Det står klart efter att reallönerna visat sig öka fortare än vad som skett på ett helt decennium.

– Reallönerna har inte ökat så snabbt på tio år om man räknar bort stigande boräntekostnader, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg på fredagen.

Myndigheten skräder inte på orden.

Man kallar det hela för “rejäla reallöneökningar”.

Det första preliminära löneutfallet i privat och offentlig sektor uppgick till 4,0 respektive 3,1 procent i juni.

Medlingsinstitutet förväntar sig dock en löneökning på 4,3 respektive 3,5 procent så fort all statistik finns tillgänglig.

Totalt handlar det om en löneökning på 4,0 procent i hela ekonomin när retroaktiva löner betalas ut.

– Löneökningstakten har dämpats något jämfört med årets inledning i och med att industrins kostnadsmärke har minskat från en årlig ökningstakt på 4,1 procent till 3,3 procent, säger Petter Hällberg.

Inte sett sedan 2014

Förklaringen till att reallönerna steg märkbart i juni finns i att inflationen exklusive boräntekostnader (KPIF) var lägre än Riksbankens mål, enligt Medlingsinstitutet.

– Justerat för inflationen ökade lönerna med 2,7 procent jämfört med förra året. Så snabb uppgång av reallönen har inte noterats sedan 2014, säger Petter Hällberg.

– Även inklusive effekterna av ökade boräntekostnader ökade reallönerna och steg med 1,4 procent i juni.

Mer för pegarna

Reallönen är lönen uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för pengarna, det vill säga justerat för inflation.

De senaste siffrorna för reallönen presenterades alltså idag, och pekar därmed på en löneökning för svenska folket – man får helt enkelt mer för lönen.

Dagens besked är det andra under sommaren som går i samma riktning som under fredagen.

Även i juli steg reallönerna i Sverige efter att löneökningarna visade sig vara högre än inflationen i april.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.   

Källa: Finansförbundet  

Foto: Windows

Text: Redaktionen

Det står klart när butikskedjan nu redovisar sina resultat från årets första kvartal.

Under perioden har Rusta stärkt lönsamheten och ökat försäljningen inom samtliga segment och dessutom höjt sin nettoomsättning med 3,7 procent jämfört med förra året.

Totalt ligger nu nettoomsättningen på 3 069 miljoner kronor och rörelseresultatet har ökat från 298 miljoner till 351 miljoner kronor.

Detta trots att varuhuset själva menar att det knappt vore möjligt under de ekonomiska förutsättningar som finns.

– Rusta uppnådde under det första kvartalet fortsatt försäljningstillväxt och stärkt lönsamhet inom samtliga segment, trots en utmanande marknad med försiktiga konsumenter, säger Göran Westerberg, vd för Rusta, i en kommentar.

"Antalet nya medlemmar ökar kraftigt"

Han understryker att förklaringen tycks finnas i att Rusta har hittat ett metodiskt sätt att arbeta på som även av allt att döma får kunder att vallfärda till butikerna.

– Genom god kostnadskontroll och högre produktivitet genom hela värdekedjan har vi stärkt bruttomarginalen, vilket resulterat i ökad vinst under kvartalet. Samtidigt ökar antalet nya medlemmar i vår kundklubb kraftigt. säger Göran Westerberg.

– Det visar på styrkan i Rustas koncept, där vår tydliga lågprisposition fortsätter att attrahera nya kunder under lågkonjunkturen. En fantastisk kundbas att bygga vidare på när konjunkturen väl vänder.

LÄS MER: Lågpriskedja expanderar i Sverige – 12 nya butiker

"Vansinniga siffror"

Beskedet är ett stort sådant för Rusta som växer som aldrig förr.

Och det finns egentligen ingenting som kan hejda lågprismarknaden, förklarade Göran Westerberg i en intervju med Di tidigare i somras.

Av kundklubbens totalt 5,6 miljoner medlemmar i Norden hade 850 000 av dem strömmat in bara under det senaste året, deklarerades det i juli.

Enligt Rusta har 80 procent av alla svenskar mellan 16 och 80 år handlat i någon av deras butiker.

– Det är vansinniga siffror. Så av runt 7,6 miljoner individer i åldersspannet, rör sig cirka 6,2 miljoner hos oss, sade Göran Westerberg till tidningen vid tillfället.

Enligt vd:n “gled man in på börsen” på en tveksam marknad i uppstarten. Utmaningen har varit att slå hjål på myten om att lågrpriskonceptet bara fungerar under svåra ekonomiska tider.

– Jag är helt övertygad om att vi har en plats på den europeiska marknaden, att vi fyller en lucka, säger Göran Westerberg till Di.

LÄS MER: Anstormning till Rusta – “vansinniga siffror”

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Det skriver Handelsbanken i sin nya konjunkturprognos.

Storbankens ekonomer räknar med att Riksbanken sänker styrräntan tre gånger till i år.

Under första halvåret av 2025 bedömer Handelsbanken att styrräntan har sjunkit till 2,25 procent från dagens 3,50 procent. Banken konstaterar även att hushållens reallöner väntas stiga i en historiskt sett hög takt.

”3 700 kronor i månaden”

Sammantaget pekar samtliga faktorer på att hushållens köpkraft kommer öka rejält den kommande tiden.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman framhåller att många hushåll kommer få över flera tusenlappar i månaden.

Ett stort omslag i de ekonomiska förutsättningarna för hushållen väntar, enligt chefsekonomen.

– För en familj med genomsnittligt bolån betyder det ungefär 3 700 kronor i månaden i ökad köpkraft, dvs borträknat inflation, nästa år jämfört med i fjol, säger hon och tillägger:

– Om detta sammantaget skulle ge ökat inflationstryck är det nog snarare räntan som kommer anpassas än att finanspolitiken går i en stramare riktning.

Vidare bedömer Nyman att förbättrade ekonomiska utsikter för hushållen kommer leda till högre bostadspriser. Chefsekonomen konstaterar att bostadspriserna kan stiga med 3-4 procent per år. 

”Starkare än i euroområdet”

– Kampen mot den höga inflationen är vunnen och den ekonomiska politiken går in i en ny fas. Länge blev Sverige fattigare och farligare, nu är siktet inställt på att göra Sverige rikare och tryggare, framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) i slutet av augusti.

Handelsbankens ekonomer instämmer.

– Inflationskrisen är i huvudsak bakom oss, skriver man i konjunkturrapporten.

I början av 2025 bedöms tillväxten ta fart i Sverige och svensk ekonomi beräknas återhämta sig i en snabbare takt jämfört med andra EU-länder. 

–  Tillväxten tar fart nästa år då finanspolitiken blir expansiv, räntesänkningar slår igenom och arbetsmarknadsläget förbättras. Allt detta talar för att hushållens konsumtion kommer att växla upp och återhämtningen bedöms bli starkare i Sverige än i euroområdet.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen