JUST NU: Besked från Sverige – Erdogan jublar

2022 09 30

Sverige öppnar för vapenexport till Turkiet.

Det meddelar Inspektionen för strategiska produkter (ISP) i dag, rapporterar SR Ekot.

– För första gången sedan 2019 ger myndigheten tillstånd för följdleveranser av produkter till Turkiet som berörs av vapenexportlagstiftning, uppger radiokanalen.

Det handlar bland annat om produkter inom elektronik och teknik.

Natoansökan spelar roll

Enligt ISP är bakgrunden att Sverige valt att söka medlemskap i Nato. Efter ansökan har regeringen konstaterat att ansökan kan ändra förutsättningarna för svensk vapenexport.

Redan i maj öppnade ISP för att Turkiet återigen kan få köpa vapen från Sverige.

– Svenska företag kan få börja sälja vapen till Turkiet igen – det ska prövas med hänsyn ”till omständigheterna i dag”. Diskussionen om svenskt Natomedlemskap är bland aspekter som kan påverka en prövning, sa Karl Evertsson, chef på ISP, till Expressen.

Ett av många krav

På Natotoppmötet i Madrid gav Turkiet grönt ljus till att Sverige och Finland kan släppas in i Nato.

Länderna undertecknade ett gemensamt avtal. I avtalet fick Turkiet igenom en gedigen kravlista.

Bland annat kräver Turkiet att det inte ska finnas några vapenembargon mellan länderna.

Har svängt

Hösten 2019 enades samtliga riksdagspartier om att Sverige inte ska exporter vapen till Turkiet.

Efter krav från Vänsterpartiet och Liberalerna ställde sig även samtliga riksdagspartier bakom att den svenska regeringen ska verka för ett vapenembargo mot Turkiet på EU-nivå.

Förslaget fick inte gehör i EU, men resulterade i ett uttalande om att EU-länderna ska ha en stark gemensam hållning angående vapenexport till Turkiet.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

  • Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
  • Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
  • Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
  • En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
  • Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
  • Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Text: Redaktionen


Europa smider planer i tysthet – redo att ingripa i Ukraina

2025 02 16

Europa jobbar i tysthet med planer på att kunna skicka trupper till Ukraina.

I Europa finns det en stor oro över hur fredssamtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina kommer att gå.

De europeiska länderna är inte inbjudna till förhandlingarna, och många är rädda för att USA bryr sig mer om sina egna intressen än Ukrainas och Europas.

Samtidigt förbereder sig Europa i tysthet för att kunna skicka trupper till Ukraina, rapporterar AP.

”Kommer att spela sin roll”

En grupp europeiska länder jobbar på en plan för att skicka trupper till Ukraina som ska upprätthålla ett eventuellt fredsavtal med Ryssland, enligt nyhetsbyrån.

Storbritannien och Frankrike uppges leda initiativet.

Uppgifterna är dock knapphändiga, enligt nyhetsbyrån, eftersom länderna inte vill att Vladimir Putin ska få alltför god kännedom om exakt hur planerna ser ut.

– Jag kommer inte att gå in på särskilda detaljer, men jag accepterar att om det blir fred så måste det finnas någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina, och Storbritannien kommer att spela sin roll i det, säger den brittiska premiärministern Keir Starmer, enligt nyhetsbyrån.

Kräver stora trupper

Ukraina vill helst bli Natomedlem och anser att det skulle vara den bästa säkerhetsgarantin, men USA uppges inte se det som ett alternativ i nuläget.

Istället kan alltså europeiska trupper komma att utgöra en ukrainsk säkerhetsgaranti efter ett eventuellt fredsavtal, och planerna är alltså redan i full gång.

De europeiska länderna har talat om den möjligheten sedan förra året, men nu har man i Europa blivit allt mer angelägen om att ta ansvar för Ukrainas säkerhet. I många europeiska länder fruktar man att Trump kan komma att köra över både Ukraina och Europa i en uppgörelse med Putin.

Det är oklart hur stora trupper Europa kan tänkas skicka och vilka länder som kommer att medverka. Det beror bland annat på hur ett eventuellt fredsavtal kommer att se ut.

För vissa länder är det mer komplicerat; Italien har konstitutionella begränsningar för hur de får använda sina trupper, och Nederländerna och Tyskland behöver ett godkännande från respektive parlament.

Hur stora trupper som kan bli aktuella är också en svår fråga att lösa. Experter flaggar för att det kommer krävas stora trupper om de ska utgöra någon verklig säkerhetsgaranti.

– Det måste vara en verklig styrka så att ryssarna vet att om de någonsin satte den på prov så skulle de bli krossade. Och du kan vara säker på att Ryssland kommer att testa den, säger Ben Hodges, tidigare befälhavande general för US Army Europe, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA ger Europa mardrömsbesked

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street resp A Lallemand

Text: Redaktionen


Trumps ord väcker ramaskri – kallas för ”diktator”

2025 02 16

Ett inlägg från Donald Trump väcker starka reaktioner, och den amerikanska presidenten kallas för ”diktator”.

Sedan Donald Trump återvände till Vita Huset den 20 januari har han väckt många starka reaktioner, både positiva och negativa.

På lördagen gjorde Trump ett inlägg på den sociala medieplattformen Truth Social som har väckt ramaskri och fått kritiker att kalla honom för ”diktator”.

Anklagas för att citera auktoritär ledare

Inlägget består av ett citat som ofta tillskrivs den auktoritära franska ledaren Napoleon Bonaparte, rapporterar Newsweek.

Bakgrunden är att kritiker har hävdat att Trump försöker överskrida sitt mandat som president och att hans administration vill styra landet på ett sätt som strider mot grundläggande rättsprinciper. USA riskerar en ”konstitutionell kris” under Trump, menar många demokrater.

I det kritiserade inlägget skriver Trump:

– Den som räddar sitt land bryter inte mot någon lag.

Citatet har alltså tillskrivits Napoleon, även om det är osäkert om det verkligen kommer från honom. Men många tolkar citatet som att Trump vill rättfärdiga ett auktoritärt agerande.

– Detta är ett citat som ofta tillskrivs Napoleon, en diktator, skriver Aaron Blake, reporter på Washington Post, på X.

”Gjorde slut på demokratin”

Flera Trump-kritiker har tolkat citatet på samma sätt.

– Detta är ett citat från Napoleon, som beskriver hur han gjorde slut på demokratin i Frankrike, skriver advokaten Andrew Fleischmann på X.

– Detta är bokstavligen ett citat som tillskrivs Napoleon Bonaparte – precis innan han orkestrerade en kupp, tog den absoluta makten och krönte sig själv till kejsare i trots mot demokratin, skriver den Trumpkritiske influencern Ed Krassenstein.

Citatet kopplas också samman med olika uttalanden från bland annat vicepresident JD Vance och Elon Musk angående rättsprinciper, enligt tidningen.

– Domare får inte kontrollera den verkställande maktens legitima makt, skrev Vance i ett inlägg i februari.

Elon Musk har uttryckt sin ilska mot vissa domstolsbeslut och krävt ”en våg av rättsliga åtal”.

Många rättsprocesser går emot Trumps intressen, bland annat har det lämnats in en rad stämningar angående federala avskedanden, enligt tidningen.

Donald Trump har fått frågan om han kommer att acceptera domstolsbeslut som blockerar hans politiska agenda.

– Svaret är att jag alltid följer domstolarna, följer dem alltid. Och vi kommer att överklaga, säger Donald Trump.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen