RYSSLAND: Beordrar mobilisering

2022 09 21

Vladimir Putin beordrar en delvis mobilisering i Ryssland.

Det uppger han i sitt tal till nationen som sänds på onsdagsmorgonen, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

– Mobiliseringen börjar i dag. Jag vill betona att ryska medborgare som kallas in som en del av mobiliseringen kommer att ges  alla förmåner som ingår för dem som tjänstgör under kontrakt, säger Putin och tillägger:

– Vi kommer att ta steg mot att skydda vår självständighet, och för att stötta viljan och önskan från våra medborgare att bestämma över sig själva.

"Fria från nazistregimen"

I sitt tal pratar Vladimir Putin även om gårdagens stora händelse i Ukraina.

Rysklojala myndigheter i fyra ockuperade områden i Ukraina planerar att anordna riggade folkomröstningar. Invånarna i regionerna ska rösta om att ansluta sig till Ryssland.

– Medborgare i folkrepublikerna Donetsk och Luhansk, Cherson och Zaporizjzja och andra områden är fria från nazistregimen. Vi kommer göra allt vi kan för att hålla säkra folkomröstningar, säger diktatorn.

Tidigare spekulationer

Det har tidigare spekulerats om att Putin skulle presentera någon form av militär mobilisering i Ryssland.

Den ryska duman tog under tisdagen beslut om skärpta lagar för brott som begås i krigstid. Soldater som inte lyder order kan få hårda straff. Den nya strafflagen innefattar ord som krigslagar, krigstid och mobilisering. 

Enligt Diana Magnay, Sky News korrespondent i Moskva, tyder den nya lagen på att Ryssland kommer att intensifiera sina krigsansträngningar i Ukraina.  

– Nu har alla dessa ord undvikits hittills i denna speciella militära operation och Kreml har konsekvent förnekat att de ens kommer att överväga att mobilisera landets unga män, men plötsligt pratar delstatsparlamentet om vad man ska göra i just det scenariot, säger hon till nyhetskanalen.

Krävs tiotusentals soldater

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror att ryska värnpliktiga kan kallas in till kriget i Ukraina, även om det kan få stora politiska konsekvenser för Putinregimen, som hittills lyckats hålla medelklassen utanför kriget.

– Ukrainas senaste offensiv lyckades för att Ryssland saknar manskap. För att vända det här kriget behöver man tiotusentals soldater, säger Ilmari Käihkö till SVT Nyheter.

Han tillägger att en allmän mobilisering nästan garanterat kommer att ha negativa konsekvenser för Putins stöd, men att diktatorn saknar andra alternativ.

– Det är något som han vill undvika, men om de här ukrainska offensiverna fortsätter även i framtiden, så måste han göra något. Det är svårt att se vilka andra alternativ han kan ha.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen