JUST NU: Befälhavarens desperata vädjan – bara timmar kvar

2022 04 20

Ryska separatister har avancerat in i stålverket Azovstal i Mariupol.

Byggnaden beskrivs som ett sista fäste för försvararna av staden.

Desperat rop på hjälp

Den ukrainska befälhavaren Serhiy Volyna vädjar till omvärlden om hjälp. Tillsammans med sina soldater inväntar han de ryska soldaterna som närmar sig de underjordiska bunkrar och gångar där han tillsammans med sina soldater befinner sig.

– Vi är fullständigt omringade, säger han till CNN.

Räddningsoperation

I intervjun med nyhetskanalen ber han om hjälp från ett tredje land. Han vädjar om en räddningsoperation. Soldater och civila kan evakueras med helikoptrar, föreslår befälhavaren.

– Vi vädjar till alla världsledare, till vilka som helst som snabbt kan enas om en sådan procedur.

Står inför våra sista timmar

I en video som Volyna publicerat på Facebook framför han ett liknande budskap till världsledare i Väst.

– Detta är vår vädjan, men det kan vara vårt sista meddelande. Vi står antagligen inför våra sista dagar, om inte timmar. Fienden är tio gånger fler än vi, säger han i filmklippet.

Samtidigt konstaterar befälhavaren att de ukrainska soldaterna inte kommer att lägga ner sina vapen.

Slutföra uppdrag

– Vi kommer att genomföra stridsoperationer och slutföra våra militära uppdrag så länge de behövs. Vi kommer inte att lägga ner våra vapen, säger Volyna till Washington Post

Ryssland har tidigare utfärdat ett ultimatum till soldaterna inne i stålverket. Om soldaterna lägger ner sina vapen senast i dag klockan 12 svensk tid kommer de att skonas, konstaterade det ryska försvarsdepartementet i ett uttalande på tisdagen.

Men Volyna framhäver att det inte går att lita på de ryska orden. Ukraina har begått sådana misstag tidigare, då har ryssarna öppnat eld under evakueringen.

Hundratals skadade

Situationen för de ukrainska försvararna blir allt sämre, konstaterar Volyna.

Enligt befälhavaren finns det cirka 500 skadade personer i stålverket, inklusive civila.

Han berättar att folk inte kan få den hjälp de behöver. Avsaknaden av medicin och en begränsad tillgång till vatten spär på de förödande förhållandena.

– Folk ruttnar bort, säger han till Washington Post.

Arkivfoto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen