Regeringen behåller hårt kritiserad MP-skatt

2023 09 20

Regeringen har presenterat sin budget för 2024.

Den innehåller bland annat sänkta inkomstskatter, satsningar på försvaret, polisen och rättsväsendet, och extra miljarder till kommuner och regioner.

Sammanlagt uppgår summan av reformerna till 39 miljarder kronor.

En ”återhållsam budget”, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Sverige befinner sig fortsatt i en ekonomisk vinter och i ett svårt säkerhetsläge. Regeringen prioriterar att bekämpa inflationen och stötta hushåll och välfärd.

– Samtidigt stärker vi rättsväsendet och försvaret och återupprättar arbetslinjen. Det ekonomiska läget är utmanande, men Sverige har alla förutsättningar för att ännu en gång hantera en svår tid, säger Svantesson.

Tvärvänder om skatter

Den moderatledda regeringen håller igen.

Partiet har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022.

I höstbudgeten finns dock flera av de kritiserade skatterna kvar, rapporterar Aftonbladet.

Det handlar bland annat om:

- Flygskatten som Miljöpartiet fick igenom 2014.

- Kemikalieskatten (skatt på kemikalier i viss elektronik – produkter som beskattas är till exempel datorer, telefoner, routrar, skärmar och spelkonsoler).

Två skattesatser som Moderaterna velat slopa, men som man nu väljer att behålla för att finansiera andra utgifter.

Tillsamman beräknas flyg- och kemikalieskatten dra in nästan fyra miljarder till statskassan.

”Kan inte göra allt”

Finansminister Elisabeth Svantesson förklarar att budgeten tagits fram efter tuffa förhandlingar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, säger hon till Aftonbladet.

Många moderata väljare hade sannolikt hoppats på att den omdebatterade flygskatten skulle försvinna.

Till dem säger Svantesson:

– Många ser att vi tar ansvar och stöttar i en svår tid. Då har flygskatten inte varit den fråga som kommit med i den här budgeten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: 6 miljoner svenskar får pengar på kontot – nu på fredag

2025 12 03

Miljoner svenskar får i veckan dela på 56 miljarder kronor.

Nu på fredag rasslar det till.

Då kommer nämligen intjänade pensionsrätter att sättas in på svenska pensionsspararnas konton, låter Pensionsmyndigheten meddela på onsdagen.

– Nu fördelas närmare 56 miljarder kronor i premiepensionsfonder enligt var och ens personliga fondval. Den som vill veta mer om sina fondval inom premiepensionen kan logga in på pensionsmyndigheten.se. Har man inte gjort något val så sätts pengarna in på AP7 Såfa, säger Anna Gasslander, som är fondhandelschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Totalt 729 miljarder

Under 2025 har knappt sex miljoner sparare och jobbonärer tjänat in premiepensionsrätter, enligt nya siffror från myndigheten.

Årets insättning på 56 miljarder är dock bara en del av kakan för de totala pensionsinsättningarna. Tidigare har 353 miljarder kronor även delats ut för inkomstpensionen.

– Arbetsgivarna betalar dessutom cirka 320 miljarder kronor i tjänstepensionspremier till sina anställda. Årets totala insättning av pensionsrätter och tjänstepensionspremier blir därmed cirka 729 miljarder kronor, meddelar Pensionsmyndigheten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Förvald fond

Premiepensionen placeras i fonder som antingen är förvalt att hamna i AP7 Såfa, om inte spararen själv har gjort ett eget val. Har man som pensionär valt traditionell försäkring är det AP7 Såfa som gäller.

Ungefär 90 procent av alla anställda har en tjänstepension från sin arbetsgivare utöver den allmänna pensionen.

– Avsättningen till premiepensionen har fram till december förvaltats hos Pensionsmyndigheten i en tillfällig förvaltning. Ränteförvaltningen har genererat en positiv avkastning som ökar tilldelningen till spararna med 1 481 miljoner kronor eller ytterligare 249 kronor i pensionsrätter i genomsnitt per sparare, förklarar Pensionsmyndigheten.

När det gäller insättning av inkomstpensionsrätter bokförs i år en insättning på 353 miljarder kronor, i snitt 58 042 kronor per person. Det fördelas på konton för inkomstpension för strax över sex miljoner pensionssprare. Summan har ökat med 13 miljarder jämfört med förra året.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins trumfkort går upp i rök – “stor seger för Europa”

2025 12 03

“En historisk vändpunkt” kommuniceras från EU under natten till onsdagen.

Nu är avtalet på plats.

EU kommer att fasa ut och senast i slutet av 2027 helt förbjuda import av rysk gas och olja.

Det innebär att ett av Vladimir Putins viktigaste ess i rockärmen för att fortsätta finansiera kriget i Ukraina undanröjs.

– Detta är ett historiskt resultat. EU tar stora steg mot en ny era fri från rysk gas och olja. Ryssland kan aldrig mer använda export av fossila bränslen som ett vapen mot Europa, säger Ville Niinistö, EU-ledamot i utskottet för industri, forskning och energi, i ett uttalande.

"Aldrig mer beroende"

Ett förbud mot import av rysk naturgas kommer att träda i kraft i början av 2026. I början av samma år kommer ett lagförslag om att förbjuda import även av rysk olja läggas fram så att det är redo att aktiveras senast i slutet av 2027, enligt ett pressmeddelande från EU.

– Nu måste vi agera utan dröjsmål för att slutföra detta avtal och rikta vår uppmärksamhet mot oljeimport, där vi kommer att följa Europeiska kommissionens åtagande att lägga fram ett lagstiftningsförslag i början av nästa år, säger Ville Niinistö.

Inese Vaidere, Europaparlamentariker och ledamot i utskottet för internationell handel, hyllar nattens besked.

– Kvällens överenskommelse skickar ett tydligt och kraftfullt budskap: Europa kommer aldrig mer att vara beroende av rysk gas. Detta är en stor prestation för Europeiska unionen och en historisk vändpunkt i den europeiska energipolitiken.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

"Stor seger för Europa"

Det nya avtalet beskrivs som “ett svar på Rysslands systematiska användning av energiförsörjningen som vapen” och som “eskalerade i och med den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022”.

Lars Aagard, klimat- och energiminister i Danmark, som just nu har ordförandeskapet i EU, kallar avtalet för “en stor seger”.

– Detta är en stor seger för oss och för hela Europa. Vi måste få ett slut på EU:s beroende av rysk gas, och ett permanent förbud mot den i EU är ett stort steg i rätt riktning, säger han enligt TV2.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen