Besked om Eneroth (S) – Flyktig beröring och inte ofredande

2021 12 24

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har inte sexuellt ofredat den aktuella kvinnan – istället handlar det om en flyktig beröring som inte kan klassas som ett ofredande överhuvudtaget.

Det konstaterar nu Särskilda Åklagarkammaren som därmed beslutat att lägga ned förundersökningen mot ministern.

Många andra i rummet

Efter en omtalad händelse på ett hotellrum i Göteborg i samband med S-kongressen hälsade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på en kvinnlig S-kollega i ett rum med omkring 10 andra personer inklusive ministerns egen flickvän.

Anklagades

I samband med hälsningen rörde ministern vid kvinnan på ett sätt som gjorde att kvinnan kände sig kränkt och ministern blev anklagad för sexuellt ofredande och fick en mängd skriverier mot sig i pressen.

Men nu kommer beskedet från Särskilda Åklagarkammaren – och man ger tummen ned till misstankarna som även resulterade i en polisanmälan av S-entreprenören Jan Emanuel Johansson.

Läggs ned

Chefsåklagare Maria Sterup på Särskilda Åklagarkammaren har i dag onsdag beslutat att lägga ner förundersökningen mot Tomas Eneroth

Strukit sin hand

– Den misstänkta personen har vid ett tillfälle strukit med sin hand över målsägandens övre del av ryggen ner över rumpan samtidigt som hon på ett neutralt sätt tillfrågats om vad hon tyckt om helgens aktivitet, uppger Åklagarkammaren i ett pressmeddelande.

Beröringen, som skett utanpå kläderna, har av målsäganden upplevts som en kränkande smekning.

Flyktig beröring

– Det har i det här fallet varit frågan om en flyktig beröring. Den kan inte anses ha en sådan tydlig sexuell inriktning eller prägel som krävs för att agerandet är att betrakta som ett sexuellt ofredande, meddelar chefsåklagare Maria Sterup på Särskilda Åklagarkammaren.

Inte ofredande överhuvudtaget

Åklagarmyndigheten anser inte att det rör sig om något ofredande överhuvudtaget.

– Handlingen kan inte heller anses utgöra en sådan kännbar fridskränkning som krävs för att bedöma gärningen som ett ofredande eftersom agerandet då måste präglas av viss hänsynslöshet, säger chefsåklagare Maria Sterup på Särskilda Åklagarkammaren.

Myndigheten markerar

Åklagarmyndigheten markerar emot uppfattningar om att beröringar som är oönskade per automatik kan klassas som brottsliga.

– Det är viktigt att framhålla att alla beröringar som är oönskade och som av den utsatta personen uppfattas som otrevliga eller obehagliga inte per automatik är att bedöma som brottsliga, framhåller chefsåklagaren.

Skall bedömas enskilt

Hon understryker att varje enskilt fall ska bedömas separat.

– Varje gärning måste prövas objektivt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, säger Maria Sterup.
Inga förhör behövs

Åklagarmyndigheten har inte funnit att det behöver hållas några förhör med Tomas Eneroth (S).
– Det har inte genomförts förhör med ministern eftersom åklagaren, efter genomförda förundersökningsåtgärder, kommit fram till att det inte finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal är begånget.
ANALYS

Tomas Eneroth (S) har själv framhållit att det är viktigt att utgå ifrån den aktuella kvinnans erfarenhet och berättelse. Och han har även välkomnat att frågan utreds av åklagare.

Däremot kan det vara på sin plats att granska hur detta har hanterats i media. Och man måste även fråga sig om det är rimligt med alla grova anklagelser, lögner och sjuka kommentarer som förekommit mot ministern i sociala medier.

Det är enligt min bedömning fullkomligt groteskt och orimligt att elektroniska plattformar med betydande räckvidd ska kunna användas för att sprida grova lögner och smutskastning mot enskilda personer och det gäller såväl en elev skolan ända upp till en minister.

Foto: Regeringskansliet


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen