I januari äger det belarusiska presidentvalet rum.

Ingen förväntar sig någonting annat än att diktatorn Alexander Lukasjenko, som hållit Belarus i ett järngrepp i 30 års tid, ska behålla makten.

Däremot befarar regimen att folket i samband med valet kommer att vända sig mot regeringen och demonstrera sitt missnöje.

Av det skälet inleds nu stora polisövningar i veckan för att säkerställa att “manifestationer av extremism och terrorism” stoppas.

Det rapporterar Reuters som hänvisar till Belarus inrikesdepartement.

– Målet med övningarna är att förhindra yttringar av extremism och terrorism, att medborgare blandar sig i olagliga handlingar samt att undertrycka kränkningar av allmän ordning, framhåller departementet i ett uttalande.

"Europas sista diktator"

Polisföreberedelserna genomförs i huvudstaden Minsk samt större regionala städer och centrum. Övningarna pågår fram till och med fredag.

Lukasjenko, som nu har hunnit bli 70 år, kallas ofta för “den sista diktatorn i Europa”.

Han har varit en trogen allierad till Rysslands motsvarighet Vladimir Putin i den senares krig mot Ukraina och bland annat låtit ryska styrkor attackera landet från belarusiskst territorium.

När Lukasjenko “valdes” till en sjätte mandatperiod för fyra år sedan utlöste resultatet demonstrationer som aldrig tidigare skådats i landet.

Såväl oppositionen som västvärlden anklagade honom för att ha riggat omröstningen och blåst sin huvudsakliga motståndare Sviatlana Tsikhanouskaya på segern.

Tusentals människor fängslades

Demonstrationerna för fyra år sedan slogs kraftigt ned av den belarusiska ordningsmakten.

Flera tusen människor fängslades i samband med tumultet. En del av dem har sedan dess benådats.

Enligt Reuters, som hänvisar till internationella människorättsorganisationer, hålls omkring 1 400 politiska fångar fängslade i Belarus.

Bland de mest kända finns Nobelpristagaren Ales Bialiatski samt Syarhey Tsikhanouski, den senare make till oppositionsledaren Sviatlana.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Under natten till måndagen har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 59 ukrainska drönare, hävdar landets försvarsdepartement.

Flera av dem ska ha skjutits ned i olika distrikt i huvudstaden Moskva, framhåller borgmästaren Sergej Sobyanin på Telegram.

Uppgifterna är obekräftade av västerländsk media. 

Ukrainas militär har inte heller kommenterat attackerna, vilket den inte har för vana att göra.

– Kyiv har ofta sagt att dess drönarattacker inuti Ryssland är inriktade på infrastruktur som är nyckeln till Moskvas krigsinsatser och är ett svar på Rysslands fortsatta attacker mot Ukraina, rapporterar Reuters efter nattens händelser.

Ytterligare tre regioner

Drönarna över Moskva påstås ha skjutits ned över Remenskey- respektive Pavlovsky Posad-distriktet.

Utöver attackerna mot huvudstaden uppger Ryssland att man även försvarat sig mot drönare över regionerna Kursk, Belgorod och Tula.

– Enligt preliminär information finns det inga skador eller skadade på platsen där resterna föll, uttrycker Sergej Sobyanin.

Timmar efter USA:s klartecken

Nattens uppgifter kommer enbart några timmar efter att USA sägs ha gett grönt ljus till Ukraina att använda sig av amerikanska vapen för att slå till mot mål långt inne i Ryssland.

President Joe Bidens administration har upphävt de restriktioner som hindrat Ukraina från att använda vapen som levererats av USA för att slå till djupt in på ryskt territorium.

Det uppger tre källor som är bekanta med ärendet, vilket innebär en betydande förändring av USA:s politik i konflikten mellan Ukraina och Ryssland.

Ukraina planerar att genomföra sina första långdistansattacker under de kommande dagarna, sade källorna, utan att avslöja detaljer på grund av operativa säkerhetsproblem, rapporterar Reuters.

Massiv attack mot Ukraina

Den påstådda attacken äger även rum blott en dag efter att Ryssland genomfört en massiv robot- och drönarattack mot olika städer runtom i Ukraina.

Flyglarmet ljöd i hela landet under söndagen och även grannlandet och Natomedlemmen Polen aktiverade sina styrkor. 

– På grund av den massiva attacken från Ryska federationen med kryssningsmissiler, ballistiska missiler och obemannade flygfarkoster på föremål belägna bland annat i västra Ukraina, har polska och allierade flygplan börjat operera i vårt luftrum, uppgav den polska försvarsmakten på X.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen