Bensinpriset ändras igen – det här gäller nu

2024 04 15

Inför helgen höjer Sveriges ledande drivmedelskedjor priserna på bensin.

Det framgår enligt Circle K:s senaste prisuppdatering under fredagen.

Höjs med 30 öre

Idag höjs priset på bensin med 30 öre vilket gör att priset vid pump parkerar på 19,49 kronor inför veckoslutet.

Ändringen ligger i linje med en förväntad ökning efter att världsmarknadspriset på olja stigit som följd av ukrainska attacker mot ryska oljeraffinaderier.

– Det finns en jättestor koppling, sade Anders Elgemyr, vd för investmentbanken och analysföretaget Carlsquare, till Dagens industri i slutet av mars.

Oförändrat dieselpris

Dieselpriset lämnas dock oförändrat vilket gör att riktpriset fortfarande är 18,84 kronor vid pump efter onsdagens sänkning på 0,15 öre.

Priserna väntas förändras igen inom kort då det inte sällan kan förekomma justeringar flera gånger i veckan.

– På kort sikt är det priset på raffinerad bensin och diesel på den nordeuropeiska marknaden som är avgörande för bensin- och dieselpriset i Sverige. Eftersom all handel sker i dollar är dollarkursens utveckling mot svenska kronan en viktig del i drivmedelsprisutvecklingen, framhåller Circle K och tillägger:

– Världspolitiken kan ha en stor inverkan på råoljepriset, eftersom politisk oro kan påverka både oljeproduktion och transporter negativt. När efterfrågan bli större än tillgången, stiger priserna. Skatter och tullavgifter i olika delar av världen påverkar också priset.

Alla priser

Här är de nya priserna på drivmedel under fredagen. Ändringen anges inom parentes. Priserna är rekommenderade riktpriser för privatkunder och gäller på bemannade stationer.

Miles 95: 19,49 kr/l (+0,30)
Miles 98: 20,44 kr/l (+0,30)
Miles+ 98: 20,74 kr/l (+0,30)
Miles Diesel 18,84 kr/l (-0,15)*
Miles+ Diesel 19,43 kr/l (-0,15)*
HVO100 21,79 kr/l (+0,10)
Fordonsgas 28,19 kr/kg (+0,15)**
E85 14,39 kr/l (+0,15)

*Ändringsdatum 2023-04-10

**Ändringsdatum 2024-04-09

Källa: Circle K

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen