RYSSLAND: Beordrar mobilisering

2022 09 21

Vladimir Putin beordrar en delvis mobilisering i Ryssland.

Det uppger han i sitt tal till nationen som sänds på onsdagsmorgonen, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

– Mobiliseringen börjar i dag. Jag vill betona att ryska medborgare som kallas in som en del av mobiliseringen kommer att ges  alla förmåner som ingår för dem som tjänstgör under kontrakt, säger Putin och tillägger:

– Vi kommer att ta steg mot att skydda vår självständighet, och för att stötta viljan och önskan från våra medborgare att bestämma över sig själva.

"Fria från nazistregimen"

I sitt tal pratar Vladimir Putin även om gårdagens stora händelse i Ukraina.

Rysklojala myndigheter i fyra ockuperade områden i Ukraina planerar att anordna riggade folkomröstningar. Invånarna i regionerna ska rösta om att ansluta sig till Ryssland.

– Medborgare i folkrepublikerna Donetsk och Luhansk, Cherson och Zaporizjzja och andra områden är fria från nazistregimen. Vi kommer göra allt vi kan för att hålla säkra folkomröstningar, säger diktatorn.

Tidigare spekulationer

Det har tidigare spekulerats om att Putin skulle presentera någon form av militär mobilisering i Ryssland.

Den ryska duman tog under tisdagen beslut om skärpta lagar för brott som begås i krigstid. Soldater som inte lyder order kan få hårda straff. Den nya strafflagen innefattar ord som krigslagar, krigstid och mobilisering. 

Enligt Diana Magnay, Sky News korrespondent i Moskva, tyder den nya lagen på att Ryssland kommer att intensifiera sina krigsansträngningar i Ukraina.  

– Nu har alla dessa ord undvikits hittills i denna speciella militära operation och Kreml har konsekvent förnekat att de ens kommer att överväga att mobilisera landets unga män, men plötsligt pratar delstatsparlamentet om vad man ska göra i just det scenariot, säger hon till nyhetskanalen.

Krävs tiotusentals soldater

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror att ryska värnpliktiga kan kallas in till kriget i Ukraina, även om det kan få stora politiska konsekvenser för Putinregimen, som hittills lyckats hålla medelklassen utanför kriget.

– Ukrainas senaste offensiv lyckades för att Ryssland saknar manskap. För att vända det här kriget behöver man tiotusentals soldater, säger Ilmari Käihkö till SVT Nyheter.

Han tillägger att en allmän mobilisering nästan garanterat kommer att ha negativa konsekvenser för Putins stöd, men att diktatorn saknar andra alternativ.

– Det är något som han vill undvika, men om de här ukrainska offensiverna fortsätter även i framtiden, så måste han göra något. Det är svårt att se vilka andra alternativ han kan ha.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen