Det fastslår Konjunkturinstitutet, KI, i sin Lönebildningsrapport, som belyser ett antal samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen.

Rapporten riktar sig till fack och arbetsgivare inför den stundande avtalsrörelsen.

Därför kommer lönerna höjas

KI bedömer att det långsiktigt är rimligt med årliga löneökningar på 3,5 procent i Sverige. Det är en högre löningsökningstakt jämfört med stora delar av 2000-talet.

Myndigheten hänvisar till hur ekonomin väntas utvecklas i övrigt.

– På lång sikt gör vi bedömningen att löneökningstakten kommer ligga på runt 3,5 procent. Den bedömningen gör vi utifrån att produktivitetsutvecklingen kommer att ligga på 1,6 procent på lång sikt, säger Thomas Eisensee, forskningschef vid KI, till SR Ekot.

Vänder uppåt 

Produktivitetsutvecklingen – ett mått för att mäta hur effektiv produktionen är i näringslivet – har länge varit låg i Sverige.

KI räknar med ett trendbrott kommande år.

Myndigheten bedömer att produktivitetsutvecklingen kommer öka med 1,6 procent per år.

Vidare räknar KI med prisökningar på 1,9 procent.

Tillsammans innebär faktorerna att lönerna skulle kunna öka med 3,5 procent per år, utan att stjälpa inflationsmålet.

– Det är en långsiktig ökning av löneökningstakten. På kort sikt är det många andra faktorer som parterna bör ta i beaktande, säger Thomas Eisensee till radion.

Ger samma besked

Medlingsinstitutet har tidigare konstaterat att ”rejäla löneökningar” väntar svenska folket.

– Reallönerna har inte ökat så snabbt på tio år om man räknar bort stigande boräntekostnader, sade Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg i slutet av augusti.

Reallönen är lönen uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för pengarna, det vill säga justerat för inflation.

Medlingsinstitutet förväntar sig att reallönerna kommer stiga med 4,0 procent i genomsnitt när retroaktiva löner betalas ut.

Foto: K Rakenimages

Text: Redaktionen