Bekräftad smäll efter nyår

2023 12 07

Hushållen i södra Sverige har inte haft det lätt den senaste veckan.

Kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 stoppades i onsdags – och återstarten har skjutits fram flera gånger.

Senast ikväll kom beskedet att reaktorn kommer att gå på halvfart fram till och med fredag, vilket förstås fortsätter påverka elpriserna som sköt i höjden efter förra veckans avbrott.

Höjer elnätsavgiften

Nu måste elkonsumenter i de sydligare delarna av landet förhålla sig till fler dåliga nyheter.

Den 1 januari 2024 höjs elnätsavgiften för samtliga 280 000 kunder till energijätten Kraftringen, vilket bolaget bekräftar i ett internt mejlutskick på onsdagen.

– På grund av de stora investeringarna som har gjorts och kommer att göras, kostnadsutvecklingen av material och tjänster samt ökade abonnemangsavgifter från överliggande nätägare (E.ON), förklarar Kraftringen i mejlet.

Byter modeller

Enligt eljätten handlar det om en investering värd 1,9 miljarder kronor som ska stabilisera elleveranser de kommande fem åren.

Kraftringen kommer också att byta beräkningsmodell för överföringsavgiften – från den som låg på fast pris per kilowattimme till en avgift som är baserad på timpris.

Även beräkningsmodellen för nätersättningen ändras till den rörliga varianten.

– Elproducenter som matar in el i lokalnätet gör att vi som lokalnätägare får mindre elnätsförluster och därför också lägre elnätsförlustkostnader, framhåller Kraftringen.

Högsta priserna i Sverige

Kraftringen underhåller elnätet i både delar av Skåne och Småland.

Enligt Nils Holgersson-rapporten, som kartlagt avgifterna i alla Sveriges kommuner, hade elbolaget den dyraste elnätsavgiften i hela Sverige för ett år sedan.

Redan då försvarades det höga priset med investeringar.

– Generellt har vi en stabil och långsiktig prissättning. Under de senaste åren har vi ökat vår investeringstakt och framöver kommer vi att öka den ännu mer, sade bolagets ekonomidirektör Micke Andersson till SVT vid tillfället.

Enligt Kraftringen rider man dock inte på någon framgångsvåg med anledning av höga elpriser.

– Det är snarare så att vi påverkas negativt av de höga elpriserna, sade Micke Andersson förra vintern.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer. 

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

–  Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

–  Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen