Beskedet om den omdiskuterade skatten är nu officiellt, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Regeringen har kommit överens med Sverigedemokraterna i förhandlingarna och förändringen kommer att presenteras i den kommande vårbudgeten.

– Det är ju en oangelägenhet för människor, en väldigt dysfunktionell skatt på många sätt och vis. Ett konstigt inslag i skattesystemet, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

"Då är man konstig i huvudet"

Nyårsafton 2023 blir sista dagen med plastpåseksatten. 1 januari 2024 slopas den.

Redan för en månad sedan var beskedet på gång då SD flaggade för att ta bort den när vårbudgeten läggs fram.

Oscar Sjöstedt kallade den då för en “odåga”, och ser inga risker med exempelvis förhöjda nivåer av mikroplaster av naturen som en konsekvens.

– Nej, den risken tror jag snarare kommer av att bygga fler vindkraftverk om jag ska vara ärlig. Jag vet ingen svensk eller i Sverige boende människa som går och slänger sin soppåse i naturen. Då är man ju konstig i huvudet, säger Oscar Sjöstedt till SR.

Infördes för tre år sedan

Det var för tre år sedan som platspåseskatten infördes med förhoppningen om att konsumtionen av plastpåsar skulle minska. Då kostade en plastpåse tre kronor, efter höjningen kostade den runt sju kronor. 

Tidigare har regeringspartierna tillsammans med SD ställs sig kritiska till skatten, men det är först nu som partierna agerar i frågan. 

"Fyller ingen funktion"

Tidöavtalspartierna hade chansen att ta bort skatten redan i höstbudgeten förra året, men när budgeten väl presenterades fanns den kvar.

– Nu ser vi effekten av skatten. Den är negativ. Den fyller inte sin funktion, sa Jakob Olofsgård (L), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, till Altinget tidigare i vår.

Inbringade 519 miljoner

Enligt Skatteverket inbringade plastpåseskatten 519 miljoner kronor till staten under fjolåret.

Men det är en “symbolåtgärd” som påverkar svenska folket negativt, enligt Oscar Sjöstedt.

Det finns även experter som varit kritiska till skatten.

– Det mest uppenbara är att det bara är en viss typ av påsar som beskattas, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, till SVT.

– Andra påsar, som rullpåsar eller varor i butiken som är färdigpackade i plastpåsar, är inte heller beskattade.

"100 plastkassar per person och år"

Per Bolund (MP) menar dock att plastpåseskatten har varit nödvändig och att politikerna behöver påverka där man kan påverka.

– Plastkassarna är ett miljöproblem. Vi har använt alldeles för mycket plastkassar – fortfarande över 100 plastkassar per person och år, säger partiledaren till tv-kanalen.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen