som samhället i dag ställer krävs bättre arbetsvillkor. Våra medlemmar behöver respektabla villkor för det utsatta arbete som de utför, säger Tommy Wreeth.

Foto: Voo Qqq

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen