Besked om rejäla löneökningar för svenska folket

2024 10 22

Årliga löneökningar på 3,5 procent väntar svenska folket.

Det fastslår Konjunkturinstitutet, KI, i sin Lönebildningsrapport, som belyser ett antal samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen.

Rapporten riktar sig till fack och arbetsgivare inför den stundande avtalsrörelsen.

Därför kommer lönerna höjas

KI bedömer att det långsiktigt är rimligt med årliga löneökningar på 3,5 procent i Sverige. Det är en högre löningsökningstakt jämfört med stora delar av 2000-talet.

Myndigheten hänvisar till hur ekonomin väntas utvecklas i övrigt.

– På lång sikt gör vi bedömningen att löneökningstakten kommer ligga på runt 3,5 procent. Den bedömningen gör vi utifrån att produktivitetsutvecklingen kommer att ligga på 1,6 procent på lång sikt, säger Thomas Eisensee, forskningschef vid KI, till SR Ekot.

Vänder uppåt

Produktivitetsutvecklingen – ett mått för att mäta hur effektiv produktionen är i näringslivet – har länge varit låg i Sverige.

KI räknar med ett trendbrott kommande år.

Myndigheten bedömer att produktivitetsutvecklingen kommer öka med 1,6 procent per år.

Vidare räknar KI med prisökningar på 1,9 procent.

Tillsammans innebär faktorerna att lönerna skulle kunna öka med 3,5 procent per år, utan att stjälpa inflationsmålet.

– Det är en långsiktig ökning av löneökningstakten. På kort sikt är det många andra faktorer som parterna bör ta i beaktande, säger Thomas Eisensee till radion.

Ger samma besked

Medlingsinstitutet har tidigare konstaterat att ”rejäla löneökningar” väntar svenska folket.

– Reallönerna har inte ökat så snabbt på tio år om man räknar bort stigande boräntekostnader, sade Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg i slutet av augusti.

Reallönen är lönen uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för pengarna, det vill säga justerat för inflation.

Medlingsinstitutet förväntar sig att reallönerna kommer stiga med 4,0 procent i genomsnitt när retroaktiva löner betalas ut.

Foto: K Rakenimages

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Från och med den första augusti ska det bli lättare att övningsköra.

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort.

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare.

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare.

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övningskörning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar.

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen