Belarus fruktar kalabalik – förbereder för kaosscener

2024 11 19

Belarus inleder förberedelser för kaosscener i det hårt kontrollerade landet.

I januari äger det belarusiska presidentvalet rum.

Ingen förväntar sig någonting annat än att diktatorn Alexander Lukasjenko, som hållit Belarus i ett järngrepp i 30 års tid, ska behålla makten.

Däremot befarar regimen att folket i samband med valet kommer att vända sig mot regeringen och demonstrera sitt missnöje.

Av det skälet inleds nu stora polisövningar i veckan för att säkerställa att “manifestationer av extremism och terrorism” stoppas.

Det rapporterar Reuters som hänvisar till Belarus inrikesdepartement.

– Målet med övningarna är att förhindra yttringar av extremism och terrorism, att medborgare blandar sig i olagliga handlingar samt att undertrycka kränkningar av allmän ordning, framhåller departementet i ett uttalande.

"Europas sista diktator"

Polisföreberedelserna genomförs i huvudstaden Minsk samt större regionala städer och centrum. Övningarna pågår fram till och med fredag.

Lukasjenko, som nu har hunnit bli 70 år, kallas ofta för “den sista diktatorn i Europa”.

Han har varit en trogen allierad till Rysslands motsvarighet Vladimir Putin i den senares krig mot Ukraina och bland annat låtit ryska styrkor attackera landet från belarusiskst territorium.

När Lukasjenko “valdes” till en sjätte mandatperiod för fyra år sedan utlöste resultatet demonstrationer som aldrig tidigare skådats i landet.

Såväl oppositionen som västvärlden anklagade honom för att ha riggat omröstningen och blåst sin huvudsakliga motståndare Sviatlana Tsikhanouskaya på segern.

Tusentals människor fängslades

Demonstrationerna för fyra år sedan slogs kraftigt ned av den belarusiska ordningsmakten.

Flera tusen människor fängslades i samband med tumultet. En del av dem har sedan dess benådats.

Enligt Reuters, som hänvisar till internationella människorättsorganisationer, hålls omkring 1 400 politiska fångar fängslade i Belarus.

Bland de mest kända finns Nobelpristagaren Ales Bialiatski samt Syarhey Tsikhanouski, den senare make till oppositionsledaren Sviatlana.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Biltillverkare varnar – hotas av konkurs

2025 09 14

Jaguar Land Rover befinner sig mitt i en kris.

En cyberattack mot Jaguar Land Rover, JLR  har tvingat fabriker och datasystem att vara stillastående och skapat en kris som sprider sig genom företagets leverantörskedja.

Attacken, som först upptäcktes den 1 september, ledde till att JLR stängde ned sina IT-system och produktionslinjer globalt.

Nu har det gått ännu längre där flera leverantörer förväntas gå i konkurs, rapporterar BBC.

Stoppat produktionen

Med produktionen stillastående i nästan två veckor riskerar tusentals jobb att försvinna, och företaget står inför en allvarlig kris.

De primära fabrikerna i Solihull, Halewood och Wolverhampton väntas stå stilla åtminstone till onsdag medan skadorna utreds, medan 34 000 anställda i Storbritannien har tvingats hålla sig hemma.

– Vi stängde ned nätverken medvetet för att skydda dem från skada, säger en talesperson för JLR, till BBC.

Men eftersom produktionen är starkt automatiserad har bilar inte kunna byggas, och försäljningen har påverkats kraftigt.

Leverantörer i fara

JLR:s leverantörer, många små och medelstora företag, drabbas hårt av stoppet.

Experter varnar för att vissa riskerar konkurs om krisen fortsätter och JLR:s framtid är fortfarande oklar.

– Vissa av dem kommer att gå under. Jag skulle inte bli förvånad om vi såg konkurser, säger Andy Palmer, tidigare chef på Aston Martin och senior chef på Nissan, till mediebolaget.

Han befarar att leverantörer redan har börjat minska personalen för att hålla kostnaderna nere.

En chef hos en mindre JLR-leverantör, som vill vara anonym, bekräftar för BBC att 40 personer redan har sagts upp – nästan hälften av arbetsstyrkan.

Krav på statlig hjälp

Politiker och fackföreningar uppmanar nu regeringen att agera för att skydda jobb.

– Det som började hos några onlinesystem sprider sig nu genom leverantörskedjan och hotar likviditeten, vilket kan förvandla en kortvarig chock till långsiktig skada, säger Labourföreträdaren Liam Byrne.

Unite, fackföreningen som organiserar fordonsarbetare, kräver ett korttidsstöd där staten subventionerar löner tills JLR och leverantörerna är i full drift igen.

Foto: L Clarysse

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump hotar med kraftiga prisökningar i hela Europa

2025 09 14

Ett nytt besked från Donald Trump kan slå hårt mot europeiska konsumenter.

Donald Trump trappar upp kampen mot höga läkemedelspriser i USA – men strategin kan innebära att resten av världen får betala mer.

Presidenten vill att amerikanska patienter ska sluta “subventionera” läkemedel åt resten av världen.

För att nå dit hotar han nu läkemedelsbolagen med handelspolitiska åtgärder om de inte höjer sina priser i Europa och andra rika länder, rapporterar CNN.

– Presidenten kommer att säga att ni läkemedelstillverkare inte får sälja här om ni inte säljer i Europa till ett högre pris. Sluta vara villiga att sälja till dem så billigt, säger USA:s handelsminister Howard Lutnick i en intervju med The Axios Show.

Strategi återupplivas

Förslaget innebär att företagen ska balansera prissättningen globalt så att de amerikanska konsumenterna kan få billigare mediciner.

Trump försökte redan under sin första mandatperiod införa ett system där amerikanska Medicare skulle betala samma pris som de lägsta nivåerna i jämförbara länder – det så kallade “Most Favored Nation”-priset.

Förslaget stoppades dock i domstol och skrotades senare av Bidenadministrationen.

I maj i år återkom Trump med en presidentorder där han krävde att läkemedelsbolagen skulle erbjuda amerikanska patienter det lägsta internationella priset eller riskera sanktioner.

– Spelet är över, tyvärr, sade Trump då och riktade kritik mot EU:s hårda priskontroller.

Ökade priser i Europa

En del läkemedelsbolag i Europa har redan börjat agera.

I augusti meddelade läkemedelsföretaget Eli Lilly att man höjer priset på viktminskningsmedlet Mounjaro i Storbritannien.

– Det här ombalanseringsarbetet kan vara svårt, men det betyder att priserna på läkemedel som betalas av regeringar och sjukvårdssystem måste öka inom andra utvecklade marknader för att kunna minska i USA, skriver Eli Lilly i ett uttalande.

Kritik mot förslaget

Branschorganisationen PhRMA stöder tanken på att andra länder ska betala mer men varnar för Trumps prisstrategi.

De menar att det kan slå tillbaka mot den amerikanska läkemedelsindustrin.

Experter är dessutom tveksamma till om Trump ens har befogenhet att styra priser internationellt, och juridiska utmaningar ses som oundvikliga.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen