Befolkningen uppmanas – köp hämtmat

2024 12 13

Under onsdagen och torsdagen har elpriserna skenat till nivåer som inte setts sedan energikrisen 2022.

Trenden fortsätter även under fredagen, även om det inte blir lika illa som idag då priserna stundtals låg på över tio kronor per kilowattimme.

Nu uppmanas delar av befolkningen att förändra flera av sina beteenden.

– Det finns en anledning att hämta hämtmat, säger exempelvis John Hamnelid, energirådgivare på Borås stad, till P4 Sjuhärad.

Slösa inte på elen

En vanlig ugn drar ungefär två kilowattimmar på en timme.

– Då kan vi dubbla det. 20 kronor om man använder ugnen en hel timme, säger John Hamnelid.

Men det är inte bara för den egna elräkningen skull som det finns anledning att göra tillfälliga förändringar i hemmet, som till exempel att köpa hämtmat istället för att laga mat hemma.

– Man kan solidariskt försöka att inte använda så mycket el, för en av anledningarna till att det är dyrt är för att det är dåligt med el i nätet, säger energirådgivaren.

Kritiken haglar

Efter de senaste dagarnas prischocker har kritiken inte varit nådig.

Socialdemokraterna har exempelvis krävt regeringen på att pausa den kritiserade metoden för elöverföring som infördes i höstas.

Experter uppmanar dessutom sittande regering att avskaffa de fyra elprisområdena och byta ut dem mot ett enda.

– Då hade priserna automatiskt jämnats ut över hela landet. Väldigt många hushåll skulle få det väldigt mycket bättre, säger Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola, till Aftonbladet. Han har just elmarknaden som expertområde.

Öppnar för elstöd

Tidigare idag öppnade regeringen för ett nytt elstöd redan till vintern.

– Det är vår uppgift att städa upp i det här, sade Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister, på en pressträff.

– Men det finns ingen quickfix, men med det sagt så är regeringen öppen för att stötta hushållen om det behövs.

Ebba Busch uttalade sig även igår om att de kraftiga ökningarna beror på nedstängning av kärnkraft.

Det uttalandet har anmälts till konstitutionsutskottet (KU) av Vänsterpartiet.

LÄS MER HÄR: Ebba Busch anmäls efter uttalande

LÄS OCKSÅ: Regeringen uppges tvärvända om elskatten

Foto: E. Rabkina

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen