RYSSLAND: Beordrar mobilisering

2022 09 21

Vladimir Putin beordrar en delvis mobilisering i Ryssland.

Det uppger han i sitt tal till nationen som sänds på onsdagsmorgonen, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

– Mobiliseringen börjar i dag. Jag vill betona att ryska medborgare som kallas in som en del av mobiliseringen kommer att ges alla förmåner som ingår för dem som tjänstgör under kontrakt, säger Putin och tillägger:

– Vi kommer att ta steg mot att skydda vår självständighet, och för att stötta viljan och önskan från våra medborgare att bestämma över sig själva.

"Fria från nazistregimen"

I sitt tal pratar Vladimir Putin även om gårdagens stora händelse i Ukraina.

Rysklojala myndigheter i fyra ockuperade områden i Ukraina planerar att anordna riggade folkomröstningar. Invånarna i regionerna ska rösta om att ansluta sig till Ryssland.

– Medborgare i folkrepublikerna Donetsk och Luhansk, Cherson och Zaporizjzja och andra områden är fria från nazistregimen. Vi kommer göra allt vi kan för att hålla säkra folkomröstningar, säger diktatorn.

Tidigare spekulationer

Det har tidigare spekulerats om att Putin skulle presentera någon form av militär mobilisering i Ryssland.

Den ryska duman tog under tisdagen beslut om skärpta lagar för brott som begås i krigstid. Soldater som inte lyder order kan få hårda straff. Den nya strafflagen innefattar ord som krigslagar, krigstid och mobilisering.

Enligt Diana Magnay, Sky News korrespondent i Moskva, tyder den nya lagen på att Ryssland kommer att intensifiera sina krigsansträngningar i Ukraina.

– Nu har alla dessa ord undvikits hittills i denna speciella militära operation och Kreml har konsekvent förnekat att de ens kommer att överväga att mobilisera landets unga män, men plötsligt pratar delstatsparlamentet om vad man ska göra i just det scenariot, säger hon till nyhetskanalen.

Krävs tiotusentals soldater

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror att ryska värnpliktiga kan kallas in till kriget i Ukraina, även om det kan få stora politiska konsekvenser för Putinregimen, som hittills lyckats hålla medelklassen utanför kriget.

– Ukrainas senaste offensiv lyckades för att Ryssland saknar manskap. För att vända det här kriget behöver man tiotusentals soldater, säger Ilmari Käihkö till SVT Nyheter.

Han tillägger att en allmän mobilisering nästan garanterat kommer att ha negativa konsekvenser för Putins stöd, men att diktatorn saknar andra alternativ.

– Det är något som han vill undvika, men om de här ukrainska offensiverna fortsätter även i framtiden, så måste han göra något. Det är svårt att se vilka andra alternativ han kan ha.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det.

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen