Belarusiska stridsflyg har skjutit skarpt

2024 10 20

Det belarusiska flygvapnet har agerat skarpt.

På söndagskvällen kommer uppgifter om att drönare har befunnit sig i belarusiskt luftrum.

Enligt initial information så ska det röra sig om ryska Shahed-drönare som flög över Homel.

Stridsflygplan skickades snabbt upp för att skjuta ner vad som åtminstone ska ha varit en sådan drönare.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Ny drönarattack

Såväl Ryssland som Ukraina har genomfört omfattande drönaranfall.

Ukrainas flygvapen rapporterade att man skjutit ner 31 av de 51 attackdrönare som Ryssland avfyrade.

Flygvapnet tillade att 13 drönare försvann från Ukrainas radar.

Tredje gången

Enligt bevakningsgruppen Belarusian Hajun flög tre ryska attackdrönare in i landets södra territorium. 

Det är den tredje gången som ett belarusiskt flygplan har skjutit ner en drönare som kom in i dess luftrum. 

Minsk har aldrig offentligt framfört några invändningar till Moskva - dess viktigaste allierade - om de rapporterade drönarincidenterna.

Omfattande attacker

Både Ryssland och Ukraina har i dagarna genomfört omfattande drönarattacker mot varandra.

Ukraina har bland annat träffat ryska fabriker.

– Ukrainska drönare ska ha slagit till mot den mikroelektroniska fabriken ”Kremniy El” i staden Bryansk natten mellan den 18 och 19 oktober, förklarar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska oppositionella nyhetsbyrån Astra rapporterade den 19 oktober att ukrainska drönare slagit till mot fabriken och noterade att ”Kremniy El” är en av Rysslands största tillverkare av mikroelektronik och att det ryska försvarsministeriet är en av företagets största kunder.

Toppchef bekräftar

ISW fortsätter.

– Den ukrainska toppchefen Andriy Kovalenko bekräftade rapporten om attacken och uppgav att fabriken tillverkar mikroelektronik för ryska Pantsir-luftvärnssystem, Iskander-missiler, radar, system för elektronisk krigföring och drönare.

– Ukrainska RBC Ukraine och den ukrainska underrättelsegruppen CyberBoroshno publicerade bilder som visar efterverkningarna av träffen och skador på en byggnad vid anläggningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Amerikanskt chockpris på Iphone – här är nya prislappen

2025 04 04

Donald Trumps nya tullpaket kommer leda till kraftiga prisökningar. 

De nya tullarna kommer driva upp priserna på alla produkter som USA importerar från utlandet.

Exempel på sådana produkter är de populära Iphone-telefonerna från Apple.

De flesta Iphones tillverkas i Kina. Ett land som Trump belagt med tullar på 54 procent.

Nu väntas priserna skjuta i höjden.

– Iphones kan vara bland de varor som drabbas hårdast. Priserna väntas öka med 30 till 40 procent, framhåller flera analytiker enligt Reuters.

Här är galna prislappen

Den senaste modellen, Iphone 16 Pro Max, säljs i dagsläget för 1 599 dollar, motsvarande cirka 16 000 kronor.

Efter Trumps nya tullar beräknas priset öka med 43 procent till nästan 2 300 dollar, vilket motsvarar omkring 22 000 kronor.

Inte fått några undantag

De stenhårda tullarna mot Kina kom inte som en överraskning.  

Under sin första mandatperiod införde Trump ett brett spektrum av tullar på varor som importeras från stormakten i öst.

Apple fick dock undantag för flera av sina produkter, vilket pressade ner priserna på exempelvis Iphones.

Den här gången har teknikföretaget inte beviljats några undantag.

– Hela den här Kina-tullgrejen går tvärtemot vår förväntan om att amerikanska Apple skulle behandlas med silkesvantar som förra gången, säger Barton Crockett, analytiker på banken Rosenblatt Securities, till Reuters.

Kan flytta produktionen

Med anledning av tullarna kan Apple komma att flytta stora delar av produktionen från Kina till länder som Indien och Vietnam, rapporterar Reuters.

Trump har dock infört hårda tullar mot både Indien och Vietnam. För det förstnämnda landet handlar det om tullar på 26 procent.

För Vietnam är situationen värre. Trump har infört tullar på 46 procent mot landet.

LÄS MER OM TULLARNA HÄR:

Blåbärsnation får högst tullar av USA – Juholt: “En gåta” | Ekonomibladet

Trumps vändning i natt: “Redo att förhandla” | Ekonomibladet

Foto: Amanz

Text: Redaktionen

SVERIGES STÖRSTA KONKURS: Polisen varnar för otäck utveckling

2025 04 04

Batteritillverkaren Northvolts konkurs är den största svenska konkursen i modern tid. 

Konkursen slår hårt mot lokalsamhället och många människor befinner sig i ovisshet.

Nu varnar polisen för att kriminella utnyttjar krisen.

– Konkursen leder såklart till mycket oro och många frågetecken och vi vet att där det finns en ovisshet och pengar att hämta så dras de kriminella dit, säger Lars Wahlberg, biträdande regionpolischef vid polisregion Nord.

– De vill utnyttja den här krisen och tjäna pengar på den. Jag vill understryka att brottsligheten i Skellefteå inte har ökat med anledning av konkursen, däremot vill vi uppmärksamma på ett antal risker som vi ser tillsammans.

Flera risker

Polisen pekar ut flera synliga risker som har uppstått i samband med konkursen.

En betydande risk är att de arbetstagare som förlorar jobben exploateras av oseriösa arbetsgivare som tar chansen att utnyttja arbetskraften, dumpa lönerna och försämra villkor för arbetstagarna.

Kriminella aktörer kan också försöka utnyttja lönegarantisystemet.

– Lönegarantin är ett skydd för anställda som drabbas när arbetsgivaren går i konkurs. Skatteverket arbetar för att utbetalningen av lönegaranti ska gå snabbt, men det är också viktigt att vi kontrollerar att garantin når rätt personer, säger Helena Jangel Stridh, verksamhetsutvecklare inom lönegarantin på Skatteverket.

Samverkar med flera myndigheter

Polisen samarbetar med flera myndigheter för att motverka den organiserade brottsligheten. Samverkan består av både operativa insatser och underrättelser.

– Vi har en god samverkan sedan en lång tid tillbaka och det här är en fråga som kräver en bred uppslutning av myndigheterna då vi kan se det ur flera olika perspektiv utifrån våra kompetensområden, säger Frida Kröger Nygren, underrättelsechef vid polisregion Nord.

– Vi är aktiva i vårt arbete för att förebygga och förhindra de negativa konsekvenser som riskerar att följa.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen