JUST NU: Befälhavarens desperata vädjan – bara timmar kvar

2022 04 20

Ryska separatister har avancerat in i stålverket Azovstal i Mariupol.

Byggnaden beskrivs som ett sista fäste för försvararna av staden.

Desperat rop på hjälp

Den ukrainska befälhavaren Serhiy Volyna vädjar till omvärlden om hjälp. Tillsammans med sina soldater inväntar han de ryska soldaterna som närmar sig de underjordiska bunkrar och gångar där han tillsammans med sina soldater befinner sig.

– Vi är fullständigt omringade, säger han till CNN.

Räddningsoperation

I intervjun med nyhetskanalen ber han om hjälp från ett tredje land. Han vädjar om en räddningsoperation. Soldater och civila kan evakueras med helikoptrar, föreslår befälhavaren.

– Vi vädjar till alla världsledare, till vilka som helst som snabbt kan enas om en sådan procedur.

Står inför våra sista timmar

I en video som Volyna publicerat på Facebook framför han ett liknande budskap till världsledare i Väst.

– Detta är vår vädjan, men det kan vara vårt sista meddelande. Vi står antagligen inför våra sista dagar, om inte timmar. Fienden är tio gånger fler än vi, säger han i filmklippet.

Samtidigt konstaterar befälhavaren att de ukrainska soldaterna inte kommer att lägga ner sina vapen.

Slutföra uppdrag

– Vi kommer att genomföra stridsoperationer och slutföra våra militära uppdrag så länge de behövs. Vi kommer inte att lägga ner våra vapen, säger Volyna till Washington Post

Ryssland har tidigare utfärdat ett ultimatum till soldaterna inne i stålverket. Om soldaterna lägger ner sina vapen senast i dag klockan 12 svensk tid kommer de att skonas, konstaterade det ryska försvarsdepartementet i ett uttalande på tisdagen.

Men Volyna framhäver att det inte går att lita på de ryska orden. Ukraina har begått sådana misstag tidigare, då har ryssarna öppnat eld under evakueringen.

Hundratals skadade

Situationen för de ukrainska försvararna blir allt sämre, konstaterar Volyna.

Enligt befälhavaren finns det cirka 500 skadade personer i stålverket, inklusive civila.

Han berättar att folk inte kan få den hjälp de behöver. Avsaknaden av medicin och en begränsad tillgång till vatten spär på de förödande förhållandena.

– Folk ruttnar bort, säger han till Washington Post.

Arkivfoto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen