1 december 2025

JUST NU: Belarus president fruktar kärnvapenkrig

2022 07 21

Den 67-årige ledaren kräver en överenskommelse mellan Ryssland och Ukraina.

Belarus och dess president Alexandr Lukasjenko, som med hårda medel hållit sig kvar vid makten i 28 år, är nära allierad med grannlandet Ryssland och Vladimir Putin.

Ryska trupper har bland annat flera gånger använt sig av belarusisk mark för att omgruppera och attackera Ukrainas land.

Varnar för “kärnvapenkrigets avgrund”

Men Lukasjenko tycks ha fått nog av kriget, rapporterar nyhetsbyrån AFP via bland annat Barron’s.

– Vi måste sluta och nå en överenskommelse, avsluta den här röran, operationen och kriget i Ukraina, säger han.

Om det inte nås en lösning väntar till slut ett kärnvapenkrig, fruktar Lukasjenko.

– Det finns inget skäl att ta det längre är så här. Längre fram väntar kärnvapenkrigets avgrund. Det finns ingen anledning att ta sig dit.

Lägger ansvaret på väst

Den belarusiska ledaren fortsätter dock stå på Rysslands sida.

Vidare rapporterar nyhetsbyrån att han anklagar västländerna för att ha sökt en konflikt med Ryssland.

Enligt Lukasjenko ligger kriget på västs samvete eftersom de, enligt honom, provocerade fram invasionen av Ukraina.

Uppmanar att acceptera förlust

Den ryssvänliga ledaren uppmanar också Ukraina att acceptera förlusten, möta Rysslands krav och återuppta samtalen med Putinregimen.

– Allt beror på Ukraina, säger Lukasjenko, och tillägger:

– Just nu är ett särskilt tillfälle för att avsluta det här kriget på mer acceptabla villkor för Ukraina.

67-åringen syftade då på att ge upp de ryskockuperade områdena i östra och södra landet.

Lavrov: “Förtjänar inte seriös uppmärksamhet”

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uttalade sig igår om potentiella fredssamtal med Ukraina, skriver Reuters.

Enligt honom vore sådana “obegripliga”.

Lavrov förklarade att han inte är av uppfattningen att det senaste mötet hade gett något resultat.

Därför har han “ingen lust att diskutera någonting på allvar”.

– Ukraina kommer helt enkelt aldrig att kunna formulera någonting som skulle förtjäna seriös uppmärksamhet från seriösa människor. Fredssamtal är inte vettigt i den nuvarande situationen, säger Lavrov enligt The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen