JUST NU: Belarus president fruktar kärnvapenkrig

2022 07 21

Den 67-årige ledaren kräver en överenskommelse mellan Ryssland och Ukraina.

Belarus och dess president Alexandr Lukasjenko, som med hårda medel hållit sig kvar vid makten i 28 år, är nära allierad med grannlandet Ryssland och Vladimir Putin.

Ryska trupper har bland annat flera gånger använt sig av belarusisk mark för att omgruppera och attackera Ukrainas land.

Varnar för “kärnvapenkrigets avgrund”

Men Lukasjenko tycks ha fått nog av kriget, rapporterar nyhetsbyrån AFP via bland annat Barron’s.

– Vi måste sluta och nå en överenskommelse, avsluta den här röran, operationen och kriget i Ukraina, säger han.

Om det inte nås en lösning väntar till slut ett kärnvapenkrig, fruktar Lukasjenko.

– Det finns inget skäl att ta det längre är så här. Längre fram väntar kärnvapenkrigets avgrund. Det finns ingen anledning att ta sig dit.

Lägger ansvaret på väst

Den belarusiska ledaren fortsätter dock stå på Rysslands sida.

Vidare rapporterar nyhetsbyrån att han anklagar västländerna för att ha sökt en konflikt med Ryssland.

Enligt Lukasjenko ligger kriget på västs samvete eftersom de, enligt honom, provocerade fram invasionen av Ukraina.

Uppmanar att acceptera förlust

Den ryssvänliga ledaren uppmanar också Ukraina att acceptera förlusten, möta Rysslands krav och återuppta samtalen med Putinregimen.

– Allt beror på Ukraina, säger Lukasjenko, och tillägger:

– Just nu är ett särskilt tillfälle för att avsluta det här kriget på mer acceptabla villkor för Ukraina.

67-åringen syftade då på att ge upp de ryskockuperade områdena i östra och södra landet.

Lavrov: “Förtjänar inte seriös uppmärksamhet”

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uttalade sig igår om potentiella fredssamtal med Ukraina, skriver Reuters.

Enligt honom vore sådana “obegripliga”.

Lavrov förklarade att han inte är av uppfattningen att det senaste mötet hade gett något resultat.

Därför har han “ingen lust att diskutera någonting på allvar”.

– Ukraina kommer helt enkelt aldrig att kunna formulera någonting som skulle förtjäna seriös uppmärksamhet från seriösa människor. Fredssamtal är inte vettigt i den nuvarande situationen, säger Lavrov enligt The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen