Batterijätte går i konkurs

2025 10 29

Den 12 mars 2025 tvingades den svenska batteritillverkaren Northvolt kasta in handduken.

Tingsrätten beslutade att sätta bolaget i konkurs efter en längre tids ekonomiska svårigheter.

Nu kommer nästa smäll för batteribranschen i Europa.

Den tyska batterijätten BMZ Germany GmbH går i konkurs, rapporterar EMTB News.

Bolaget, som har tusentals anställda, tillverkar litiumjonbatterier och energilagringssystem. Flera stora företag finns på BMZ kundlista – bland annat cykelföretagen Bulls, Rotwild och Norco.

Men nu är det över.

BMZ har lämnat in en konkursansökan.

– Orsaken som anges är ett likviditetsunderskott efter förlusten av en stor kund, rapporterar EMTB News.

Tusentals anställda påverkas

Framtiden för bolagets personal är oklar.

BMZ-gruppen har över 2 300 anställda.

LÄS MER: “Ser värre ut än Northvolt” – ny tung konkurs kan vänta i Sverige

Experten: Europa måste växla upp

Den tyska konkursen är det senaste bakslaget för batteribranschen i Europa. Samtidigt råder det ingen tvekan om att batteritillverkning fortsatt kommer att vara en avgörande del av EU:s gröna omställning.

– Vi behöver batteriproduktion i Europa. Att bara köpa batterier från Kina är inte ett alternativ, om de kan sälja batterier så säljer de hellre bilar, säger Bo Normark, batteriexpert vid företaget EIT InnoEnergy, till tidningen Ny Teknik.

Experten pekar ut bilindustrin som särskilt viktig.

– Batterier är ingen ‘commodity’ längre, de är en central del av bilens drivlina. Att tappa förmågan att tillverka batterier innebär att vi riskerar att tappa förmågan att göra bilar – och det är där europeisk konkurrenskraft riskerar att försvinna.

LÄS OCKSÅ:

Grundades 1655 – går nu i konkurs

Lagerjätte går i konkurs

Svenskt börsbolag går i konkurs

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

JUST NU: Halva världen utan internet

2025 10 29

Två av världens största molnleverantörer, Amazon AWS och Microsoft Azure, upplever omfattande störningar.

Nu saknar halva världen internet, rapporterar brittiska Daily Mail.

– Enorm molnkrasch lämnar halva världen utan internet, skriver tidningen.

"Anmälningar väller in"

Enligt sajten Downdetector började problemen omkring 17.30 svensk tid. Det har utlöst omfattande internetavbrott hos mängder av stora företag.

– Anmälningar väller in från användare som inte kan komma åt molnanslutna tjänster, webbplatser och appar, rapporterar Daily Mail.

Flera jättar är beroende av molntjänster från AWS och Azure – bland annat Microsoft 365, Xbox, Outlook, Starbucks, Airbnb, Disney och Netflix,

Miljontals företag

Att AWS och Azure kollapsar samtidigt är särskilt alarmerande. Tillsammans driver företagen en stor del av den globala internetinfrastrukturen. Över fyra miljoner företag använder AWS, inklusive 90 procent av världens största företag, rapporterar Daily Mail.

Flera användare utrycker frustration över internetavbrottet i sociala medier.

– Först AWS och nu ligger Azure nere. Jag älskar när stora företag äger hälften av internet!!! är ett av många exempel på ilskna kommentarer.

Svenska sajter påverkas

Flera svenska sajter påverkas också av internethaveriet, rapporterar Expressen.

Bland annat ligger SAS och Systembolagets hemsidor nere.

Stora flygplatser, exempelvis brittiska Heathrow, har också problem med sina webbplatser.

Uppgifter: Här är orsaken

Enligt Microsoft, som äger Azure, misstänks problemen ha orsakats av en nyligen genomförd konfigurationsändring.

Det finns ingen prognos för när problemen kan vara åtgärdade.

Både AWS och Azure uppger att de arbetar för att lösa problemen.

Det är inte första gången som AWS upplever stora problem. Kvällens händelsen markerar det andra avbrottet på kort tid för molnleverantören.

LÄS OCKSÅ:

Rysk krigsförbrytare eliminerad

EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

Foto:

Text: Redaktionen

LARMET: Kina kan stänga av svenska fordon

2025 10 29

Ett stort avslöjande i Norge väcker oro över Kinas inflytande över kinesiskt tillverkade fordon i Norden.

Det norska transportföretaget Rutter ligger bakom avslöjandet.

Under sommaren lät företaget i hemlighet transportera två av sina elbussar till staden Drammen.

De två bussarna valdes noggrant ut: den ena var en europeisk elbuss tillverkad av VDL i Nederländerna, den andra en helt ny kinesisk modell från Yutong.

Syftet var att kontrollera om det kinesiska företaget har kapacitet att fjärrstyra eller kontrollera bussarna som kör på norska vägar, rapporterar Aftonposten.

Svaret kom omedelbart.

Den nederländska bussen kunde inte stoppas av tillverkaren – medan den kinesiska bussen kunde stängas av och ta emot programuppdateringar som fick hela systemet att krascha.

– Man kan jämföra det med sin mobiltelefon. Över en natt får man en ny uppdatering – och sedan är skärmen bara svart, säger Arild Tjomsland, oberoende konsult och särskild rådgivare vid Universitetet i Sørøst-Norge, till tidningen.

Kinesiska bussar kör runt i Sverige

Sverige kan drabbas av samma sak. Flera elbussar i landet ägs av kinesiska företag – bland annat rullar bussar av det kinesiska märket BYD på vägarna i Blekinge.

Yutong har också försökt etablera sig i Sverige.

Vy Flygbussarna började testköra en eldriven buss från företaget mellan Stockholm och Arlanda tidigare i år, rapporterar sajten Trafikforum.

LÄS MER: Hastighetsgräns införs för fotgängare – så fort får man gå

SIM-korten rycker

Efter avslöjandet har Norge vidtagit åtgärder. Bussarnas SIM-kort har tagits bort för att förhindra fjärrstyrning.

I Danmarks kan liknande åtgärder bli aktuella. Över 260 bussar från Yutong rullar på danska vägar, rapporterar DR.

Det gäller dock att inte stirra sig blind på elbussarna.

Jeppe Gaard, trafikdirektör på transportföretaget Movia, anser att alla fordon med kinesisk elektronik bör undersökas.

– Det handlar om vilken reglering som ska gälla när man skyddar digitala enheter som är tillgängliga via internet, och särskilt när de kommer från kinesiska tillverkare. Det är tydligt att det här är något som alla parter behöver tänka på, säger han till DR.

LÄS OCKSÅ: Småsparare varnas: Kan förlora 230 000 kronor

Foto: President of Russia Office resp wal_172619

Text: Redaktionen